Sammanfattning Dagens samhälle har blivit mer digitaliserat och digitala verktyg har fått en större plats i Läroplanen för förskolan, vilket i sin tur har medfört ökade krav på pedagogernas digitala kompetenser. Det finns ännu inte så mycket forskning gjord kring användningen av digitala verktyg inom förskolan. Även åsikterna kring digitala verktyg och tillgången till dem skiljer sig åt mellan de olika förskolorna. Därför tycker vi att det är det viktigt att studera mer kring användandet av digitala verktyg i förskolan. Syfte Studiens syfte är att undersöka hur surfplattor och andra digitala verktyg används i förskolor och vad pedagoger anser att barn lär sig genom att använda dessa. Metod Studien utgår från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju pedagoger från tre olika förskolor. Resultat Pedagogernas inställning till digitala verktyg är i stor utsträckning positiv. Digitala verktyg används på de intervjuade förskolorna som ett komplement till andra undervisningsmetoder. Digitala verktyg i form av surfplattor, robotar och projektorer erbjuder flexibla lärplattformar som kan utveckla barns lärande samt ge dem kunskaper inom bland annat de språkliga och matematiska områdena. Pedagogerna uttryckte att de verktyg som främst används är surfplattor, programmerings-robotar, ägg, tv-skärmar, projektorer, mobiltelefoner, datorer samt greenscreens. Barnen använder digitala verktyg till att söka information med, bokläsning genom Ugglo eller att spela spel i appar. Digitala verktyg används av pedagogerna för att hålla kontakt med och skicka information till föräldrarna. Digitala verktyg används även till att dokumentera och lagra information om vad som sker i verksamheten, något barnen kan vara delaktiga igenom att få dokumentera själva. I studien framkom det att genom speciella språk- och matematikappar, samt genom programmeringsappar och genom programmering av Bluebots, får barnen lära sig mer om språk och matematik. Pedagogerna i studien var överens om att för att digitala verktyg ska bli pedagogiska krävs en medveten användning av dem samt kompetens hos pedagogerna genom fortbildning. En andel av pedagogerna anser att de inte får tillräckligt med fortbildning kring användandet av digitala verktyg och aktiviteter kopplade till digitala verktyg. Många av pedagogerna i studien upplever att tiden med barnen har minskat till följd av digitaliseringen.

No description available.

Denna kunskapsöversikt är skapad för att belysa om syftet som är att jämföra skrivandet pådigitala verktyg och att skriva för hand. Vad finns det för positiva samt negativa effekter när man väljer att implementera dessa resurser i klassrumsundervisningen? Forskningsöversikten grundar sig i 13 artiklar som hittats med hjälp av söksträngar från databaserna ERIC och SwePub samt genom manuella sökningar. Artiklarna är av både kvalitativ och kvantitativ ansats och berör frågeställningarna från ett flertal perspektiv. Genom att se forskningsfrågan från flera synvinklar har information enklare kunnat bearbetas för att skapa explicita resultat. Resultatet av studien visade att digitala verktyg kan ha positiva effekter på skrivinlärning, beroende på elev och kunskapsutveckling, där svagare elever gynnas mest. Digitala verktyg bidrar med motivation till fortsatt skrivande för elever, och de elever som finner stavning allra svårast kan se positiva effekter av att använda digitala hjälpmedel. Däremot finns det studier som visar att skrivandet på dator inte alltid ger den positiva effekt man som lärare hoppas på. Forskning visar att elever kan ha svårt att manövrera sig genom programmen, och att en stor vikt läggs på lärarens förkunskaper för att verktygen ska fungera effektivt. Studier visar att kunskapsmässigt är effekten störst hos elever med svagare läs- och skrivförmåga. Skrivande för hand visade sig ge bättre grammatisk förståelse, bättre meningsuppbyggnad och tydligare handstil. Sammanfattningsvis visar forskningen att skrivandet på dator har både sina styrkor och svagheter, men även om utvecklingen går mot en mer digitaliserad undervisning bör inte handskriften lämnas bakom oss.

Skolan och samhället har under de senaste decennierna gått igenom en digital revolution. Digitala verktyg blir allt viktigare att lära sig använda och kommer vara en förutsättning för att följa med i samhällets utveckling. För att följa med i denna utveckling har det införts krav på lärare att elever ska använda digitala verktyg (Skolverket, 2011). Syftet med kunskapsöversikten är att belysa vilken betydelse digitala verktyg har för elevers läs- och skrivinlärning inom ämnet svenska. En systematisk litteraturstudie med hjälp av databaserna ERIC (Proquest interface) och SwePub genomfördes för att besvara syftet. För att finna likheter och skillnader analyserades tio artiklar som visade sig belysa hur digitala verktyg kan utveckla grundskoleelevers läs- och skrivinlärning inom ämnet svenska. Analysen resulterade i tre teman som beskriver positiva och negativa aspekter med användandet av digitala verktyg i undervisningen och dess betydelse. Resultatet visade på att digitala verktyg kan påverka elevernas läs- och skrivförmåga både positivt och negativt. Positiva aspekter som motivation och negativa aspekter som högljutt och rörigt klassrum är något som digitala verktyg kan bidra med. Digitala verktyg kan bidra till bättre läs- och skrivförmåga, då motivationen bidrar till att eleverna vill utvecklas. Det kommer dock ställas krav på lärarens digitala kompetens för att nå ut till alla elever.

