131 |
Svensklärares samtal om surfplattor i en Facebookgrupp / Swedish teacher’s dialogues about tablets in a Facebook groupJohansson, Jennifer January 2018 (has links)
En splittrad bild av surfplattor presenteras i media där positiva och negativa åsikter debatterasmot varandra. Tidigare forskningsstudier visar att ett fördels- och nackdelsperspektiv ofta undersöks genom intervju- och enkätstudier. Syftet med studien är att undersöka hur svensklärare genom inlägg i en Facebookgrupp talar med varandra om surfplattor. Till grund för studiens resultat ligger analyserade inlägg rörande surfplattor som har publicerats på internet i en Facebookgrupp. Inläggen har publicerats i en grupp för svensklärare och är offentliggjorda av lärare på eget initiativ. Inläggen har analyserats med hjälp av interpersonell textanalys. Studiens resultat visar att sättet som lärare samtalar om surfplattor i ett socialt medium skiljer sig mot hur deras tal framförs i intervju- och enkätstudier. I resultatet framkom de att lärare i Facebookgruppen ställer många frågor och är intresserade av att lösa problem och situationer som uppstår i det dagliga arbetet. Positiva och negativa åsikter rörande surfplattor framkom också beträffande situationer som uppstår på grund av surfplattor.
|
132 |
“Vi vet för lite - vi lever inte iden världen” : En kvalitativ studie om verksamma pedagogers uppfattningar omnätkränkningar och förebyggande arbeten mot demNilsson, Jonas, Gottvall, Sara January 2018 (has links)
Nätkränkningar uppmärksammas mer och mer i och med ökad digitalisering och har visat genegativa aspekter bland elever (Notar, Padget & Roden, 2013), vilket gör att fenomenet bör tas påallvar inom skolor. Trots detta visar tidigare forskning även att många pedagoger upplever att de intehar tillräcklig kompetens för att kunna arbeta med förebyggande arbeten inom skolorna (Cassidy,Brown & Jackson, 2012b). Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers uppfattningar omnätkränkningar och förebyggande arbeten mot dem. Studien är kvalitativ där data har samlats ingenom intervjuer från verksamma pedagoger i grundskolan. Resultatet visar att pedagogernaupplever medvetenhet om att nätkränkningar sker bland eleverna samt att dessa inte alltid kommerupp till ytan. Ett förebyggande arbete kan handla om att lära ut till eleverna hur man använder nätetpå ett vis som inte skadar andra eller sig själva. Det visar sig samtidigt att pedagogerna saknarkompetens och att rektorer behöver se sitt ansvar i att implementera fungerande arbetssätt inom dettaområde. Inom ett förebyggande arbete är diskussioner med elever är en populär väg att gå ocheleverna kan behöva känna sig involverade i processen då nätet uttrycks vara elevers egen värld merän de vuxnas. Rädslan för att bli av med digitala verktyg kan bidra till att elever inte alltid berättar omnegativa händelser på nätet för lärare. I och med detta bör inte digitala verktyg heller förbjudas förelever utan istället förespråkas av pedagogerna att eleverna blir involverade i arbetet motnätkränkningar. Bland annat kan tillåtelsen av digitala verktyg bland elever bidra med attkompetensen om dessa ökar hos pedagogerna. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>
|
133 |
Digitala verktygs relevans i skrivundervisningenMeuller, Amanda, Ljungberg Kämpe, Louise January 2018 (has links)
No description available.
|
134 |
Gymnasieelevers inställning till att användadigitala verktyg i matematikundervisningen : En jämförelse mellan studie- och yrkesinriktade programLignell, Malin January 2018 (has links)
Digitala verktyg används i större utsträckning idag än tidigare i den svenska skolan. Numera är det även inskrivet i styrdokumenten att eleverna ska få möjlighet att utveckla kunskaper om hantering och användning av dem. Elevernas inställning är enligt tidigare forskning mestadels positiv, vilket även visas i denna studie. De finns dock de elever som ser nackdelar med att använda digitala verktyg i matematikundervisningen. Därav syftar denna studie till att undersöka gymnasieelevernas inställning till digitala verktyg i matematikundervisningen, både i förhållande till vilka digitala verktyg de använder och vilken typ av gymnasieprogram de går på. För att göra det användes en webbenkätundersökning där respondenterna bland annat fick ta ställning till ett antal påståenden. Resultatet i denna studie visar ingen tydlig skillnad i inställning beroende på val av digitalt verktyg eller gymnasieprogram.
