Uppsatsen är en studie av fjärrlåneverksamheten av äldre tryck, med digitalisering som en valmöjlighet. Kontexten är dels utvecklingen av digitaliseringsprojekt hos bibliotek, dels det användarcentrerade förslaget hos 2010 års fjärrlåneutredning. Som fallstudier beskrivs två bibliotek i Umeå, universitetsbiblioteket och Sveriges depåbibliotek. Utvärderingens centrala fråga är om digitalisering kan vara ett passande alternativ till fjärrlån av äldre tryck, för att stärka användarvänligheten. Problembilden utgår från en frågeställning över tre områden: Hur ser fjärrlånetrafiken av äldre tryck ut? Vilka problematiska aspekter finns det kring fjärrlån? Vilka konsekvenser får ett alternativ som digitalisering? Fjärrlån utgör en mycket liten del av den totala lånesumman, och det äldre trycket av det samma en nästan obetydlig del. Kostnad, tidsåtgång och ömtålighet är aspekter av verksamheten, och ett tänkt utfall är att effektiviteten skulle öka med digitalisering, vilket samtidigt skulle innebära att kulturarvet synliggörs, vilket är digitaliseringens främsta syfte idag. Dessutom skulle användarnas önskemål leda detta tillgängliggörande, vilket svarar mot både riktlinjer över digitalisering och fjärrlåneutredningens användarbaserade målsättning. Ett försök av implementering av digitalisering i fjärrlåneverksamheten vore intressant att se, och Umeå är en passande stad för ett pilotprojekt.

I takt med medielandskapets föraändring så utvecklas möjligheterna för medier att positionera sig digitalt alltmer. Denna kandidatuppsats har som syfte att undersöka hur denna förändring påverkar de svenska dagstidningarna när det kommer till Apples iPad. Vår frågeställning är således; hur tar svenska dagstidningar sig an iPad som en ny medieplattform?Vi har valt att använda oss utav kvalitativa intervjuer med de ledande aktörerna på den svenska dagstidningsmarknaden. Eftersom det här är ett så pass nytt och outforskat område finns det begränsat med relevant teori att tillgå. Vi har som hjälp använt oss av teorier om nya medier och digitalisering där vi bland annat har tittat på Internets framväxt. Det vi har kommit fram till i vår kandidatuppsats är att det är en ny marknad fylld av experiment och tester för att utveckla den perfekta modellen över hur man som dagstidning ska positionera sig på iPad. De resultat vi har kommit fram till idag komer med största sannolikhet att ändras inom ett par år. Både för att tekniken förbättras och skapar fler möjligheter, samt att konkurrenter ändrar förhållandena på marknaden.

In this thesis I have chosen to study the use of crowdsourcing in Swedish archival institutions as well as the influence this methodic platform has on the work of modern archivists. This also raises the question whether the nature of the platform is in any way influenced by the attitude working professionals might have towards crowdsourcing as a legitimed working method. This investigation is based on case studies and interviews with archivists from select Swedish institutions and also the methodology of two now ongoing crowdsourcing projects. The theoretical framework on which this composition is based comes from the work of Gregory Asmolov and his work on crowdsourcing platforms and their functionality as tools of governing. Cultural-Historical Activity Theory (CHAT) is applied to analyze how the method of crowdsourcing is utilised by archival institutions and influenced by their daily routine in conjunction with Governmentality as the chosen way of studying how these platforms might control their users. From the results of the performed case studies, two discourses emerged based on the view on quality concerning gathered information amongst the involved subjects. The first of these discourses places it´s trust and faith in users themselves where validity is of a lesser concern than the actual availability of information through the concept of ”wisdom of the crowds”. Discourse number two represents an alternate perspective where quality of information is of the outmost importance and requires the supervision of professionals upon the work of common users. Through the course of this study I have come to find that the use of crowdsourcing in Swedish archival institutions is mainly controlled by the archivist in charge´s attitude towards this specific working method and in a larger context also formed by the basic archival discourse, legal questions and financial matters of the last century. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

