No description available.

En av regeringens uttalade ambitioner är att Sverige skall vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter (Infrastrukturdepartementet, 2022a). Digitaliseringspolitiken handlar bland annat om att digitalisera offentlig förvaltning med utgångspunkt i medborgarens behov, i syfte att erbjuda enklare, öppnare och effektivare service till alla, oavsett om användaren befinner sig i Sverige eller i utlandet (Infrastrukturdepartementet, 2022b). Då den digitala utvecklingen således verkar vara ett högst prioriterat och aktuellt område hos Sveriges regering, tar undersökningen avstamp i hur detta präglar förutsättningar och anpassningsförmåga för enskilda kommuner, närmare bestämt kommuner inom Skaraborg. Detta eftersom kommuner i Skaraborg dels har kommit olika långt i den digitala välfärdsutvecklingen men dels också för att Skaraborg till största delen innefattas av relativt små kommuner sett till invånarantal, vilket därtill medför ytterligare utmaningar i det att det oftast är ett fåtal personer som arbetar med frågor som berör den aktuella kommunens invånare. Syftet med undersökningen är därmed att utröna hur detta kommunurval anpassar sin respektive kommunverksamhet efter efterfrågan på offentliga e-tjänster, vad som ligger till grund för utvecklingen av dessa digitala tjänster i takt med en ökad efterfrågan i allmänhet och motiven bakom anpassningen i synnerhet. Med hjälp av en kvalitativ ansats genomfördes en fallstudie beståendes av 6 semistrukturerade intervjuer med representanter från 13 av Skaraborgs 15 kommuner. Genom denna metodanvändning ämnade undersökningen erhålla åsikter och insikterkring de förutsättningar som råder för att kommunerna i Skaraborg skall ha möjlighet till anpassning efter en ökad efterfrågan på offentliga e-tjänster. Resultatet analyserades och jämfördes med den forskning som identifierats för att kunna dra slutsatser om hur kommunerna anpassar sig för att bemöta efterfrågan på offentliga e-tjänster. Resultatet frambringar 8 teman som tillsammans bildar ett gemensamt utgångsläge beståendes av såväl utmaningar och styrkor som olika samverkansformer, vilket sammantaget representerar kommunernas anpassningsförmåga till att bemöta en ökad efterfrågan på offentliga e-tjänster. Kommunerna bemöter denna ökade efterfrågan genom att framför allt ta hänsyn till det behov av offentliga e-tjänster som uppmärksammats av de olika kommunala verksamheterna inom respektive kommun. Huruvida offentliga e-tjänster uppfyller detta behov verkar uteslutande bero på i vilken utsträckning e-tjänsten har använts av medborgare under en avgränsad tidsperiod. Trots att viss samverkan sker i dagsläget mellan vissa kommuner efterfrågar samtliga kommuner en ökad nationell samverkan i arbetet med att ta fram offentliga e-tjänster. Utveckling och användning av offentliga e-tjänster hänger emellertid starkt samman med behovet av en digital mognad i såväl den kommunala verksamheten som bland medborgare. Ytterligare utmaningar i form av föråldrade interna system som saknar stöd för olika former av integrationer och vidareutveckling utgör en påtaglig hämmande faktor i kommunernas anpassning av den digitala teknikens fulla potential vid framtagning av offentliga e-tjänster. Hänsynen till medborgarnas personliga integritet verkar vara ett högst prioriterat område, men mera oklart är huruvida medborgare har inflytande över utvecklingsprocesser och vidare förbättringsarbete av offentliga e-tjänster. Tillgången på mjukvaruutvecklare för framtagning av offentliga e-tjänster verkar vara förhållandevis god hos samtliga kommuner. Denna kompetensförsörjning verkar delvisunderstödjas med hjälp av olika former av samarbeten mellan vissa kommuner. Kompetensbehovet av mjukvaruutvecklare kan vidare sägas hänga samman med kommuninvånarantalet och det upplevda behovet av offentliga e-tjänster hos respektive kommun. / One of Swedish government´s stated ambitions is that Sweden should be the best in the world at using the possibilities of digitalization (Infrastrukturdepartementet, 2022a). Digitalization policy, among other things, about digitizing public administration based on citizen´s needs, in order to offer simpler, more open, and more efficient service to everyone, regardless of whether the user is in Sweden or abroad (Infrastrukturdepartementet, 2022b). As digital development thus seems to be highly prioritized and current area in the Swedish government, the survey is based on how this is reflected in conditions and adaptability for individual municipalities within Skaraborg. This is because municipalities in Skaraborg are at different stages in the digital welfare development, but also because Skaraborg consists of a variety of small municipalities in terms of population, which also entails further challenges in that it is usually a few people who work with issues that affect the inhabitants of the municipality in question. The purpose of the survey is thus to find out how the selection of municipalities adapts its respective municipal activities to the demand for public e-services, what is the basis for the development of these digital services in line with increased demand in general and the motives behind adaption in particular.With the help of a qualitative approach, a case study was conducted consisting of 6 semi-structured interviews with representatives from 13 of Skaraborg´s 15 municipalities. Through this use of methods, the survey sought to obtain opinions and insights about the conditions that prevail for the municipalities in Skaraborg to have the opportunity to adapt to an increased demand for public e-services. The results were analyzed and compared with the research identified in order to be able to draw conclusions about how the municipalities adapt to meet the demand for public e-services.The result show 8 themes that together form a common starting point consisting of both challenges and strengths as well as different forms of intercommunion, which together represent the municipalities´ ability to adapt to meet an increased demand for public e-services. The municipalitiesare responding to this increased demand by considering the need for public e-services that has been brought to the attention of the various municipal administrations within each municipality. Whether public e-services meet this need seems to depend solely on the extent to which the e-service has been used by citizens for a limited period of time. Even though some collaboration takes place at present between certain municipalities, all municipalities demand increased national collaboration in the work of developing public e-services. However, the development and use of public e-services is strongly linked to the need for digital maturity in both municipal operations and among citizens. Challenges in the form of outdated internal systems that lacked various forms of integration and further development constitute a significant inhibiting factor in the municipalities‘ adaptation of the full potential of digital technology in the development of public e-services. Consideration of citizens‘personal integrity seems to be a high priority area, but it is more unclear whether citizens have influence over the development processes and further corrections of public e-services. The supply of software developers for the development of public e-services seems to be relatively good in all municipalities. This supply of skills seems to be supported in part by various forms of cooperation between certain municipalities. The need for competence of software developers can be said to be related to the number of municipal inhabitants and the perceived need for public e-services in each municipality.

