With the people for the navy This essay will examine how three Swedish newspapers wrote about pansarbåtsföreningen between 1912-1914 and to investigate if the way they wrote about the organisation changed in the mentioned timeframe. This essay will utilise critical discourse analysis by Norman Fairclough as it’s defined and explained by Marianne Winther Jörgensen and Louise Phillips. This essay will therefor investigate the text, the discursive practice and the social practice in news articles from Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter and Aftonbladet. These newspapers were chosen as they had written the most about pansarbåtsföreningen in the given timeframe by a considerable margin.   This essay found that Svenska Dagbladet were generally supportive towards pansarbåtsföreningen, and they became more vocal about said support after the outbreak of world war one. Dagens Nyheter had mixed opinions towards pansarbåtsföreningen. They were mainly critical of all the commotion which it had caused politically as they argued that it could make Sweden a target in the event of a large-scale conflict in and around the Baltic sea. Aftonbladet were continually very supportive of pansarbåtsföreningen, even going as far as to telling their readers to join the organisation and help its efforts.

Denna uppsats undersöker hur den mediala diskursen kring Sverigedemokraterna förändrats genom att analysera tidningsartiklar från fyra år: 1994, 2002, 2009 och 2016. Genom diskursanalys av artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet undersöks vilka subjektspositioner och förgivettaganden som genomsyrar, och därmed formar, diskursen kring partiet för respektive år. Diskursanalysen, främst inspirerad av Michel Foucault, görs med diskursteori och kritisk diskursanalys som teoretisk, och metodologisk, utgångspunkt. Syftet är att förstå hur dagspressens porträttering av Sverigedemokraterna, och därmed den rådande mediala diskursen, förändrats i takt med att partiet alltmer vunnit mark. Resultatet visar förändringar i synen på sverigedemokraten, och på partiets popularitet, samt hur partiet normaliserats med åren. Uppsatsen avslutas med en sammanfattning av vad som utmärkt diskursen över tid, och därmed även hur den förändrats.

Denna uppsats problematiserar Kriminalvårdens ideologiska utveckling genom att analysera interna och externa styrdokument från tre tidsperioder: 1923, 1963-1968 och 2008-2020. Uppsatsen undersöker hur den kristna diskursen och den kristna praktiken inom Kriminalvårdens verksamhet successivt har ersatts som en del av samhällets övergripande rationaliseringstendenser. Inspirerade av Foucault, genomförs en analys av kriminalvårdens diskursiva utveckling utifrån ett historiserande perspektiv. Uppsatsens primära frågeställning utgår från teoretiker som Kate Soper, Michel Foucault och Jürgen Habermas och argumenterar för humanismen som en rättfärdigande ideologi och synliggör dess konnotationer till behaviorismen. Syftet är att förstå denna typ av förändring, och hur rationaliseringstendenser kan synas i dessa förändringar. Uppsatsen mynnar ut i en förståelse av kristendomens avtagande roll till fördel för humanvetenskapens praktikers framväxt.

The aim of this study was to examine whether two prominent publishing houses, which create teaching material for the course English 5, have preconceived ideas and assumptions regarding pupils within vocational programs or programs that prepare students for further studies. We examined two sets of textbooks (one for vocational programs and one for higher education preparatory programs) from two different publishing houses and their marketing of these online. We used critical discourse analysis to find out if any assumptions can be detected in the way the publishing houses market the two versions. The main finding regarding this was that both publishing houses stressed the fact that their textbooks were well-structured when marketing them towards vocational programs. Furthermore, we have examined two textbooks from each publishing house to see if the amount of text and vocabulary differ depending on what program the textbooks are aimed at. The results show that the texts were in general shorter in the vocational textbooks and contained more common words and more everyday language compared to the textbooks made for non-vocational programs.