This paper examines the professional role of the music journalist and how it has been affected by the expansion of the Internet. The study aims to examine  the profession's outlook and how professional music journalists are working to reach the public with interesting information, despite the fact that the audience of today often can be first to deliver the news. Through qualitative research interviews with three current music journalists the professional role and its development is examined. Based on theories and previous research on journalism, how the media communicates and its importance to society, what it is to be a music journalist and the spread of digitization and the impact of file sharing the results are analyzed. The conclusions of the study are that it isn’t a profession that is disappearing but rather a profession that is working towards a new future. The wide range of social media and the ability to stream music via the music service Spotify, for example, is expanding the field of music and more music lovers can make their voices heard. The role of the music journalist is no longer to be first with the latest in the music world but to convey information best. / Denna uppsats undersöker musikjournalisternas yrkesroll och hur den har påverkats av internets expansion. Studiens syfte är att ta reda på yrkets framtidsutsikt och hur yrkesverksamma musikjournalister arbetar för att nå ut med intressant information, trots att dagens publik många gånger kan vara först med nyheterna. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med tre aktuella musikjournalister undersöks yrkesrollen och dess utveckling. Med utgångspunkt från teorier och tidigare forskning om journalistyrket, hur medier kommunicerar och dess betydelse för samhället, hur det är att vara musikjournalist samt digitaliseringens utbredning och fildelningens konsekvenser analyseras resultatet. Slutsatserna för studien är att det inte är ett yrke som håller på att försvinna utan ett yrke som går mot en ny framtid. Det stora utbudet av sociala medier och möjligheten att lyssna på strömmad musik via exempelvis musiktjänsten Spotify breddar musikområdet och fler musikintresserade kan göra sin röst hörd. Musikjournalisternas roll handlar inte längre om att vara först med det senaste inom musikvärlden utan om att förmedla informationen bäst.

The omnipresence of electronic texts in our time warrants questions about the power to define what text really is, now held by technology — the textuality and representational qualities of digitized texts are undoubtedly influenced by the technological frameworks that decide their possible content and form, making the issue a point of interest for LIS and the digital humanities. This thesis explores the effects of commonly applied technology and practices in electronic publishing of Japanese language texts. Special attention has been paid to the possible issues concerning gaiji characters, ruby annotations and kana orthography. The predominant approach taken is a comparative analysis of two literary texts extracted from the corpora of the digital libraries Aozora Bunko and Japanese Text Initiative, accomplished by a comparison of the electronic editions with print. The findings include issues and weak points related to character encoding and the handling of annotations as well as other aspects of textuality being affected by the digitization process. The resulting discussion explores these findings as well as possible workarounds and solutions offered by developments in technology and methodology. The main conclusions of this thesis are that the textuality and the bibliographic codes of Japanese language texts may be hampered by the representational limitations of technology and digitization practices, but that the application of text encoding using contextual markup, as well as developments in character representation, may prove to be beneficial for the preservation of Japanese language textuality.

The postindustrial market increasingly demands service infused products to add more value to the customer in order to be competitive. Much research regarding digitalized services indicates that companies have to be innovative in order to compete on the market. However, companies within different industries face different challenges with digital service development. This study has been conducted because there are little known about the opportunities and the challenges different industries faces with a globalized market. Our research question is what the challenges are and what opportunities does strategic digital service development entails for companies. To be able to understand digitalized services and to answer our research question about these challenges and opportunities we used a qualitative method, gathered data through interviews and literature studies. This study contributes a faceted understanding of digital service development within the electricity industry and an approach to strategic efforts at digital service development and what challenges and opportunities it entails.

