Denna studie undersöker lärares motiveringar till valet av skrivverktyg i svenskundervisningen. I och med den ökade digitaliseringen i läroplanen intensifieras pressen på lärarna att välja och styrka valet av handskrift, datorskrift eller en kombination av dem.    Tidigare forskning indikerar att handskriften genererar en större kognitiv process hos eleverna och tenderar att få dem att minnas det skrivna bättre än vid digitalt skrivande. Däremot visar forskningen att digitala verktyg oftare motiverar elever till skrivande. Lärare känner att de inte har nog kompetens för att undervisa skrivundervisning med olika verktyg. Det är främst de digitala verktygen som många lärare upplever som svåra att förmedla.    Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där fokus ligger på begreppen mediering och den proximala utvecklingsnivån. Utifrån studiens syfte och frågeställningar har sex lärare i årskurs 1–3 intervjuats, för att få inblick i lärares inställning till valet av olika skrivverktyg.   Studiens resultat pekar på att samtliga lärare utgår från den senaste revideringen av läroplanen och implementerar mer digitala verktyg i skrivundervisningen än förut. Lärarna motiverar sina didaktiska val utifrån läroplanen, tillgänglighet, erfarenhet och tidigare forskning. Sammantaget uppger lärarna att de önskar en kombination av de olika skrivverktygen. / <p>Svenska</p>

Adekvat digital kompetens, vad är det? Syftet med studien var att skapa en förståelse för hur pedagoger i förskolan tolkar och förmedlar adekvat digital kompetens till förskolebarn. Vi ville därtill undersöka om och i så fall hur undervisning om och i digital kompetens skiljer sig åt beroende på vilken tolkning av läroplanen (Skolverket, 2018a) som görs av pedagogerna. I studien medverkade sju pedagoger genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar variation på undervisningsupplägg utifrån pedagogers tolkningar av läroplanen, vad de lägger störst vikt på inom området och vilka resurser som finns att tillgå. Där tillgången av digitala resurser var bredare fick barnen enligt informanterna större möjlighet att tillämpa sig digital kompetens. Resultatet visar också att pedagoger både vill förmedla kunskap om de digitala resursernas påverkan på samhället och ge barn möjlighet att vara delaktiga i sitt eget lärande genom att prova på olika digitala verktyg. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv sker lärandet tillsammans med andra och utifrån undervisningsteori i praktiken innebär det att ett tydligt syfte och mål måste finnas för att föra lärandet framåt. En slutsats som dras i denna studie är att adekvat digital kompetens i förskolan måste ha ett tydligt syfte och mål, och samtidigt är något föränderligt som berör förskolors ledning, förskollärare och barngrupper. En annan slutsats är att det finns många olika sätt att sätt möta barnen i förskolan där de är i sin kunskapsutveckling, för att de ska tillägna sig digital kompetens. En ytterligare slutsats är att resurser och material varierar stort mellan förskolor. Den övergripande slutsatsen som kan dras utav detta är att om förskolans uppdrag att bidra till adekvat digital kompetens ska kunna uppfyllas måste det finnas både digitala resurser och närvarande pedagoger som har tillräckliga kunskaper för att stödja barnens kunskapsutveckling.

Studien avser att bidra med kunskap kring vad förskollärare anser om tillämpningen avdigitala verktyg i förskolan. Frågorna som ställs handlar om hur förskollärare ser på attarbetet med digitala verktyg får en större plats än tidigare i enlighet med förskolansläroplan och hur man arbetar för att målen i läroplanen kring digitala verktyg kanuppnås? Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och har en kvalitativ ansats isin utformning av en webbenkät med främst öppna frågeställningar. Studien utgår ifrånett sociokulturellt perspektiv och har en kvalitativ ansats i sin utformning av enwebbenkät med främst öppna frågeställningar. Enkäten skickades ut till 15 förskollärarevarav 13 har besvarat den. Analysen utav den insamlade empirin bygger på en tematiskanalys utifrån digitalisering i förskolan, ett digitalt samhälle och förskollärarens digitalakunskap. Studiens resultat visar att förskollärarens roll och undervisningen i förskolanständigt är under utveckling när det kommer till arbetet med digitala verktyg och digitalkompetens i förskolan. Resultatet visar också på ett ökat intresse för användande avdigitala verktyg men också på tydliga skillnader i åsikter gällande utbildningsinsats ochtid till förfogande beroende på förskollärarens intresse för användning av digitalaverktyg. Det innebär att stödet kollegor emellan och medforskande tillsammans medbarnen är viktiga delar i hur förskollärare arbetar för att bidra till att läroplansmålenuppnås. Studien ger en ökad förståelse för hur viktigt samspelet är mellan de somarbetar i förskolan utifrån krav på digital kompetens.