|
135 |
Digitala verktyg - en del av förskolans verksamhet? : Pedagogers uppfattningar om användandet av digitala verktyg tillsammans med barnen i förskolan.Bäckman, Erika, Wiklund, Klara January 2016 (has links)
Studiens syfte är att undersöka nio pedagogers uppfattningar om användandet av digitala verktyg tillsammans med barnen i förskolan. Detta är en kvalitativ studie där åtta semistrukturerade intervjuer har utförts. Tidigare forskning visar att pedagogers erfarenheter, kompetenser, inställningar och kunskaper kan påverka användandet av digitala verktyg tillsammans med barnen. Resultatet i studien synliggör att pedagoger uppfattar användningen av de digitala verktygen tillsammans med barnen som positiv och att de ser flera fördelar med dessa. Pedagogerna uppfattar dock inte användandet av de digitala verktygen problemfritt då det framkommer faktorer vilka påverkar deras användande tillsammans med barnen. Det visar sig att ett medvetet syfte och att inte göra skillnad på de digitala verktygen från den traditionella verksamheten är två centrala påverkande faktorer. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>
|
136 |
Arbetsminnesträning i kombination med tallinjeövningar – ger det effekt? : En interventionsstudie med applikationen Vektor / Working memory training in combination with numerical training using a number line - is it effective? : An intervention study with the Vektor applicationEk, Emma January 2018 (has links)
Utgångspunkten för denna studie var att alla elever ska få positiva erfarenheter av matematik och utveckla sin fulla potential. Med hjälp av digitala verktyg finns det möjlighet att skapa en spännande och varierande undervisning. Syftet med min interventionsstudie var att undersöka vilken effekt systematisk träning med applikationen Vektor har på elevers matematiska förmåga när det gäller grundläggande aritmetik. Träningsperioden bestod av 40 tillfällen fördelade under 8-10 veckor. 122 elever, som vid studiens början gick i årskurs 1, deltog. Eleverna indelades i tre olika varianter, två grupper som jobbade med applikationen Vektor, två grupper som hade ordinarie undervisning och två grupper som jobbade med Att skriva sig till läsning (ASL). För att undersöka interventionens effekter på den grundläggande aritmetiken gjordes Diamantdiagnos före, direkt efter samt efter sommarlovet. Resultaten jämfördes för att se träningen med applikationen Vektors betydelse när det gäller grundläggande aritmetik. Studiens resultat bekräftar att användandet av applikationen Vektor och digitala verktyg är specialpedagogiskt intressant. Resultatet visar att träningen har effekt för många elever och framför allt tycks metoden vara gynnsam för elever med svaga matematikkunskaper.
|
137 |
Lärares kunskaper om digitala verktyg i matematikundervisningenHäreskog, Sebastian, Lundahl, Jesper January 2018 (has links)
Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärares kunskaper i relation till användningen av IKT i undervisningen, samt tillföra insikt om hur lärares kunskaper om IKT relaterar till deras förståelse för att integrera digitala verktyg i matematikundervisningen. Forskningsfrågorna som ställdes var: Hur anger lärare att de använder IKT i matematikundervisningen? Vad uttrycker lärarna att det har för motiv till användningen av IKT inom matematikundervisningen? Vilka olika kunskaperområden gestaltar sig i lärarnas berättelser? Empiri har samlats in med kvalitativa intervjuer där sex lärare från olika skolor deltog som informanter. Det teoretiska ramverket TPACK har använts för att analysera lärarnas kunskaper och ge insikt om hur deras kunskaper redogör för deras förståelse om integrering av digitala verktyg. Resultatet visar att lärare använder sig av digitala verktyg för att stödja den formativa bedömningen och för att skapa bättre villkor för lärande. Det framkommer även att lärarnas teknologiska kunskaper påverkas till stor grad av organisatoriska faktorer, eftersom lärarna upplever brist på tid att lära sig mer om hur digitala verktyg kan och bör integreras, samt att de uttrycker att fortbildning saknas.