When investigating the construction industry's lack of digitization, it is often explained that it is because of a conservative culture. The purpose of this study has been to problematize the labelling as conservative and to study a company in the industry to gain a deeper understanding of what other problems that may exist. Based on this, three research questions were identified which the study had as a goal to answer. These are: how the construction industry can be said to be conservative, how the conservatism is expressed, and what other barriers that exists that cannot be said to be derived from conservatism. The study has been conducted through a case study at Skanska Sverige AB with Region Hus Norr as a delimitation. Furthermore, it has been divided into two phases where semi-structural interviews and a document review have been used as the basis for a description of the current situation. The result shows that it is not a representative state of the construction industry to say that it is conservative, and during the case study no underlying expressions of conservatism was observed. On the other hand, there are several other areas that are considered as the reason for a slow development. The conclusions drawn is that the way the Swedish Public Procurement Act is conducted today is one of the reasons for this. An accelerated change process where some steps in the change management models are skipped is also seen as a reason. Furthermore, there are signs of that the current processes not always support efficient digitization, which indicates that the work in some cases only move from an analog to a digital state. Lastly, an indication of a stove pipe structure in the development area has been observed during the study, which can affect the efficiency and target improvement in a negative way. / När byggbranschens uteblivna digitalisering undersöks förklaras det ofta med att det är på grund av en konservativ kultur. Syftet med denna studie har varit att problematisera stämplingen som konservativ och genom att studera ett företag verksamt inom branschen få en djupare förståelse för vilka andra problem som kan finnas. Utifrån detta fastställdes tre frågeställningar vilka studien haft som mål att besvara. Dessa behandlar på vilket sätt byggbranschen kan sägas vara konservativ, hur konservatismen tar sig uttryck samt vilka andra hinder som finns som inte kan sägas härstamma från konservatism. Studien har genomförts via en fallstudie på Skanska Sverige AB med Region Hus Norr som avgränsat område. Vidare har den varit uppdelad i två olika faser där semi-strukturella intervjuer och en dokumentgranskning använts som grund för en nulägesbeskrivning. Resultatet visar att det inte är en representativ bild av byggbranschen att den idag kallas för konservativ och under fallstudien iakttogs inga uttryck för konservatism. Däremot framkommer det flera andra områden som anses ligga till grund för en långsam utveckling. Slutsatsen som dras är att lagen om offentlig upphandling är en av anledningarna till att viss utveckling inom branschen förhindrats. Även en påskyndad förändringsprocess, där vissa steg i för- och avslutningsfasen inom förändringsledning hoppas över, ses som en anledning till detta. Det påvisas även att de processer som finns inte alltid stödjer en effektiv digitalisering, vilket tyder på att det i vissa fall enbart sker en förflyttning av arbetet från analogt till digitalt. Avslutningsvis har en antydan till en stuprörsstruktur observerats under studien vad gäller utvecklingsfrågor, vilket i stor uträckning kan påverka effektiviteten och den eftersträvade förbättringen negativt.

