Syftet med denna studie var att bidra till fördjupad kunskap om och förståelse för hur smartmobiler används i arbetssammanhang. Studien var av kvalitativ ansats där datainsamlingsprocessen bestod av semistrukturerade intervjuer. Ett målinriktat bekvämlighetsurval tillämpades och totalt deltog 15 respondenter (N=15), 8 män och 7 kvinnor. Deras ålder varierade mellan 20–56 år där heltidsarbete på kontor samt en daglig användning av en smartmobil var de kriterier som fanns för att deltaga i studien. För att bearbeta och analysera det insamlade materialet användes tematisk analys som resulterade i 6 övergripande teman och tillhörande underteman. Studiens resultat visade att samtliga respondenter upplevde smartmobilen som ett verktyg i arbetet med många fördelar, dock fanns även tecken på att den kunde distrahera och stressa användarna. Analysresultatet visade även att upplevelserna skiljer sig i arbets- och privatliv, där smartmobilerna används i en större utsträckning och till mer nöjesrelaterade funktioner på fritiden.

Det övergripande syftet med den här studien är att utifrån ett fenomenografiskt perspektiv bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar digitala verktyg i förskolan. Studien undersöker även hur digitala verktyg används och vilka begränsningar som finns. För att kunna genomföra studien används semistrukturerade intervjuer som forskningsverktyg. Studien genomförs i en mindre kommun med sex förskollärare. Studiens teoretiska utgångspunkt är fenomenografi. Det gör att fokus i den här studien är att se till förskollärares uppfattning och erfarande i samband med användandet. I studien ställs frågan om hur förskollärare använder digitala verktyg i förskolan. Där visar resultatet att merparten av respondenterna använder digitala verktyg på ett systematiskt sätt. Däremot visar resultatet att några av förskollärarna anser att de digitala verktygen är problematiska att använda. En av frågeställningarna i studien är vilka begränsningar som förskollärarna ser med användandet av digitala verktyg. Resultatet visar att förskollärares erfarenhet och inställning påverkar användandet av digitala verktyg. Studien visar även att det kollegiala lärandet är viktigt för att kunna genomföra digitaliseringsmålen i läroplanen. I resultatet presenteras begränsningar som förskollärarna nämner. Ett område som flera förskollärare påtalar är att kompetens saknas. De tar upp det stora behovet av kompetensutveckling för att kunna följa med i utvecklingen med digitala verktyg.

The purpose of the study is to contribute knowledge about preschool-children´s behavior as consumers and producers of image through digital tools. The study is about the older preschool-children based on three different observations that are investigated with the help of video-observation. The various parts of the observations are children as consumers, children as producers and at the end a feedback is made together with the children. In the first observation the preschooler’s knowledge and understanding of manipulated images are examined. The second observation is about the children´s actions as producers by creating their own manipulated films with the help of Green Screen. The third observation is a reflection that is done with the children. The result shows that the children lacks knowledge and understanding of manipulated image. The children often choose to commute between fantasy and reality. It also turns out that children do not review images and films in the same way that adults do. The study shows that the children choose to act as producers instead of consumers in cooperation with the digital tools. The study also makes visible that the digital tool is seen as familiar to the children and they show digital competence during the time they produce using the tablet. The study is based on the sociocultural perspective where language is seen as an important component of all the study´s observations. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskolebarns agerande som konsumenter och producenter av bild genom digitala verktyg. Studien handlar om de äldre förskolebarnen och bygger på tre olika observationstillfällen som undersöks med hjälp av videoobservation. De olika observationstillfällena handlar om barn som konsumenter, barn som producenter och till sist görs en återkoppling tillsammans med barnen. I observationstillfälle 1 undersöks förskolebarns kunskap och förståelse för manipulerade bilder. Observationstillfälle 2 handlar om barnens agerande som producenter genom att skapa egna manipulerade filmer med hjälp av Green Screen. Observationstillfälle 3 är en reflektion som görs tillsammans med barnen. Resultatet visar på att barnen saknar kunskap och förståelse gällande manipulerade bilder. Barnen väljer ofta att pendla mellan fantasi och verklighet. Det visar sig även att barnen inte granskar bilder och filmer på samma sätt som vuxna gör. I studien synliggörs att barnen ofta väljer att agera som producenter istället för konsumenter i samverkan med lärplattan. Resultatet lyfter även att lärplattan är ett bekant verktyg för barnen, och det visar sig att de besitter digital kompetens. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet där språket ses vara en viktig komponent för studiens samtliga observationstillfällen.

