Mobiltelefonen är viktig på individ- och systemnivå men mobiltelefonens roll i skolans värld är inte lika självklar enligt samhällsdebatten och svensk politik. Digitalisering genomsyrar däremot både samhället och skolan vilket visar sig i olika digitaliseringsstrategier med digital kompetens som en gemensam nämnare. Med respekt för mobiltelefonens roll i samhället ämnar den kvalitativa fallstudien undersöka mobiltelefonens roll i skolan genom forskningsfrågan “Vad är lärares uppfattningar om undervisning av digital kompetens kopplad till mobilanvändning?”. Fem intervjuer har genomförts med lärare och materialet har analyserats med teoretisk utgångspunkt i Skolverkets konkretisering av adekvat digital kompetens. Resultatet visar att lärare har gemensamma uppfattningar om att skolan ska ta ett ansvar för undervisning av vissa aspekter av adekvat digital kompetens kopplad till mobilanvändning. Det råder splittrade uppfattningar om hur undervisningen ska genomföras och om mobiltelefonen bör inkluderas i klassrummet.

Sverige har sedan 90-talet arbetat med att se digitaliseringens möjligheter och styra samhället med dem som ledstjärna. I övergången till e-tjänstbaserade lösningar har dock inte alla samhällsgruppers behov tagits i åtanke, och utbildningen av befolkningen har varit något ojämn. Som en konsekvens har vissa hamnat i ett så kallat digitalt utanförskap, där vardagssysslor och informationstillgång inte tillgodoses eller försvåras när de analoga alternativen försvinner. Vissa vänder sig då till biblioteken för hjälp och stöd. Baserat på intervjuer och litteraturgenomgång gör vi en analys av de institutionella logiker som styr hur biblioteken har arbetat med digitaliseringen. Då folkbibliotekens uppdrag innefattar att se till sina besökares behov har de kompensatoriskt arbetat med att åtgärda avsaknaden av tillgänglighet och utbildning från andra myndigheter och verksamheter. Detta utökade uppdrag har under en lång tid gått obemärkt av de statliga och kommunala organ som finansierar dem. Det börjar dock förändras, genom att offentliga bibliotek via regeringsbeslut har tillägnats medel att användas för fortbildning av bibliotekarier inom digital kompetens. Bibliotekens arbete med digitala frågor har uppmärksammats under 2010-talet, men trots det ökade stödet finns det ett tydligt fortsatt behov av ett digitalt kompetenslyft och allmän IT-support.

Digitaliseringen har gjort det enklare för kunder att jämföra priser mellan konkurrenter, hitta fler tillgängliga konkurrenter och enklare byta mellan konkurrenter. Dagens kunder vet vad de vill ha och en ökad informationstillgänglighet har medfört en högre press på företag att ändra tillvägagångssätt och tillmötesgå kunders nya önskemål. Att erbjuda e-tjänster som anpassats efter internets unika fördelar har blivit vitalt för företag som vill nå framgång. Men samtidigt finns det ett aktuellt behov hos kunder av en god kundrelation som inte uppfylls med dagens e- tjänster. På grund av det undersöker denna studie hur personifiering och social närvaro kan designas för att stödja goda kundrelationer på e-tjänster. Detta undersöks med hjälp av en designorienterad forskningsansats och implementering av designelement i en prototyp utformad som en banks e-tjänst. Studiens resultat pekar på att kontroll, omhändertagning, flexibilitet och motivation är viktigt för användaren vid användning av e-tjänster för att goda kundrelationer ska stödjas.