Idag talas det ofta i media om lärares utsatta yrke. Nedskärningar och stram budget för kommunerna innebär stora förändringar i lärarnas arbetsmiljö i kombination med skolreformen 1990, nya läroplaner och New Public Management (NPM). Denna studie syftar därmed till att bidra med kunskap om hur läraruppdraget framträder i den rådande debatten, den stora Diskursen, om lärares arbetsmiljö. De frågeställningar som ställts ämnar att belysa den lilla diskursen och besvara hur det talas om lärarens uppdrag, vad som konstitueras som sanning i talet om arbetsbelastning samt vilken plats lärarnas röster får i den stora samhällsdiskursen. Studien är kvalitativ där diskursanalys valts som metodansats. Det empiriska materialet samlades in genom en kvalitativ enkät som besvarades av nio legitimerade lärare och/eller speciallärare och specialpedagoger från olika grundskolor (F-9) i Sverige. Med hjälp av en foucauldiansk diskursanalytisk teori- och metodansats har materialet analyserats. Centralt inom diskursanalysen är belysa hur talet framställs inom en viss kontext vilket ger en förståelse för människans sätt att tala om och agera. Resultatet i studien synliggör en konfliktdiskurs där lärarnas tal om sitt uppdrag, i relation till arbetsbelastning, konstituerar den lilla diskursen. Lärarnas tal om stora elevgrupper och administrativt arbete visar bilden av en rådande konflikt mellan dessa arbetsuppgifter och vad lärarna målar upp som deras kärnuppdrag, undervisningen. Undervisningen framhävs som lärarnas primära uppdrag och blir utmärkande i lärarnas tal om arbetsbelastning. Vi vill med denna studie lyfta fram en mindre grupp lärares röster som i den lilla diskursen kompletterar och vidmakthåller den stora Diskurs som råder i samhället idag.

I dagens Sverige är det beslutat att offentliga myndigheter ska arbeta med jämställdhetsintegrering i samtliga led inom organisationen. En sådan statlig myndighet är Försvarsmakten som tidigare utgjorde Sveriges sista manliga yrkesmonopol. Mot bakgrund av detta syftar denna studie till att undersöka hur kvinnor inom Försvarsmakten upplever organisationens arbete med jämställdhet. Studien har genomförts genom digitala semistrukturerade intervjuer med fem kvinnor som är aktiva inom Försvarsmakten. Ur intervjuerna har små berättelser lyfts ut vilka handlar om kvinnors upplevelser av insatser genomförda av organisationen i syfte att främja jämställdhet på arbetsplatsen. Berättelserna har analyserats genom narrativ teori och positioneringsanalys. I analysen har det tagits hänsyn till vilka karaktärer som uppkommit i kvinnornas berättelser, samt de karaktärsdrag som kvinnorna tillskrivit dessa. Det har även undersökts hur berättelsen skapats och i vilket syfte den berättas samt vem berättaren anser att de är, jämfört med vad gällande diskurs anser att de ska vara. Resultatet visar att de insatser som gjorts snarare bidragit med en känsla av exkludering hos kvinnorna. Insatserna har upplevts som särbehandlande och som att de grundats ur skillnader på män och kvinnor. Resultatet visar även att kvinnorna i Försvarsmakten skapat en väldigt stark yrkesidentitet som de upplever blivit hotad genom de olika insatserna. Kvinnorna ansåg att jämställdhet för dem var när de fick vara en del av gruppen, vilket stämmer överrens med den identitet som de skapat. Studien kom till slutsatsen att eftersom identiteten var mest framträdande i kvinnornas framställningar om vad ett jämställt försvar ska vara, uppstår det en diskrepans när Försvarsmaktens arbete med jämställdhet inte utgår ifrån kvinnorna de anställer och deras identitetsskapande på arbetsplatsen. Sammanfattningsvis bidrar studien med en ökad förståelse för hur kvinnor i Försvarsmakten upplever deras arbete med jämställdhet och ett förslag på vidare studier inom området är att se till hur andra marginaliserade grupper inom försvaret upplever sin arbetsvardag.

