This Bachelor's thesis in Library and Information Science (LIS) aims to investigate the uprising of the digital collection mainly focusing on e-books and audiobooks of the public libraries in Sweden. The study also aims to create an understanding of consequences that affects the public libraries in the age of digital transformation. The thesis hypothesis is how public libraries are affected by digital transformation and how public librarians view technological development and democracy. The theoretical framework that is used is Access to Information by Michael Keeble Buckland from his book Information and Information Systems. The method used is interviews with six public librarians. The findings show that the respondents are mostly positively inclined to the public libraries using digital services and most of them wish there were a national infrastructure developed specifically for e-books and audiobooks.

Denna studie har haft som syfte att lyfta fram de erfarenheter och upplevelser socialsekreterarna fått med sig under 2019 när enheten för ekonomiskt bistånd införde ett digitaliserat arbetssätt. Studien har haft utgångspunkter i en teoretisk ram bestående av Etienne Wengers teori om praktikgemenskap och situerat lärande, samt Per-Erik Ellströms framtagna faktorer som avser hinder och möjligheter för lärandet på en arbetsplats. För att fördjupa förståelsen av socialsekreterarnas upplevelser av stöd och utmaningar under digitaliseringsprocessen har en kvalitativ ansats använts och data samlats in genom samtalsintervjuer. Resultatet av studien påvisar hur socialsekreterarnas upplevelse av stöd i lärandet framförallt bestått av ett kollegialt stöd, ett utrymme för övning men även delaktighet och ett aktivt ledarskap har varit betydelsefullt. Studien har visat att utmaningarna har varit att behöva släppa kontroll i utredningsarbete, en upplevd bristande kompetens relaterat till ålder. Dessutom har en ny arbetsuppgift tillkommit till följd av digitaliseringen vilket innebar för socialsekreterarna att åta sig ett pedagogiskt motivationsarbete gentemot klienterna. En viktig slutsats är den tydliga kontextuella betydelsen för lärandet. Hur lärandet sker i sociala processer samt att delaktighet på olika sätt är essentiellt. Studien visar hur identitetskonstruktioner är en del av lärandet samt att man lär sig i allt som man gör. Denna studie kan bidra till en utökad förståelse för verksamheter som står inför en förändring och som vill förstå sociala och kontextuella faktorers betydelse för anställdas lärande.

I en värld som präglas av den ökade digitaliseringen står företagen inför både möjligheter och utmaningar. Försäkringsbranschen är inget undantag och även om den digitala utvecklingen inte skett lika snabbt som inom exempelvis banksektorn går den digitala utvecklingen nu snabbt i försäkringsbranschen. Denna sektor skiljer sig från många andra branscher då kunderna sällan interagerar med sin tjänsteleverantör vilket i detta fall är försäkringsbolaget. Branschen präglas även av hög konkurrens och kunderna har idag tillgång till jämförelsesidor vilket ökar deras valmöjligheter bland annat. Syftet med studien är att beskriva på vilket sätt ett urval av försäkringskunders lojalitet påverkas av digitaliseringen, samt hur deras lojalitet påverkas av kundnöjdheten. Studien genomförs genom att 12 respondenter som valts ut delar med sig av sina upplevelser genom semistrukturerade intervjuer då en kvalitativ metod används. Studiens resultat indikerar att kunderna föredrar digitala alternativ framför mänsklig kontakt när de interagerar med sina försäkringsbolag. Slutsatserna som dras i studien är att konsumenternas lojalitet anses försämras till följd av digitaliseringen. Samt att en hög kundnöjdhet inte anses leda till en hög lojalitet. Då den större delen av forskningen med koppling till digitalisering, kundnöjdhet och lojalitet som genomförts inom det finansiella området varit inriktad mot banksektorn, bidrar denna studie genom att tillämpa ovanstående faktorer inom ett relativt outforskat område, försäkringsbranschen.

No description available.