Nudging is a relatively new phenomenon that has become increasingly popular at both corporate and social levels. A nudge can affect people to make better decisions that benefit both themselves and society as a whole. Previous research has focused on how nudging should be used in physical environments, however, how nudging should be designed digitally is comparatively unexplored. As society is becoming more reliant on digital formats, more online decisions are taking place and some of the most common decisions online are the ones when consumers are choosing groceries. Efficiently designing digital nudging to groceries could potentially lead to improved public health and environment. The study therefore aims at creating an understanding of how consumers are affected by digital nudging when purchasing groceries online. The study also aims at investigating whether the traditional theories of nudging can be applied within a digital context. In this study, a qualitative method was used with a deductive approach. Data collection has taken place through observations where twelve respondents conducted a simulated purchase in a prototype where digital nudging was used. In addition, data collection has been carried out with interviews, which enabled an analysis of the extent to which digital nudging affected respondents at the time of purchase. One of the study’s conclusions is that consumer purchasing behaviour was affected in 12 out of 48 cases, in contact with digital nudging when buying groceries online. In these cases, digital nudging resulted in consumers were making healthier and more environmentally friendly choices. Another conclusion is that the traditional nudging theories can be applied to digital environments. However, it is harder to apply digital nudging on groceries, rather than other parts of the grocery shopping process, as habits and price perceptions are established factors when purchasing groceries. The study is of interest to system designers who develop and build IT systems, for the public who get an increased understanding of the impact of digital nudging, but also for government agencies such as the Swedish Environmental Protection Agency and the Public Health Agency, for an improved environment and public health. / Nudging är ett relativt nytt fenomen som blivit allt populärare på både företags- och samhällsnivå. En nudge, eller knuff, kan påverka människor till att fatta bättre beslut som gynnar dem själva och samhället i stort. Tidigare forskning har haft stort fokus på hur nudging bör användas i fysiska miljöer, men hur nudging borde utformas digitalt är förhållandevis outforskat. När samhället blir allt mer digitaliserat fattas allt fler beslut på nätet och några av de vanligaste besluten som sker där är val av dagligvaror. Att utforma effektiv digital nudging på dagligvaror hade potentiellt kunnat leda till en bättre folkhälsa och miljö. Studien syftar därför till att skapa en förståelse för hur konsumenter påverkas av digital nudging vid köp av dagligvaror online. Studien syftar även till att undersöka huruvida de traditionella teorierna inom nudging går att applicera på ett digitalt kontext. I studien användes en kvalitativ metod med en deduktiv ansats, där de traditionella teorierna inom nudging har applicerats till en digital kontext. Datainsamlingen har skett genom observationer där tolv respondenter genomfört ett simulerat köp i en prototyp där digital nudging använts. Vidare har datainsamlingen kompletterats med intervjuer för att möjliggöra för en analys, för i vilken utsträckning digital nudging påverkat respondenterna vid köpet. En slutsats som studien kommit fram till är att konsumenters köpbeteende påverkades i totalt 12 av 48 fall, i kontakt med digital nudging vid köp av dagligvaror. I dessa fall ledde digital nudging till att konsumenterna fattade hälsosammare och miljövänligare val. En annan slutsats är att de traditionella teorierna inom nudging går att applicera på digitala miljöer. Det är dock svårare att applicera digital nudging på dagligvaror, snarare än andra delar i köpprocessen av dagligvaror, då det finns etablerade faktorer som påverkar val av dagligvara, såsom vanor och prisuppfattningar. Studien är bland annat av intresse för systemdesigners som utformar IT-system, för allmänheten som får en ökad förståelse för digital nudging och dess påverkan, men även för statliga myndigheter som Naturskyddsverket och Folkhälsomyndigheten för en bättre miljö och folkhälsa.

We live in an increasingly digital world, and as of 2018 this will also be mirrored in the revised curriculum for Swedish preschools, which will include the concept of digitization. Digitization is a much discussed topic in current politics and debate in Sweden, but it seems somewhat unclear how the concept should be understood; is it a mere matter of providing the preschools with iPads and computers, or is further action required for a successful implementation? The aim of this essay is to examine the attitudes and views of preschool staff concerning the concept of digitization in the preschool curriculum, comparing the views of a sub-group that has been educated in digitization to one that has not. It also seeks to identify the participants’ long- and short-term hopes and concerns regarding digitization, and to examine what role prior education in digitization plays in the participant’s understanding of the concept of digitization. The study isvconducted through a digital survey, with open-ended questions. Both a content analysis, with thevuse of a superlative word cloud-model, and a phenomenographic theoretical approach have been utilized for the purposes of the study. The findings include a surprising lack of education concerning digitization among current preschool teacher students, which might conflict with the ambition to offer every preschooler equal opportunities now and for the future. Other findings deal with the duality of time—that is, time,which is at once seen as both a scarce commodity and something to be gained through the means offered by digitization—as well as issues surrounding educational possibilities for positively changing participants’ perceptions of digitization so that digitization is seen as broad and empowering, where focus is on the child here-and-now.

Problemformulering: Vad har digitaliseringen inneburit för HR-avdelningar inom den offentliga sektorn? Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera hur digitaliseringen har påverkat HR-avdelningars arbete och roll, för att skapa en förståelse för vilka följder digitaliseringen har lett till för HR-avdelningarna. Metod: En induktiv ansats och kvalitativ datainsamling där det empiriska materialet samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer på informanternas arbetsplatser. Slutsats: Studien påvisar att digitaliseringen har inneburit och innebär en förändring för HR-avdelningar. Digitaliseringen har lett till att digitala verktyg introducerats som har påverkat många arbetsprocesser, och framför allt det administrativa arbetet. Digitaliseringen har även lett till konsekvenser för hur arbetet ser ut och hur bland annat kommunikation, relationer och effektivitet uppfattas. HRs roll har förändrats till att ha blivit mer stödjande, mer strategisk och antagit rollen till att vara en förändringsagent.