Dödsskjutningar har ökat markant i Sverige under de senaste tio åren och gängkriminaliteten blir allt mer utspridd i samhället. Ämnet är högaktuellt i media och det rapporteras dagligen om nya händelser och aspekter av fenomenet. Det är ett ämne som väcker starka känslor och åsikter och engagerar såväl politiker och journalister som den allmänna befolkningen. Syftet med denna studie är att genom en diskursanalys undersöka hur dödsskjutningar framställs i svenska nyhetstidningar med olika ideologiska inriktningar under åren 2020-2023. Kritisk diskursanalys utgör studiens övergripande teoretiska och metodologiska ansats, där det tidigare suppleras med det teoretiska begreppsparet encoding/decoding. Fyra tidningar med olika uttalade ideologier har analyserats: Aftonbladet, Expressen, Fria Tider och Proletären. Studiens resultat visar att samtliga tidningar framställer dödliga skjutningar på ett dramatiskt sätt genom ett effektfullt språkbruk, samt att gärningspersonerna beskrivs som unga män i kriminella miljöer. Resultatet påvisar även att tidningarna synliggör sina respektive ideologier i olika utsträckning, då Fria Tider och Proletären speglar sina ideologier i högre grad än Aftonbladet och Expressen. Detta blir tydligt bland annat genom vilka ord som används i artiklarna, samt vilken typ av åtgärder man förespråkar för att motverka gängkriminaliteten och dödsskjutningarna. Sammanfattningsvis föreslår studien att svensk media i viss mån uttrycker en delad diskurs om dödsskjutningarna, men även att fenomenet färgas i relation till tidningarnas uttryckta ideologier, där tidningarna på politikens ytterkanter sticker ut mest.

Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka två musiklärares uppfattning om kunskap i musik. Uppsatsen baseras på en diskursanalys där jag i intervjuer med två musiklärare ställt frågor som berör deras kunskapssyn. Utsagorna vittnar om två ganska skilda beskrivningar där det musikaliska uttrycket betonas i den ena medan vikten av att eleverna har de verktyg som krävs för och musicera i grupp den andra. Även om utsagorna skiljer sig åt verkar instrumentalspelet och sången spela en viktig roll. I ena fallet som en form av kanal för det musikaliska uttrycket medan det i det andra fallet fungerar som en typ av färdighetsmässig nyckel till den gruppgemenskap som musicerandet innebär. I sina beskrivningar av andra moment som musikteori och musikhistoria framstår de som betydelsefulla först då det vävs samman med instrumentalspelet och sången. I musiklärarnas utsagor framträder en bild där vissa kunskapsmoment värderas högre än andra vilket också får betydelse för musikundervisningen.

Eriksson, Karin (2014). Kategoriseringar av barn i förskolan- att vara i behov avsärskilt stöd. Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola. / Eriksson, Karin (2014). Categorizing Young Children in Pre-school - to be in Need of Special Education. School development and Leadership. Learning and society, Malmö University

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vad likvärdighet kan vara för lärare som arbetar inom fritidshemmet. Genomförandet av denna studie har sin grund inom den kvalitativa forskningen, där det har genomförts fem semistrukturerade intervjuer. Empirin som samlats in har analyserats enligt ett diskursanalytiskt angreppssätt. De diskursteoretiska begreppen nodalpunkt och subjektspositioner användes för att formulera de funna diskurser som resultatet av denna studie mynnade ut i. Resultatet av denna studie visar att det finns olika sätt att se på likvärdighet hos utbildad personal i fritidshemmets verksamheter. Efter analysen av empirin fann vi två diskurser. Den ena påvisar att en del lärare som vi har intervjuat uppger att likvärdighet är något som bör genomsyra verksamheten. De uppger även att elevernas likvärdighet är det främsta fokuset för att skapa meningsfull och utvecklande verksamhet som går parallellt med styrdokumenten. Den andra diskursen, påvisar att en del lärare som har blivit intervjuade, uppger att likvärdighet är något som står i styrdokumenten och därför bör det finnas i verksamheten. Däremot uppger de att det finns en viss svårighet att applicera likvärdighet i verksamheten.