I denna studie används visual studies för att undersöka hur elever i grundskolans årskurs 9 använder sig av kunskaperna de skaffat sig under bildundervisningen när de skapar bilder utanför skolan. Fem ungdomar har deltagit i enskilda semistrukturerade intervjuer, genomförda och tolkade utifrån en hermeneutisk ansats för att få en helhetsbild av deras attityder mot bildvärldarna de rör sig i. Studien visar att eleverna uppfattar bildskapandet som de ägnar sig åt i skolan som särskilt från bildskapandet de ägnar sig åt på fritiden, och att bildundervisningen reproducerar denna uppdelning. Fotografier och bilder gjorda med digitala tekniker uppfattas som mindre värt bildskapande, medans teckning och måleri räknas som “riktigt” bildarbete. Jag föreslår i min studie att vi bildlärare bryter med detta utdaterade sätt att skilja på bilder och bilder, och försöker lära ut en bredare bildskaparrepertoar där även ny teknik finns med. Att undervisa om alla typer av bilder och bildskapande är både inskrivet i skolans styrdokument, samt gynnsamt för utvecklandet av elevernas visuella litteracitet.

Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka hur lärare förstår och uppleverden digitaliserade skrivundervisningen i årskurs 4–6. Studien lutar sig mot det sociokulturella perspektivet som visar att användandet av medierande verktyg till-sammans med stöttning behövs för att förstå och tolka den värld vi lever i. Vi har genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare i årskurs 4–6 samlat in empiri omhur lärare uppfattar den digitaliserade skrivundervisningen. Resultatet visar hurförutsättningarna för elevernas skrivande ändrades när den digitaliseradeskrivundervisningen gav lärarna goda möjligheter att möta elevernas lärande på nya sätt. Lärarna beskrev att de kunde ge effektivare stöttning till eleverna och individ-anpassa stöttningen till dem. Digitaliserad skrivundervisning gjorde det även möjligt för eleverna att få inflytande över undervisningen och öva för att klara de nationellaproven. Lärarna beskrev att den digitaliserade undervisningen med elevdatorer ocksåkunde leda till distraktioner.

The purpose of this study is to investigate the preschool teachers’ understanding of digital competence in preschool and their use of it to create learning situations for children in the form of increased opportunities for literacy. Digitalization has been given a lot of space in the latest revised curriculum of the preschool (2018). This has made digital competence a prerequisite for the pedagogical task in preschool. I want to highlight the opportunities and risks that digitalisation in preschool activities could entail in the form of, on the one hand increased accessibility and participation, on the other hand increased stress and reduced equivalence. It is about democracy as all children should have the opportunity to develop their learning about handling digital tools in everyday life in order to be able to participate in societal issues. Digital competence is a necessity in today`s society, both adultse and children come into contact with the digital in society in our everyday lives. Developments in ICT (Information and communication technology) take place at a furious pace, this will affect children`s working lives in the future. The preschool teachers digital competence has a significant impact on an equivalent teaching in the preschool. The starting point for the essay is my experiences of professional life. I will present the wording of the governing document on digitization in general and the meaning of the teacher assignment. Iwill investigate various strands of research on digitization in preschool and investigate the connection between literacy and multimodality. Finally I will examine the teacher´s  competence development. We adults need new knowledge and skills to guide the children in their development. Finally I will discuss the duties of the academic leader of the preschool when it comes to the implementation of digital tools in the preschool. / Denna studie syftar till att undersöka förskollärarens uppfattning av digitala kompetens iförskolan, samt förskollärarens användning av dem för att skapa läs- och skriv situationer förbarnen. Digitalisering har fått stort utrymme i förskolans reviderade läroplan (2018).  Den snabba utvecklingen av det digitala i samhället avspeglar sig på förskolan i vårtpedagogiska uppdrag, att forma barnen till framtida medborgare som kan hantera teknik samtsamarbeta med andra människor i framtida yrkeslivet.  Utgångspunkten för essän är mina egna upplevelser av mitt yrkesliv, jag vill ge läsaren en ärligbild för att synliggöra den komplexitet som den innebär. Digitalisering medför både möjligheter och utmaningar i förskolans kontext. Pedagogerreagerar på olika sätt inför förändringar, ökade krav medför stress hos pedagoger idigitaliseringsarbetet. Jag kommer att börja med att presentera styrdokumentens, formuleringar om digitaliseringgenerellt och läraruppdragets innebörd. Hur ser läroplan för förskolan på digitalisering iförskolan? Jag kommer att undersöka vad forskningen säger om digitalisering i förskolan föratt belysa både risker och möjligheter som studier har visat. Jag kommer ta upp och diskuteravad begreppet litteracitet innebär, samt analysera samband med multimodalitet som är ettteoretiskt synsätt, och hur multimodala verktyg kan underlätta arbetet med litteracitet iundervisningssituationer i förskolan. Till slut kommer jag att undersöka förskollärarnaskompetensutveckling. Vi vuxna behöver nya kunskaper och färdigheter för att lära oss navigeraoch vägleda barnen i sin utveckling och lärande. Jag kommer även att diskutera rektorns roll idetta förändringsarbete.