Det finns en stor mängd nya digitala satsningar som införs i företag varje år. Tyvärr får dessa system ofta ett begränsat genomslag, då forskning visar att bristande acceptans hos de anställda ofta leder till bristande effektivitet. För att identifiera vilka faktorer som bidrar till acceptans hos användarna så har Technology Acceptance Model (TAM) utvecklats, vilken kartlägger dessa faktorer. Denna uppsats undersöker hur en faktor i TAM, subjektiv norm, påverkar användarens attityd mot användning. Subjektiv norm identifieras ofta som någonting det finns en stark allmän uppfattning om. I innevarande uppsats konkretiseras subjektiv norm som en vilja att agera miljövänligt, till följd av de miljöproblem som uppmärksammats allt mer på senare tid. Uppsatsen tillämpar en kvalitativ metod i form av en enkätundersökning med kompletterande intervjuer. Resultaten indikerar att subjektiv norm påverkar acceptansen positivt hos de individer som har en stark emotionell koppling till den subjektiva normen. Vidare så identifierades även ett antal hinder som minskar acceptans. Intraorganisatorisk kommunikation visade sig även vara avgörande för hur användarna uppfattade det nya systemet, och i förlängningen hur de accepterar satsningen.

Skolan har som uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Detta gäller även ämnet idrott och hälsa. Ett ämne i vilket lärare under lång tid kritiserats för att vara allt för enkelspåriga i sin undervisning, vilket beskrivs påverka elevers deltagande. Våren 2020 tvingades gymnasielärare bedriva sin undervisning på distans till följd av det globala viruset Covid-19. Syftet med studien var därför att öka förståelsen för hur distansundervisning har utmanat gymnasielärares undervisning och förändrat elevers deltagande i ämnet idrott och hälsa. För att besvara studiens syfte antogs en kvalitativ ansats där åtta gymnasielärare från olika skolor och orter intervjuades. Intervjuerna var semistrukturerade och innehöll tre teman: lektionsinnehåll, digitalisering samt elevdeltagande före, under och efter distansundervisningen. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av två teoretiska utgångspunkter: det sociokulturella perspektivet och TPACK - teknisk-pedagogisk ämneskompetens. Resultatet beskriver hur lärarnas förståelse för och användning av digitala verktyg har utvecklats. Resultatet visar också att distansundervisningen till viss del blev en utmaning för flera lärare men också en brygga till förändrad undervisning i ämnet. Däremot saknas ett enhetligt svar om hur distansundervisningen påverkat lärarnas val av lektionsinnehåll och förändrat elevernas deltagande i större utsträckning. Detta till följd av att distansundervisningen fortfarande pågick vid studiens genomförande, vilket anses haft effekt på resultatet.

Det finns många studier om hur lärare använder datorer eller surfplattor men få av dem innefattar vad de faktiskt gör med tekniken. Det som belysas i den här studien är hur gymnasielärare använder olika program och appar i undervisningen, både i och utanför klassrummet. Studien berör också hur digitala verktyg fungerar i klassrummet och huruvida de är anpassade efter elevernas behov men även lärarnas digitala kompetenser. Underlaget är insamlat via kvalitativa intervjuer på respondenternas skolor. Lärarna var överens om att tekniken i sig underlättar vardagen men överraskande var lärarna mestadels negativa till tekniken i klassrummet och ansåg att den endast bör vara ett komplement till traditionell undervisning då tekniken medför många distraktioner. Alla lärarna ansåg att de hade goda IT-kunskaper dock efterfrågar de fler utvecklings- och inspirationsdagar. Det skulle behövas en mer omfattande forskning kring hur och vad lärarna använder i sin digitala undervisning och vad IT ger som stöd till både elever och lärare.