I början av år 2020 lamslogs viktiga samhällsfunktioner såsom vård, omsorg och skola av virussjukdomen Covid-19 även kallad coronaviruset. Gymnasieskolor runtom i landet fick stänga ner sin verksamhet till följd av pandemin som rådde och istället undervisa digitalt. I ett ämne som domineras av rörelse så skapas en nyfikenhet hur det präglar idrott och hälsa, och på så vis fick vi idén till studien. Syftet med studien är att se hur de digitala verktyg som lärarna använt under pandemin påverkade undervisningen pedagogiskt. Vi ville också veta hur inställningen till att fortsätta använda verktygen efter distansundervisningen såg ut. Studien som har en kvantitativ ansats har bestått av en enkät där 49 aktiva lärare inom ämnet idrott och hälsa på gymnasiet har deltagit.  Resultatet visar att fler lärare vill använda digitala verktyg. De lärare som redan använde sig av dessa, vilket var en majoritet av respondenterna, har också fått fler verktyg att arbeta med. Samtidigt så visar resultatet att det blivit fler positiva pedagogiska konsekvenser av digitala verktyg än negativa. Det finns dock vissa röster som fortfarande misstycker att det digitala ska ha en plats under lektionstid i ämnet, men de är få.

Utomhuspedagogiken gör att barnen får ett upplevelsebaserat lärande, de tillåts testa, känna och se och genom detta kombinera teori och praktik. Forskning visar att utomhusvistelse gynnar barnets fysiska, psykiska, kognitiva och sociala utveckling. Det finns även ett samband mellan barns vistelse i naturen med deras förmåga att värna om den, vilket är aktuellt ur hållbarhetssynpunkt. Trots detta visar även forskning att barn vistas mindre och mindre utomhus vilket anses bero på barns ökade intresse för skärmar. Syftet med detta arbete är att, utifrån förskolepersonals behov, skapa en applikation till lärplattor, med integrerat hållbarhetsperspektiv, som både barn och förskolepersonal kan använda enskilt eller tillsammans, som verktyg för att bedriva utomhuspedagogik och göra miljön utomhus till en mer attraktiv och positiv lärandemiljö. Detta undersöktes genom två frågeställningar: 1. Hur beskriver förskolepersonal att en applikation med fokus på utomhuspedagogik bör utformas för att göra utomhusmiljön till en mer attraktiv lärmiljö för barnen? 2. Hur kan ett hållbarhetsperspektiv integreras i applikationen? För att få idéer om vad förskolepersonal anser att en sådan applikation bör innehålla har en pilotstudie i form av en enkätundersökning skickats ut till 13 respondenter som arbetar på förskola i Sverige. Data analyserades tematiskt. Därefter skapades en prototyp av en applikation med ett sociokulturellt perspektiv som teoretiskt ramverk. Utifrån enkätens resultat skapades tre kategorier till innehållet i prototypen: rörelse, uppdrag och fakta, som innehåller aktiviteter som barnen kan göra utomhus, eller fakta om det som finns utomhus. Applikationen har även ett integrerat hållbarhetsperspektiv.

Under 2010-talet har matematikämnet likväl som riktlinjerna för skolans kompensatoriska uppdrag genomgått stora förändringar (Skolverket, 2017). Bakgrunden till detta återfinns i att svenska elevers kunskapsresultat, särskilt i matematik, mellan 2003 och 2012 försämrades både i nationella och internationella mätningar (Skolverket, 2013). Forskning visar att det inom det matematikdidaktiska kunskapsfältet finns stora utmaningar gällande stöd av elever i matematiksvårigheter (Lunde, 2011). Mot denna bakgrund är syftet att bilda kunskap om hur matematiklärare upplever sina förutsättningar och behov i relation till att stödja elever i matematiksvårigheter. Erfarenheter från sju mellanstadielärare i matematik har genom semistrukturerade intervjuer samlats in och analyserats. Den tematiska innehållsanalysen av data visar att lärarnas möjligheter att stödja elever i matematiksvårigheter förefaller vara tätt förknippade med förutsättningar likt ramfaktorer, stödstruktur och lärarens kompetens. Analysen visar även att det hos lärarna finns ett behov av kollegialt lärande, ökad tillgång till speciallärare i matematik samt funktionella digitala verktyg. Relationen mellan dessa förutsättningar samt behov diskuteras utifrån tre dimensioner av begreppet kompetens: (1) kompetens inom specialpedagogik och matematik, (2) relationell kompetens samt (3) matematiklärarens professionella kompetens. En slutsats som dras är att lärarens yrkesroll styrs av förutsättningar i både policy och på skolorna likväl som av lärarnas olika kompetenser och möjlighet att få både sina egna och elevernas behov tillgodosedda. En annan att det behövs ytterligare forskning på både läromedel och metoder samt digitala verktyg i matematik med särskilt fokus på stöd av elever i matematiksvårigheter.