Det har tillkommit nya mål i Lgr 11 (Skolverket 2018) gällande elevers digitala kompetens, vilket gör att skolan behöver höja den digitala kompetensen likvärdigt på alla skolor. Därmed behöver lärarna få ett bättre stöd i sitt användande av digitala verktyg och sin kompetensutveckling för att bemöta de digitala målen. Detta har även framkommit i tidigare forskning samt i den uppföljning som Skolverket genomförde under 2018. Syftet med denna undersökning är att få en inblick i hur lärare, i en stad i västra Sverige, både väljer att ta sig an implementeringen som skett gällande användning av digitala verktyg i svenskundervisningen och hur deras förutsättningar ser ut vad det gäller tillgång till digitala verktyg och utbildning. För att uppnå studiens syfte och kunna besvara frågeställningarna valde vi att analysera vår empiri från enkäter utifrån det teoretiska ramverket implementeringsteorin (förstå, kunna och vilja). De frågeställningar som bearbetats i studien är: Vad är lärarnas tolkning av hur mycket de behöver arbeta med digitala verktyg för att uppnå målen i svenskämnet? och Hur ser tillgången till olika digitala verktyg ut på skolorna? Resultatet av studien visar att lärarna i undersökningens tolkningar gällande hur mycket de behöver arbeta med digitala verktyg för att uppnå målen skiljer sig åt. Vissa lärare anser det är svårt att veta, medan andra använde beskrivningar så som att eleverna behövde känna sig säkra i användandet, att de digitala verktygen skulle ses som en naturlig del av den vanliga undervisningen, stöttning för elever i behov av särskilt stöd och varierat arbete. Det förekommer även olikheter angående tillgången till digitala verktyg då det är en tredjedel av F-3 lärarna som inte har tillgång till en klassuppsättning digitala verktyg. Det är även 25 av 30 lärare som inte fått någon form av utbildning inom användandet av digitala verktyg. Studiens resultat bör uppmärksammas av alla inom skolväsendet för att möjliggöra en vidare utveckling av den digitala kompetensen och det digitala användandet i skolan.

Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara effekter utifrån användning av ett digitalt verktyg som är designat för brukare med kognitiva funktionsnedsättningar. Den valda analysenheten för syftet är ett relationsperspektiv, med ett primärt fokus på brukarens livskvalitetseffekter och ett sekundärt fokus på planerarens arbetsprocesseffekter. Kandidatuppsatsens metod har författaren använt sig av en kvalitativ och en kvantitativ metod och med en kombination av dessa två metoder. För denna uppsatsstudie användes kvalitativa intervjuer för att samla in djupa empiriska data från planerare. I uppsatsstudien användes även kvantitativa enkäter för att samla in data från brukare med kognitiva funktionsnedsättningar. De viktigaste slutsatserna i studien framgår att brukarna uppfattar en ökad livskvalitet genom användning av Wellbee. Brukarens och planerarens relation har förändrats med avseende att brukarna har blivit mer självständiga och inte behöver få lika mycket hjälp som tidigare. Planerarna tycker att brukarna smälter in mer bland andra människor sedan brukarna började använda Wellbee och användningen ger brukaren en ökad livskvalité eftersom de nu kan känna sig friare från samhällets omgivande reaktioner. Trots att planerarna tycker att det tar för mycket tid att lägga in bilder i Wellbee, som är ett måste för brukarna, har planerarnas arbetsprocess förändrats. Planerarens arbetsdag har blivit tydligare och lugnare genom användning av Wellbee.

Under de senaste årtiondena har digitaliseringen utvecklats kontinuerligt i den svenska skolan. Men hur har den utvecklingen påverkat undervisning i svenskämnet? Denna text ämnar utreda hur digitala hjälpmedel kan användas av lärare i läsundervisning och vilka faktorer som påverkar  ̶  positivt eller negativt  ̶  den användningen.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskaperna om lärares uppfattningar om vilka möjligheter elever har för att utveckla digital kompetens från årskurs 1 till årskurs 3. Ansatsen är kvalitativ och med utgångspunkt i ett läroplansteoretiskt perspektiv. Genom intervjuer med sju grundskollärare framkom det att elever i viss mån får möjlighet att utveckla digital kompetens, men att lärare har uppfattningen att de inte riktigt har de förutsättningar som behövs för att eleverna fram till årskurs 3 skall kunna utveckla en adekvat digital kompetens.