Tidigare har forskare förutspått digitaliseringens påverkan på redovisningskonsulter som nedgången för yrket till följd av att det mesta blivit automatiserat. Idag är förändringen ett faktum men branschen har lyckats möta förändringen och en ny form av yrkesroll har utvecklats. Men hur digitaliseringen har påverkat yrkesrollen är inte självklart och det är de vi undersökt i denna studie. För att uppnå syftet med studien har semistrukturerade intervjuer gjorts för att fånga redovisningskonsulternas perspektiv. Vi använder oss av institutionella teorin och rollteorin för att förstå och analysera empirin. Resultatet visar att redovisningskonsulterna har starka influenser på förändringen och digitaliseringens påverkan på yrkesrollen kan förstås med hjälp av pelarna i institutionell teori. Analysen tyder även på att det finns ett vägskäl för konsulterna och det har snarare blivit en individuell resa mot den nya yrkesrollen än en gemensamt uttalad yrkesroll.

Abstract Title: Effects of a hybrid work environment           - A study from an employee perspective _________________________________________________________________________ Key-words: hybrid work, hybrid work environment, digitalization, work environment, fellowship, Work-Life-Balance, self-leadership, trust.  Research question: What effects are created by hybrid forms of work? Purpose: The purpose of this study is to obtain inventory effects employees experiencing in a hybrid working model environment. Method: A case study with an inductive approach with a subjective and qualitative research strategy. The empirical data are gathered during ten interviews which was performed in a disorderly matter, with individuals representing different organizations. There after the gathered empirical data treated from The Grounded Theory as an inspiration and structure point in terms of category. Conclusion: In the final conclusion we present the differences the hybrid working solutions, which appeared analyzing the empirical data gathered. There after we highlight the two different areas which incus all the given effects, videlicet independent leadership and a trust-based leadership. Hence a case that can be treated with consideration of the employer of when introducing a hybrid working model, is presented. The chapter ends with brief parts in relation between future hybrid working models and external factors.