Digitalisering är idag väldigt aktuellt och det finns en samhällsdebatt kring användandet av digitala verktygi förskolan. Syftet med studien är att undersöka förskollärares tolkning av digitalisering i förskolan och hurde anser att digitalisering har betydelse för barns utveckling och lärande. Syftet är även att synliggöradigitaliseringen betydelse för olika åldrar och hur förskollärarna anser sig arbeta med det, därigenom harstudien undersökt småbarns- och storbarnsavdelningar. För att uppnå syftet har studien utgått ifrån enkvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med förskollärare som arbetar påsmåbarns- eller storbarnsavdelningar. Resultatet visade att förskollärarna tolkade digitalisering i förskolansom något positivt och som idag är väldigt aktuellt för förskolan. Resultatet visade att förskollärarna anseratt digitalisering kan stödja barns utveckling och lärande hela tiden, och att det handlar om vad för syftepedagogerna har med arbetet med digitala verktyg. Det som framkom i resultatet var att förskollärarnaarbetade med digitalisering i förskolan på liknande sätt oavsett vilken åldersgrupp de arbetade med. Denskillnad som framkom var att de mindre barnen inte kunde uttrycka sig kring utvecklingen av arbetet meddigitalisering i förskolan. Resultatet stärker tidigare forskning som påtalar att digitalisering i förskolan är härför att stanna och att det handlar om hur de digitala verktygen används.

Sedan juli 2019 har nya IKT-mål inskrivits i förskolans läroplan. Få studier har dock utförts om IKT-undervisning i förskolan dvs. undervisning med och om IKT. Av dessa studier berörs dessutom sällan de yngsta förskolebarnen (1-3-åringar). I den tidigare forskningen framkommer det att flera faktorer påverkar IKT-undervisningen såsom pedagogers förhållningsätt. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka föreställningar som finns hos pedagoger i förskolan om IKT-undervisning för de yngsta barnen, samt deras och barnens roll i undervisningen. Därtill pedagogernas styrning av den. Genom en diskursanalys av sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger har detta utforskats. Resultatet antyder att IKT-undervisningen konstrueras av pedagogernas föreställningar om IKT, barn, ålder och omsorg. Det framträder två roller som pedagogerna tillskriver sig: den vägledande pedagogen och den bestämmande pedagogen. Medan de yngre barnen tillskrivs roller som: digitalt infödd, i behov av skydd och kompetent men fortfarande liten. Pedagogernas styrning har sedan analyserats utifrån detta, vilket bildat två dominerande diskurser: den (digitalt) framtidsorienterade diskursen och den institutionella diskursen - en del av legitimitetsprocessen av IKT-undervisningen. Den övergripande slutsatsen är att pedagogerna styr utifrån tanken om ”barns bästa” och att IKT-undervisningen är fortfarande ”under konstruktion”. Den omförhandlas men beskrivs ha en given plats i verksamheterna, vilket uttrycks behövas i ett digitalt samhälle.

I den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö18 som började gälla 1 juli 2019, är uppdraget kring digitalisering förändrat och förstärkt. Denna studie syftar till att att undersöka förskollärares inställning till förändringarna i Lpfö18 angående digitalisering inklusive deras uppfattning om vad den skärpta framskrivningen rörande digitaliseringen inneburit för arbetet i olika åldersgrupper. Materialet till studien samlades in genom kvalitativa intervjuer. Två delstudier genomfördes, där ena studien riktades mot förskollärares arbete med äldre barn, den andra delstudien mot förskollärares arbete med yngre barn. Studien har sin utgångspunkt i sociokulturella teorin och det är denna teori som studiens resultat analyserats genom. Studiens resultat visar på olikheter i det konkreta arbetet med yngre och äldre barn. De yngre barnen får möjlighet att skapa förståelse och uppleva digital teknik. Medan resultatet visar att äldre barn får möjlighet till fler aktiviteter och möjlighet att fördjupa sin förståelse gällande digitalisering. I fråga om förskollärares kompetens visar resultatet att förskollärarna beskriver att de har kunskap för att arbeta med uppdraget kring digitalisering, men att kompetensen kan fördjupas och förbättras för att utveckla arbetet. De materiella möjligheterna skulle kunna vara bättre. Resultatet visar även att förskollärna är eniga om att det är viktigt att skrivelserna om digitalisering förstärks i Lpfö18, då förskollärarna menar att det idag är av vikt att ge barn digital kompetens redan i förskolan som en förberedelse för vårt alltmer digitaliserade samhälle. Detta gör dem positiva till det nya digitaliseringsuppdraget. Förskollärarna menar att det är tydligt i Lpfö18 att barns utbildning ska innehålla en möjlighet att utveckla en digital kompetens under tiden på förskolan. Förändringen i Lpfö18 har lett till ett mer medvetet arbete om hur undervisning ska bedrivas med digitala verktyg.