Syftet med studien är att undersöka den potentiella roll och inverkan digitaliseringen av musiken kan ha haft på musikbranschens krishantering av Covid-19-pandemin. Vidare ämnar studien att skapa förståelse för hur analogin mellan kriser ur ett generellt perspektiv, kan hjälpa branschens förutsättningar inför framtiden. Sex intervjuer med personer aktiva och involverade inom musikbranschen gav upphov till resultatet som presenteras i uppsatsen. Med hjälp av en kvalitativ metod kunde slutsatser utefter intervjuernas empiri dras.Det övergripande resultatet talar för att ett samband mellan Covid-19-pandemin och musikens digitalisering i början av 2000 - talet finns. Denna koppling kan dock inte med fullständig säkerhet konstateras. Respondenterna uppger att liknelser finns i hur båda kriserna bland annat påskyndar/påskyndade vissa processer så som att musik blir alltmer digital, konserter streamas mer ofta över webben och kontakt digitalt via till exempel möten blir vanligare. Resultatet har visat att kriser inte alltid innebär endast en negativ förändring utan kan ge upphov till nya innovativa lösningar för konsumenten, organisationen och personen. Studiens respondenter diskuterar också vilka konsekvenser Covid-19 kan ha för framtida musikscen, artister, musiker och musikorganisationer.Undersökningen bidrar till spekulationer kring lösningar på möjliga framtida kriser som kan drabba branschen. Studien bidrar med nya tankesätt och hur man kan se på musikindustrins tidigare kriser ut ett lärandeperspektiv. Studien bidrar även till ytterligare kunskap kring kriser och hur musikbranschen kan resonera för att effektivisera framtida arbetssätt.