Svenska skolan har genomgått många förändringar, däribland inkluderingen av digitala hjälpmedel i undervisningen. Ökad användning av digitala verktyg ställer krav på lärarna, det vill säga att de måste öka sitt digitala kunnande i takt med utvecklingen. Hem- och konsumentkunskap (HKK) är inte bara ett praktiskt ämne, vilket kan göra det gynnsamt att implementera digitala hjälpmedel iundervisningen. Syftet med undersökningen var att redogöra för hur den digitala utvecklingen har påverkat den enskilde HKK läraren. En kvalitativ metod användes i form av sju intervjuer med yrkesverksamma lärare i ämnena HKK, matematik/NO, textilslöjd och engelska/SO under hösten 2021. Urvalet av lärare baseras på att det var brist på tillgängliga HKK-lärare och att de andra ämnena berör liknande kunskapskrav som HKK. Intervjuerna var semi-strukturerade och tog stöd av en intervjuguide. Data samlades in, bearbetades och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att samtliga informanter var positiva till digitaliserad undervisning. Tid, planering och IT- kunskap var förutsättning för implementering i undervisningen. Digitalisering anses vara både tidssparande och tidsslukande. Tid för planering och inhämtande av kunskap omdigitala program är en förutsättning för digitalisering i undervisningen. Digital undervisning utövas i stor utsträckning. Det digitala hjälpmedlet kunde bli en distraktion för eleverna och de tappade lätt fokus. Differentierad undervisning med hjälp av digitala hjälpmedel kunde gynna vissa elever. / The Swedish school system has undergone many changes, including the inclusion of digital aids ineducation. Increased usage of digital tools places demands on teachers where they must increase their digital know-how in step with development. Home and consumer studies (HCS) is not just a practical subject, which can make it beneficial to implementation of digital aids in teaching. The objective of this examination was to account for how the digital development has affected the individual Home and consumer studies teacher. A qualitative method has been used in the form of seven interviews with professional teachers in the subject Home and consumer studies, Mathematics/Science and English/Social studies during the autumn of 2021. The selection of teachers is based on the lack of available HCS teachers and that the other subjects refer to similar points of the curriculum. The interviews have been supported by a semi-structured interview guide. Data has been collected, processed, and analyzed using a qualitative content analysis. The results showed that all participants were positive to digitalized teaching. Time, planning, and IT knowledge were prerequisites for implementation in teaching. Digitization is considered to be both time-saving and time-consuming. Time for planning and acquiring knowledge about digital programs is a prerequisite for digitization in teaching. Digital teaching is practiced to a large extent. The digital aid could become a distraction for the students, and they easily lost focus. Differentiated teaching using digital aids could benefit some students.

I denna studie kartläggs vad som påverkar lärare i valet av att använda digitala verktyg i skrivundervisningen i skolans tidiga år (F–3) samt i vilken omfattning digitala verktyg används i skrivundervisningen. Studien syftar till att bidra till djupare kunskap och förståelse för vad som generellt påverkar lärare i valet av att använda digitala verktyg i skrivundervisningen. En enkätundersökning gjordes som besvarades av 102 respondenter. TPACK-modellen användes som teoretisk modell för att belysa hur olika kompetenser behöver uppnås och samverka för att erhålla en lärandesituation för eleverna med hjälp av digitala verktyg. Resultatet visade att tillgången till digitala verktyg inom svenskundervisningen är relativt hög då 86 % svarade att de har tillgång och använder digitala verktyg i svenskundervisningen i den årskurs respondenten undervisar i.  49% av respondenterna har 1:1 tillgång (en digital enhet per elev) av digitala enheter och använder digitala verktyg i skrivundervisningen varje vecka. När respondenterna ska bestämma om eleverna ska arbeta digitalt eller analogt var möjligheten att kunna anpassa efter enskild elev den markant största påverkande faktorn, följt av digitala resurser och respondentens egen kunskap. Resultatet visade att vid utformningen av digital skrivundervisning var det vanligt att respondenterna ställde högre krav på eleverna gällande redigering och bearbetning av texter och längre texter. Respondenterna upplevda effekter som att digitalt skrivande underlättar för elever med motoriska svårigheter samt att det är lättare för elever att redigera och bearbeta texten och möjligheten att få text/bokstäver upplästa. Olika benämningar för innebörden av motivationshöjning nämndes även av flertalet respondenter. En negativ effekt med digitalt skrivande upplever respondenterna är försämrad finmotorik hos eleverna.