Sedan höstterminen 2018 står det inskrivet i läroplanen att programmering ska finnas som en del i teknik- och matematikundervisningen i grundskolan. Trots det så var få lärare förberedda på ändringen vilket gjort det svårt för lärarna att fullfölja kraven i läroplanerna.  Då det krävs kompetens hos lärarna inom programmering för att kunna fullfölja skolverkets kursplaner och att få lärare hade fått den kompetensen innan höstterminen 2018 har det under denna studies gång tagits fram en prototyp av ett verktyg som är avsett att underlätta undervisningen av programmering för högstadieelever. Tanken med verktyget är att det ska användas för att programmera BBC micro:bit med microPython. BBC micro:bit är en mikrodator som används i undervisningen i bland annat Kronobergs län där det även pågår ett projekt vid namn Make it happen för att stärka den digitala kompetensen. Resultatet indikerar att ett molnbaserat verktyg som innehåller både en utvecklingsmiljö och dokumentation på svenska möjligen kan underlätta undervisningen. Dock behövs verktyget utvecklas mera, lägga till mer funktionalitet och information samt göra fler tester för att undersöka användbarheten. / As of 2018 the Swedish Government has decided that there should be programming in elementary school. The programming should take place in the subjects of mathematics and technics There weren’t a lot of prepared teachers when the law took effect which has made it difficult for the teachers to follow it. In this project I have made a prototype to try to increase the competence in programming for the teachers. Since there is another project in Kronobergs län, Make it happen, that focuses on the use of BBC micro:bit in school I chose to make the prototype for BBC micro:bit and microPython programming to keep in line with that project. The results indicate that a cloud-based tool that contains both an editor and a Swedish documentation might ease the teaching in elementary schools. For more reliable results however I would need to keep developing the prototype to give it more functionalities and a better documentation that contains more information about microPython. There is also need for more user-testing on the targeted group to make the instrument more reliable.

Studiens syfte är att bidra med en fördjupad förståelse för pedagogers uppfattningar kring digitalisering i förskolan. Med fenomenografin som teoretisk utgångspunkt undersöks i studien ett antal pedagogers uppfattningar om fenomenet digitalisering. Genom att synliggöra variationen i de olika sätten att resonera kring digitalisering i förskolan kan denna studie skapa medvetenhet kring mångfalden av förståelser. Det empiriska materialet utgörs av en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer av fyra förskollärare har bidragit till förståelse för uppfattningar kring digitalisering. Vald analysmetod för studien är inspirerad av den fenomenografiska analysen och presenteras i form av ett utfallsrum innehållande fyra beskrivningskategorier. Beskrivningskategorierna representerar en möjlig variation av sätt att uppfatta fenomenet digitalisering i förskolan. Studiens identifierade beskrivningskategorier presenteras som digitalisering och barn som samhällsmedborgare, digitalisering och det pedagogiska verktyg, digitalisering och digital kompetens samt digitalisering och iPaden. Samtliga kategorier bildar ett utfallsrum med en samling av utsagor som tyder på ett digitaliseringsarbete i förskolan som strävar efter att förbereda, hjälpa och skydda barn i samband digitaliseringen i samhället. Studiens resultat lyfter även pedagogers utveckling av digital kompetens som en betydelsefull faktor för framgång gällande digitaliseringen i förskolan.

No description available.

IKT har varit en del av skolans undervisning under årtionde och tar med tiden allt mer plats i undervisningen.  Det är mer regel än undantag att eleverna har egna elevdatorer men har lärare den kunskap som krävs för att undervisa med digitala hjälpmedel? Detta arbete är en forskningsöversikt som använder sig av analytisk induktion för att svara på om IKT i skolan stöttar  elevers kunskapsutveckling i matematik samt om lärare har den kunskap om IKT och sådan uppfattning om sin kunskap, att de effektivt kan förmedla nya kunskaper till eleverna med hjälp av IKT? Arbetet visar att det finns en utbredd uppfattning om att IKT kan bidra till att stärka elevers matematiska förmågor men att det samtidigt är vanligt att lärare upplever sig sakna den kompetens som behövs för att använda IKT i sin undervisning. / ICT has been a part of school education for decades and as time passes it's becoming a bigger part of the education. Students usually have their own computers but do the teachers have the necessary knowledge to teach with ICT. This study is a research overview which uses an analytical induction to answer the following two questions:  Does ICT In schools support students´ growth of knowledge in mathematics? Have teachers got such knowledge about ICT and such belief about their knowledge, that they are able to educate students in an effective way, using ICT? This study shows that there is a broad perception that ICT has the ability to strengthen students´ mathematical achievements but at the same teachers usually believe that they don’t have the necessary competence that is needed to use ICT In their teaching.