Syftet med kunskapsöversikten är att ta reda på hur en till en (ETE)-digitaliseringen påverkar undervisningspraktiker både ur ett elev- och lärarperspektiv med huvudsakligt fokus på samhällskunskap. Översikten är gjord med stöd från relevant forskning. Frågeställningen lyder: “Vad säger tidigare forskning om ETE-påverkan på undervisningspraktiker ur ett lärar- ochelevperspektiv med huvudsakligt fokus på samhällskunskap?” För att kunna svara på frågeställningen har en sökprocess i databaserna ERIC via EBSCO, Libsearch och Swepub genomförts där texter som berör ämnet kartlagts och sammanställts. I översikten presenteras nya undervisningspraktiker som möjliggörs med ETE, till exempel flipped classroom, samt anledningar till att ett motstånd till ETE råder bland lärare och elever. Slutsatsen som dras är att digitaliseringen av skolan måste ses som en förändringsprocess där lärare behöver navigera på ett hav fyllt med nya möjligheter. Slutligen förs en diskussion som berör ETE-digitaliseringens konsekvenser, innan tankar gällande framtida forskning presenteras. / The purpose of the knowledge overview is to find out how one-to-one (ETE) digitization affects teaching practices from both a student and teacher perspective with the main focus on social studies. The overview is made with support from relevant research. The question is: "What does previous research say about the impact of ETE on teaching practices from a teacher and student perspective with a main focus on social studies?" In order to be able to answer the question, a search process has been carried out in the ERIC databases via EBSCO, Libsearch and Swepub, where texts concerning the subject have been mapped and compiled. The overview presents new teaching practices that are made possible with ETE, such as a flipped classroom, as well as reasons why there is opposition to ETE among teachers and students. The conclusion drawn is that the digitalisation of the school must be seen as a process of change where teachers need to navigate a sea filled with new opportunities. Finally, a discussion is held concerning the consequences of ETE digitization, before thoughts regarding future research are presented.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare inom individ- och familjeomsorg erfar att Covid-19-pandemin har påverkat deras arbetssätt och möten med klienter. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Intervjumaterial från åtta yrkesverksamma socialsekreterare samlades in och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att socialsekreterares arbetssätt i möten med klienter i större utsträckning har övergått från fysiska möten till digitala till följd av Covid-19-pandemin. Resultatet visar att de fysiska mötena är en del av det sociala arbetet, och socialsekreterare behöver göra en bedömning när fysiska möten inte går att utesluta. Viktiga faktorer i klientens livssituation missas till följd av de uteblivna fysiska mötena som för med sig konsekvenser för klienten. Att skapa relationer till klienter via digital kommunikation ses som en större utmaning än via fysisk möten. Nya klienter riskerar att inte få den individanpassade hjälp som de har rätt till. Vidare visar resultatet att telefon- och videomöten sparar resurser, frigör tid samt möjliggör ett mer flexibelt arbetssätt. Resultatet visar att uppkopplingen och teknologin kan utgöra ett hinder för digital kommunikation samt att samverkansmöten över digitala enheter är komplicerade. / The aim of this study is to investigate how social workers in the field of individual and familycare experience that the Covid-19-pandemic has influenced their working methods and meetings. The study is based on a qualitative survey with semi-structured interviews. Data was obtained from eight social workers. The interview material was analysed through a qualitative content analysis. The results show that the working methods in encounters with clients have shifted to a greater extent from physical meetings to digital client encounter as a result of the Covid-19-pandemic. The results show that physical encounter is part of social work, and social workers need to make an assessment when physical encounters cannot be excluded. Important factors in the client's life situation can be missed as a result of the missed physical meetings that can bring devastating consequences for the client. Creating relationships with clients through digital communication is seen as a greater challenge than through physical meetings. New clients risk not getting the personalized help to which they are entitled. Furthermore, the results show that digital meetings save resources, free up time and enable a more flexible way of working. The results show that connectivity and technology can be an obstacle to digital communication and that collaborative meetings across digital devices are complicated.

Kunskapsöversikten undersöker forskning om betydelsen av digitala verktyg i idrott ochhälsa. Syftet är att se vilka möjligheter som finns, och vilka hinder digitala verktyg kanmedföra i undervisningen. Digitala verktyg är högst relevant sett till vår profession, givetden digitaliseringsstrategi som svenska skolan förväntas följa. Frågeställningarna har varit:Vilka möjligheter och fördelar kan digitala verktyg tillföra i idrottsundervisningen? och Vilka hinderfinns och vilka nackdelar kan uppstå när digitala verktyg används inom idrott och hälsa?. Metoden hargrundat sig i vad Friberg (2017) beskriver som en sökprocess och sökningen är gjord pådatabaserna Education Research Complete, SPORTDiscus och Google Schoolar.Resultaten påvisar att det finns potential och möjligheter med digitala verktyg men att detinte kommer utan rätt resurser och kunskap. Större delar av resultatet visar upp hindersnarare än möjligheter och dessa hinder presenteras djupare i diskussionen under rubrikenVilka hinder finns och vilka nackdelar kan uppstå när digitala verktyg används inom idrott och hälsa?med teman: Digital Kompetens, Resurser och Rörelse. I rubriken Digital Kompetens diskuterasbland annat bristen på rätt kompetens gentemot regeringens digitaliseringsstrategi ochSkolverkets rapport om “IT-användning och IT-kompetens i skolan”. Resurser är den deleni diskussionen som belyser att lärare åskådliggör faktorer som tid, ekonomi och att detråder en materiell ojämlikhet mellan skolor. I rubriken Rörelse ser vi resultat som indikerarpå en lägre fysisk aktivitet när elever använder digitala verktyg. Detta diskuteras gentemotSkolverkets reviderade kursplan om en ökad digitalisering i skolan och beslutet om detutökade antalet timmar i idrott och hälsa.