Digitaliseringen fortsätter att utvecklas inom kommuner genom den nya föreskriften för digitaliseringen av detaljplaner. Studien syftar till att analysera äldres förutsättningar att ta del av kommuners planarbete med hänsyn till digitaliseringen av planprocessen. Detta görs med utgångspunkt i tre kommuner och med fokus på tillgänglighet. Digitaliseringen öppnar upp nya sätt att inkludera kommunernas medborgare men samtidigt riskerar de äldre som samhällsgrupp att hamna i ett digitalt utanförskap. Studien genomfördes genom intervjuer med planarkitekter från Varbergs kommun, Trollhättans Stad och Karlskronas kommun samt en projektledare från Pensionärernas Riksorganisation (PRO). Studien visar att kommunerna arbetar med tillgänglighet genom digitalisering på olika sätt. Kommunerna menar att de inte fokuserar på tillgängligheten specifikt för äldre, vilket resulterar i slutsatsen att det finns en risk att de äldre exkluderas från planprocessen, när allt fler delar av den digitaliseras. / Digitization continues to develop within municipalities through the new regulation for the digitization of detailed plans. This study aims to analyze the pre-conditions of the elderly to take part in municipalities' planning work regarding digitization. This is done based on three municipalities, with a focus on accessibility. Digitization creates new ways of including the citizens of the municipalities, but it also creates the risk of exclusion of the elderly as a social group. The study was carried out through interviews with planning architects from Varbergs kommun, Trollhättans Stad, and Karlskrona kommun, as well as a project manager from the Pensionärernas Riksorganisation (PRO). The study shows that the municipalities work with accessibility through digitization in different ways. The municipalities mentioned that they do not focus on accessibility specifically for the elderly, which leads to the conclusion that the elderly may risk exclusion from the planning process, as it becomes digitized.

Syftet med denna undersökningen har varit att ur ett organisationsperspektiv undersöka hur kompetensutveckling samt villkoren för lärande i organisationer har påverkats av distansarbete som arbetsform, till följd av pandemin. Studien har en kvalitativ ansats och undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer där åtta respondenterna som är verksamma HR-praktiker med god insyn i kompetensutvecklings- samt lärandefrågor har inkluderats. Avgörande för studien har varit att dessa respondenter erfarit distansarbete i sina respektive organisationer, till följd av pandemin. Vi har använt oss av ett strategiskt urval för att komma i kontakt med våra respondenter. Respondenterna uppfyller de kvalifikationer vi menar är avgörande för att bidra med insikter, resonemang och upplevelser gällande de områden vi valt ut för studien. Som en grundpelare i vår studie har vi utgått från teorier och forskning om kompetensutveckling, lärande och distansarbete. Teorierna och den tidigare forskningen som valts ut har sedan brukats för att analysera det empiriska material vi tagit del av genom intervjuerna.  Resultaten visar att kompetensutvecklingen i organisationer både har minskat och ökat, beroende på hur organisationens digitala förutsättningar såg ut innan pandemin samt hur trycket på bemanningen under pandemin har varit. Det råder dock en samstämmighet bland respondenterna i att organisationerna fått tänka om och utveckla kompetensutvecklingen för att kunna hantera den hybrida arbetsformen som framöver kommer att genomsyra ett flertal organisationer. Att organisationerna under pandemin fått utveckla och digitalisera sätten att kompetensutveckla har resulterat i en större organisatorisk digital kompetens, vilket i mångt och mycket ligger i linje med att arbetslivet digitaliseras. Ett ytterligare bidrag som studien mynnat ut i är att villkoren för lärande har påverkats på grund av det ökade distansarbetet under pandemin. Eftersom informellt lärande oftast sprids i det dagliga arbetet medarbetare emellan på den fysiska arbetsplatsen utan att det organiseras eller planeras för det, har denna form av lärande uteblivit till följd av distansarbetet. Vi kan således se att ett fåtal av organisationerna i studien implementerat informella inslag i kompetensutvecklingsaktiviteter för att kompensera för det uteblivna informella lärandet, som vanligtvis sker i fikarummet eller när man frågar en kollega en snabb fråga. Det informella lärandet sker där människorna finns, och bidrar inte enbart till ett individuellt lärande för medarbetaren utan även ett organisatoriskt lärande. Digitala kompetensutvecklingsaktiviteter har således fungerat som en buffert och varit tongivande i att få till de mellanmänskliga mötena och en form av informellt lärande som distansarbete annars tangerar att minimera.