Uppsatsen har syftat till att undersöka socialsekreterares upplevelser och erfarenheter med digitalisering inom försörjningsstöd. Sju socialsekreterare som arbetar med försörjningsstöd i sju olika kommuner har deltagit i kvalitativa intervjuer. Empirin från intervjuerna har analyserats utifrån de teoretiska perspektiven McDonalidisering, domänteori samt nyinstitutionalism. Resultatet visar att delaktighet är en viktig parameter för ett lyckat införande av digitala tjänster inom försörjningsstöd och särskilt att det finns en osäkerhet i samband med fortsatt digitalisering och att få en robot som medarbetare. Det finns även en oro att tjänster kommer minskas när arbetet förändras och det upplevs finnas en diskrepans mellan politiken och professionella gällande prioriteringar och vilka förbättringar verksamheterna behöver. Samtidigt är tillgängligheten och frigjord tid som digitaliseringen erbjuder något alla informanter lyfter som en viktig aspekt av arbetet med försörjningsstöd. Informanterna anser att frigjord tid från handläggning istället ska utveckla möten med klienter och att det sociala arbetet därmed kan förbättras. / The purpose of this study was to examine experiences social workers have within digitalization in social welfare. Seven social workers from seven different municipalities was interviewed. The empirical data from the interviews have been analyzed with McDonaldization, domain theory and new institutionalism. The result show that participation in the introduction of digital services is a key parameter for success especially since the informants expresses insecurity in having a robot as a co-worker in the future. There was also a concern that services will be reduced when the work changes and a discrepancy between the politics and professional priorities and which improvements the organisations need. Availability and released time are something all the informants think is important, and that digitalization can help implement. The informants believe that released time from administrative work instead should focus on meetings with clients and that the social work thereby can be improved.

Idag uppmärksammas det runt om i samhället att läsning är grunden för all inlärning och om vikten av att barn finner läsglädje. Syftet med denna studie var att undersöka vad som bidrar till läsning för flickor respektive pojkar. Studien utgick från att undersöka förhållandet mellan elevers läslust och deras resultat på läsförståelsetestet LäSt. Målgruppen för undersökningen var elever i årskurs 3. Med hjälp av testet har det sedan gjorts tolkningar utifrån ett genusperspektiv, elevernas totala poäng och intervjudata. Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teoribildningen och läroplansteori med fokus på begreppet läslust. Med tillgång till informanternas resultat på läsförståelsetestet och genom kvalitativa intervjuer framkom det i samstämmighet med tidigare forskning, att det finns skillnader mellan pojkar respektive flickors läslust. Flickorna och pojkarna som gick att identifiera som elever med läslust, presterade också bäst på läsförståelsetestet. I jämförelse mellan de pojkar och flickor som fick högst poäng på testet, var det flickorna som var i framkant. Det som bidrog och påverkade elevernas läslust var en socialiserande läsmiljö, val av texter, god läsförmåga, högläsning, samt en textrik och läsfrämjande miljö. Tekniken har också betydelse för elevernas läslust och läsförståelse.