|
138 |
Fritidslärares arbete med digitala verktyg : Hur fritidslärare kan använda digitala verktyg på fritidshemmet för att främja fysisk aktivitet / Physical activity with digital devices : How teachers in recreation centers can use digital devices to enhance physical activity in the recreation center.Winninge, Karl, Rasmussen, Philip January 2018 (has links)
Syftet med forskningen är att ge ökad och fördjupad kunskap kring hur fritidslärare anser att fritidshemmet kan öka den fysiska aktiveten genom digitala verktyg. Detta undersöks genom en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Sex fritidslärare intervjuades, alla med varierande ålder och bakgrunder. Fritidslärarna var fördelade på två skolor i småland. Intervjuerna analyseras sedan med hjälp av tidigare forskning och begrepp om digital ojämlikhet. Forskningen resulterade i att fritidslärare arbetar med digitala verktyg för att främja fysisk aktivitet, dock saknar de fortbildning för att utveckla sitt arbete ytterligare. Fritidslärarna ser flera möjligheter med användningen av digitala verktyg för att främja fysisk aktivitet exempelvis dans och orientering. Det framkom att det fanns hinder för arbete med digitala verktyg för att främja fysisk aktivitet vilket gör arbetet problematiskt, exempelvis brist i tid, kunskap, resurser och styrning från ledning.
|
139 |
"Jag tycker ändå att jag klarar mig ganska bra" : En kvalitativ studie om svensklärares digitala arbetssätt och deras upplevda digitala kompetensutvecklingsbehovNilsson, Johanna, Gunnarsson, Anna January 2018 (has links)
Digital kompetens är en av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande och nödvändigt för att vara aktiv samhällsmedborgare. Syftet med denna intervjustudie är att undersöka hur mellanstadielärare integrerar digitala verktyg i svenskundervisningen och vilken form av kompetensutveckling de efterfrågar för att vidareutveckla det digitala arbetet i ämnet, i relation till deras pedagogiska och ämnesspecifika kunskaper. Studiens frågeställningar riktar sig till hur svensklärare anser att de arbetar med digitala verktyg i sin undervisning samt vilka delar önskar svensklärare i årskurs 4-6 utveckla inom sin digitala kompetens. Resultatet baseras på fyra semistrukturerade intervjuer med lärare i södra Sverige, där en lärare har tillgång till en-till-en (en dator/ipad per elev). Intervjustudiens resultat visar att lärarna integrerar digitala verktyg i undervisningen och låter eleverna använda dem inför muntliga redovisningar, skriva och bearbeta texter samt använda olika lärplattformar och spel. Vidare visar studiens resultat att lärarna känner att de besitter tillräcklig digital kompetens för vad de har tillgång till, men pga det digitaliserade samhället önskar de kompetensutveckling för att utveckla sin förmåga att motivera elever genom varierad undervisning samt förmågan att värdera digitala verktygs lämplighet i relation till syfte.
|
140 |
Att samverka för barns bästa. : En kvalitativ studie utifrån förskollärares perspekiv på föräldrasamverkan.Persson, Julia, Boman, Emma January 2018 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärarna samverkar med föräldrarna för att skapa goda förutsättningar för barns trivsel och utveckling i förskolan. Den data som samlats in genom enskilda intervjuer har analyserats ur ett sociokulturellt och relationellt perspektiv. Resultatet påvisar att olika samverkansformer används, allt mer de digitala plattformarna samt att relationen mellan förskola och hem är av stor betydelse för barns utveckling, lärande och trivsel i förskolan. Slutsatsen är att det ligger stor vikt i relationen mellan förskollärare och föräldrar, det visar även på att den viktigaste samverkansformen är den dagliga kommunikationen.
|
Page generated in 0.0868 seconds