Vid tidpunkten för denna studie är det svenska samhället i en process av återgång till en tillvaro bortom covid-19-pandemin och Coronakommissionens rapport och slutbetänkande har nyligen publicerats. Restriktionerna som har varit aktiva till och från sedan år 2020 börjar lyftas i de flesta kommuner och vi kan nu mer och mer börja se vilka effekter pandemin fått på samhället. Denna studies syfte är att undersöka hur covid-19-pandemin har påverkat arbetet med försörjningsstöd under pandemin och hur påverkan kan se ut framöver. För att kunna besvara syftet har kvalitativa intervjuer med socialarbetare inom försörjningsstöd i tre kommuner genomförts och delvis analyserats med hjälp av domänteorin. Som komplement till intervjuerna har en enkät utformats och skickats till utvalda respondenter från respektive kommun. Studiens viktigaste resultat är att pandemin haft en stor påverkan på arbetet med försörjningsstöd på olika sätt genom bland annat en omställning av arbetssätt på grund av restriktioner, främst genom digitala mötesformer samt arbete hemifrån. Handläggning har delvis gjorts generösare, klientarbetet har påverkats genom ändrade mötesformer, köbildning har ökat och skapat fördröjningar samt inställda insatser och på så sätt kan långvariga effekter uppstå i det fortsatta arbetet. Resultaten visar även på olikheter mellan kommuner i hur hanteringen av pandemin har upplevts, särskilt när det gäller arbetsmiljö och arbetsbelastning. Studiens slutsatser är bland annat att organisering och ledarskap kan relateras till dessa olikheter samt att en digitalisering av ansökan om försörjningsstöd möjligen skulle kunna fungera som ett skydd mot överbelastning bland socionomerna i händelse av nya kriser. Anpassad handläggning kan ses som ett genomslag av professionsdomänens klientcentrerade logik. De fördröjningar som har uppstått på grund av pandemin kan leda till ökade behov bland klienter och de utmaningar som i och med det uppstår kan därför väntas kvarstå under en längre tid. Andra slutsatser är att de digitaliserade arbetssätten samt arbete på distans även kommer att finnas kvar framöver och det ställer enligt författarna nya krav på rutiner och riktlinjer kring arbetssätten då de inte längre är tillfälliga, utan blir en del av det “nya normala”.

I samband med att digital teknik har blivit en integrerad del av samhället, riskerar äldre som saknar praktisk erfarenhet och kunskap om teknik att hamna i ett ofrivilligt utanförskap. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och observationer är målet med studien att undersöka vilka faktorer som påverkar äldre över 65 års tillgång till, och förmåga att behärska digital teknik. Syftet är att bidra med en ökad förståelse för vilka faktorer som kan vara betydelsefulla för att äldre ska bli inkluderade i den digitala vardagen. Materialet har analyserats utifrån en tematisk analysmetod med utgångspunkt i domesticeringsteorin, den digitala klyftan och capability approach. Resultatet visade att tillgång till digital teknik varierade beroende på olika faktorer och att dessa var avgörande för vilken möjlighet de äldre har att påverka sin livssituation. Sociala resurser i form av sociala kontakter och IT-hjälp var de faktorer som framträdde som mest betydelsefulla. Det har däremot genom studien konstaterats att sociala kontakter behöver kunna hjälpa den äldre med digital teknik för att utgöra en användbar resurs.