Medborgarskapsenheten på Migrationsverket har i regleringsbrev från regeringen fått i uppdrag att digitalisera verksamheten, där ett av målen för digitalisering är ökad effektivitet. Med anledning av den långa kötiden för beslut i svenskt medborgarskap, har medborgarskapsenheten implementerat automatisering inom två ärendetyper. Detta för att förenkla handläggningsprocessen och på så vis minska kötiden.  Syftet med denna studie är att utvärdera om implementeringen av automatiseringarna är lönsam. För att undersöka detta genomförs en kostnads-nyttoanalys som bygger på data från Migrationsverket. Kostnads-nyttoanalysen bygger även på två enkätundersökningar som tillämpar metoden contingent valuation method (CVM).  Värderingen av effekterna av automatiseringen sker med hänsyn till två värderingsgrunder. Dels en värdering grundad på förändrad medborgarnytta, dels en alternativ värdering grundad på lönekostnaden som de frigjorda resurserna motsvarar. Effekterna av automatiseringen undersöks under tidsintervallen 1-4 år samt 1-10 år och innefattar kvantitativa kostnads- och nyttoposter samt kvalitativa nyttoposter. Kvantitativt sett visar båda värderingsalternativen en olönsamhet efter fyra år och en lönsamhet efter tio år. Om de kvalitativa posterna överstiger underskotten vid fyra år uppstår en lönsamhet redan då. Känslighetsanalysen visar på viss osäkerhet i beräkningarna då flera underliggande poster kan variera i storlek. / The Citizenship Department at the Swedish Migration Agency has in letters of regulation been instructed by the government to digitalize the department. One of  the objectives for the digitalization is to increase efficiency. Due to a long processing time regarding citizenship applications, the department has implemented automatization in two types of applications. This was done in order to simplify the case process and thereby decrease the processing time.  The purpose of this thesis is to evaluate if the implementation of the automatization is profitable. A cost-benefit analysis based on data from the Swedish Migration Agency was conducted to investigate the effects on efficiency. The cost-benefit analysis also conducts two surveys applying the contingent valuation method (CVM). The valuation of the effects of the automatization is executed with regards to two different bases of valuation. One valuation is based on the change in the benefits of the citizen, and an alternative valuation is based on the salary cost that freed resources correspond to. The effects of automatization are investigated during the time intervals 1-4 years and 1-10 years, and include quantitative cost and benefit entries as well as qualitative benefit entries. Quantitatively, both valuation options are unprofitable after four years and are profitable after ten years. Profitability would arise already after four years if the qualitative entries exceeds the deficits. The sensitivity analysis shows some uncertainty in the calculations, as several underlying entries may vary in size.

Intresseområdet för den här studien är arbetssituationen för de som arbetar hemifrån p.g.a.FHM:s rekommendationer. Det är ett aktuellt ämne som berör många. Inte minst för att detomfattande distansarbetet under pandemin har gett digitaliseringen av arbetslivet en skjutsframåt och följaktligen kommer distansarbete sannolikt fortsätta vara en viktig del av arbetslivetframtiden. Med GT som metodansats genomfördes en kvalitativ studie med målsättning attgenerera en grundad teori, som synliggör arbetssituationen för de som arbetar hemifrån utifrånderas egna erfarenheter och upplevelser. Fyra observationer, fyra intervjuer och engruppintervju har genomförts med arbetstagare som arbetar på distans på heltid underpandemin. Under studien framträdde Ansvar/tvång att förändra sin arbetssituation somhuvudangelägenheten, d.v.s. det som är den mest framträdande problematiken i domänen, vilketbesvaras genom kärnkategorin Komprimering. Den teoretiskt grundade modellen sompresenteras åskådliggör hur komprimering genomsyrar hela arbetssituationen utifråndimensionerna Fysisk arbetsmiljö, Arbetssätt och Social verklighet. Komprimering får olikainnebörd beroende på vilken dimension man betraktar den ur. En betydelsefull slutsats koppladtill den teoretiska modellen är att komprimering som hantering av huvudangelägenheten gerupphov till konsekvenser på graden av effektivitet och arbetsglädje.

As a result of the digitalization a lot of different media have gone through a radical changein a short period of time. The process of writing and publishing books has been virtuallyunchanged for hundreds of years, but not even the oldest of media productions remainsunfazed by digitalization. This study aims to bring to light the different opportunities aswell as setbacks the book publishing industry is forced to face as digitalization influencesall of media. When you have been doing something for hundreds of years and all of asudden you have to change your whole operation, it is bound to take some time to get itunder way. This is essentially the basis of what the book publishers are left to deal with intoday’s digitalized society. In direct correlation to the current confusion at the publishersthe authors are having a difficult time getting their books published through thetraditional publisher and are therefore looking for alternative channels. In this paper theprevailing interaction between author, publisher and reader will be examined in view ofall the new aspects digitalization has brought to the table of book publishing.