Bakgrund och problemformulering: Ett allt mer digitaliserat samhälle har påverkat skolan att arbeta mer med digitala verktyg även i undervisningen. Men det är inte alltid så enkelt att implementera ett digitalt arbetssätt. Det krävs att lärare är förtrogna med verktygen och kan använda dem på ett sätt som gynnar undervisningen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur F-3 lärare använder digitala hjälpmedel för att främja elevers skrivutveckling. Metod: Insamlingsmetod av empiri för studien har skett genom intervjuer med verksamma lärare i årskurserna F-3. Resultat: Resultatet visar på att de verksamma lärarna använder sig mycket av digitala hjälpmedel i sin undervisning. Lärarna använder digitala hjälpmedel för att motivera eleverna att skriva digitala texter på olika sätt beroende på vart eleverna befinner sig i sin skrivutveckling. Digitala hjälpmedel ger eleverna möjlighet att använda sig av olika appar och program som är konstruerade för att främja deras skrivutveckling. Med hjälp av digitala hjälpmedel, kan lärare i större utsträckning arbeta för att skapa en mer individanpassad undervisning som gynnar varje enskild elevs lärande. Eleverna behöver även ett tydligt undervisningssyfte vid användning av digitala hjälpmedel vilket kan påverkas av elevernas mognadsgrad. Slutsatser: En slutsats som dras från arbetet är att lärarna låter elever i alla årskurser arbeta mycket självständigt med digitala hjälpmedel.

Den nationella IT-strategin har uppmanat lärare att utveckla sin adekvata digitala kompetens. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka vad lärare tänker om sitt arbete med att genomföra den reviderade läroplanen med avseende på att uppnå en adekvat digital kompetens och att kunna använda lämpliga digitala verktyg. Litteraturen tas upp i fyra avsnitt med stöd av tidigare forskning som presenterar lärarens roll att utveckla sin undervisningspraktik med användning av digital teknik som pedagogisk utrustning. Det teoriramverk som används, TPACK, står för Technological Pedagogical and Content Knowledge, vilket i svensk översättning står för teknologisk, pedagogisk och ämnesmässig kunskap. Den kvalitativa intervjun är den metod som används och som genomförs genom besök med ett strukturerat intervjuformulär på den skola som valts, vuxenutbildningen. För att göra forskningsintervjuerna samarbetas med rektor för att låta denne se forskningsfrågorna som ska besvaras av lärarna. I resultatet framkommer om hur lärare utvecklar en digital kompetens och om det finns de som börjat använda digitala verktyg på olika rätt sätt i undervisningen. Vidare visar det vilket engagemang som finns för lärare att börja praktisera en digital kompetens i en digitaliserad skola. Diskussionen lyfter fram att samarbete, fortbildning och självstudier är olika metoder som de tillfrågade lärarna ser som viktiga för att utveckla sin digitala kompetens. Genom TPACK-ramverket som används identifieras vilka komponenter av kompetens som utvecklas och om hur lärare kan förbättra sin undervisningspraktik med digitala verktyg i skolans arbete.

Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka lärares syn på digitala verktygs betydelse för elevers läs- och skrivundervisning i åk 1. Som metod användes kvalitativ samtalsintervju. Fyra lärare intervjuades som alla använde sig av digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen. Resultatet visade att lärarna uttryckte flera positiva aspekter med att använda digitala verktyg, både när det gäller läsutveckling och skrivutveckling. Lärarna uttryckte även att digitala verktyg var till stöd för elever, inte minst för de elever som tyckte det var jobbigt att skriva med penna. Vidare uttryckte lärarna att de digitala verktygen ledde till att motivationen och självförtroendet ökade. Lärarna lyfte även fram att samspelet mellan lärare och elev och mellan eleverna utvecklades positivt och att de såg att det blev lättare för elever att samarbeta när de använde sig av digitala verktyg. Ytterligare en aspekt som lärarna lyfte fram är att de digitala verktygen underlättar att individualisera för eleverna men också att det finns en risk med att det blir för mycket individuellt arbete.  Av de 4 lärarna som är intervjuade är det 3 utav dem som har flera års erfarenhet av läraryrket och även gått igenom processen att jobba med digitala verktyg i liten eller ingen utsträckning till att jobba i stor utsträckning med digitala verktyg. Dessa tre lärare har hög medvetenhet om sina val och det framkommer att de anpassar och förändrar för att använda de digitala verktygen på allra bästa sätt för elevernas bästa. Den fjärde läraren var nyutexaminerad och tog över ett arbetssätt som hade digitala verktyg som ett givet inslag.   Nyckelord: lärplatta, läsinlärning, skrivinlärning, Att skriva sig till läsning (ASL).