Digitalisering har med tiden fått en allt större betydelse och vikten av att företag utvecklas i takt med dess framväxt förväntas öka. En anledning till det är globaliseringen som bland annat medfört en ökad konkurrens. För att bibehålla alternativt förbättra konkurrenskraften bör företag ha en tydlig strategi för hur resurser gällande digitala satsningar ska avsätts. Ytterligare en viktig aspekt för att överleva på marknaden är företagets förmåga att hantera inköp samt ha nära och långsiktiga leverantörsrelationer. För att åstadkomma det behövs en god kommunikation där information snabbt och enkelt kan delas. Företag har generellt svårt att utvecklas i takt med digitaliseringens framfart på grund av att de prioriterar sina resurser till annat. Studien syftar därmed till att besvara följande frågeställning: ”Hur kan ett företag prioritera sina resurser för uppströms digitalisering?”. För att besvara ovanstående frågeställning genomfördes en fallstudie på Axis Communications AB. Syftet med studien är att effektivisera och förenkla kommunikationen gällande uppströms digitalisering genom att hjälpa Axis att prioritera sina resurser. För att åstadkomma det kommer Axis nuvarande kommunikationsflöde med deras leverantörer att undersökas. För att få en trovärdig bild av hur kommunikationen ser ut i dagsläget genomfördes flera intervjuer med anställda på Axis och en enkätundersökning distribuerades till leverantörerna. För att få ökad inspiration samt säkerställa att rekommendationerna är realistiska hölls två benchmarkingintervjuer och ett möte med en specialist inom området digitalisering. Baserat på litteraturstudien, empirin och analysen utformades en prioriteringslista för Axis som innefattas av följande sex steg, där respektive steg bör genomsyras av att ”Kontinuerligt arbeta med digitala möjligheter och utmaningar”. Skapa intern förståelse Skapa nära och långsiktiga samarbeten med leverantörerna Undersöka värdet av att digitalisera kommunikationen Förändra och effektivisera nuvarande arbetssätt Anpassa digitala lösningar utefter leverantörens mognadsgrad Fortsätta implementera EDI För att åstadkomma en lyckad digital satsning bör Axis inledningsvis arbeta med att skapa en intern förståelse. Först efter det ska Axis avsätta resurser på att förbättra leverantörssamarbetet. För att sedan säkerställa att en digital satsning är fördelaktig att genomföra ska Axis undersöka värdet av förändringen. Därefter bör Axis bestämma hur de vill förändra och effektivisera sina nuvarande arbetssätt innan de kan erbjuda leverantörerna anpassade digitala lösningar, baserat på deras digitala mognadsgrad. Efter det bör fokus vara att fortsätta implementera EDI. Då prioriteringslistan innehåller generella rekommendationer är den även applicerbar på andra företag men kan anpassas utifrån den specifika situationen. / Digitalisation has, over time, become increasingly important and the importance of companies developing in pace with its growth is expected to increase. One reason for this is globalisation, which among other things has led to increased competition. To maintain or improve competitiveness, companies should have a clear strategy for how resources for digital investments should be allocated. Another important aspect for surviving in the market is the ability of companies to manage purchases and have close and long-term supplier relationships. To achieve this, good communication is needed where information can be shared quickly and easily. Generally, companies find it difficult to develop in the same pace as the digitalisation since they prioritise their resources for other things. Thus, the study aims to answer the following research question: “How can a company prioritise its resources for upstream digitalisation?”. To answer the research question above, a case study was conducted at Axis Communications AB. The purpose of the study is to streamline and simplify the communication regarding upstream digitalisation by helping Axis prioritise its resources. To achieve this, Axis’ current flow of communication with their suppliers will be investigated. In order to obtain a credible picture of the current communication, several interviews were conducted with employees at Axis and a survey was distributed to the suppliers. To gain more inspiration and ensure that the recommendations are realistic, two benchmarking interviews and a meeting with a specialist within digitalisation were held. Based on the literature review, the empirical data and the analysis a priority list including the following six steps was designed for Axis, where each step should be permeated by “Continuous work with digital opportunities and challenges”. Create internal understanding Create close and long-term partnerships with the suppliers Examine the value of digitising the communication Change and streamline current working methods Customise digital solutions according to the supplier’s maturity Continue to implement EDI To achieve a successful digital initiative, Axis should initially work on creating an internal understanding. After that Axis will set aside resources to improve supplier collaboration. Thereafter, to ensure that a digital investment is advantageous to implement, Axis will examine the value of the change. Then, Axis should decide how they want to change and streamline their current working methods before they can offer the suppliers customised digital solutions, based on their digital maturity. At last, the focus should be on continuing to implement EDI. Since the priority list contains general recommendations, it is also applicable to other companies, but can be adapted to the specific situation.