341 |
Könsmönster och könssegregration i skönlitteratur för barn : Kan kvinnliga karaktärer vara chefer?Andersson, Ellinor, Hådén, Amanda January 2020 (has links)
No description available.
|
342 |
Profesionell differentiering i en specialpedagogisk ekvation : Speciallärarprofessionen i Lärarnas Riksförbunds tidskrift Skolvärlden sedan 1987Nordeman Vikström, Erica, Söderman, Cornelia January 2021 (has links)
No description available.
|
343 |
Nya diskurser om landsbygder? : En diskursanalys av intresseorganisationers framställning av landsbygderKöpmans, Karin January 2021 (has links)
The aim of this thesis is to explore rural discourses and representations through discourse analysis. The objective is to present examples of discourses that either challenge or reproduce the current rural discourse. The material will be analysed through an analytical framework designed by results from the previous research. The chosen method is inspired primarily by Critical Discourse Analysis. The material comes from two interest organisations for rural politics: Hela Sverige ska leva and Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). They are the two largest organisations of this kind in Sweden. The results show that the two organisations represent slightly different discourses. Hela Sverige ska leva presents, partly, an alternative discourse. One of their explicit ambitions is to challenge the current discourse. LRF does not share that ambition and consequently they do not, generally, present an alternative to the current discourse. Altogether, the results demonstrate the difficulties with the position to challenge a discourse one is also part in.
|
344 |
"Stark, lång och blond" : En analys av föreställningar av vikingen i läroböckerEriksson, Sara, Håkansson, Klas January 2022 (has links)
Studiens syfte var att undersöka vilka diskurser om vikingar som konstitueras i avsnitt om vikingatiden i samhällsorienterande böcker ämnade för grundskolans årskurs 1-3. För att svara på studiens syfte utfördes en kritisk diskursanalys på två utvalda läroböcker. Vi använde oss av nodalpunkter för att sortera empirin och analyserade texterna i läroböckerna på olika nivåer för att avslutningsvis jämföra resultatet mot de sociala praktikerna: den populärhistoriska vikingen, den vetenskapliga och styrdokument. Ur analysen framkom det att böckerna förmedlar både en gemensam och en säregen bild av vikingen. Vi kan konstatera att framförallt den vetenskapliga framställningen av vikingen konstitueras i läroböckerna, men vi tolkade det som att läroböckerna ständigt förhåller sig till den populärhistoriska vikingen och denna framställning gick också att skönja i läroböckerna. Jämförelsen mot styrdokumenten visade att läroböckerna har försökt att förhålla sig till styrdokumentens olika delar samtidigt som de har försökt att förhålla sig till de olika framställningarna av vikingen. De konsekvenser vi fann med detta förhållningssätt var att innehållet kunde framstå som ospecifikt och otydligt eftersom diskurserna föreföll att motsäga varandra.
|
345 |
"Vi leker kung och betjänt" : En innehållsanalys av Kulturrådets Bokgåvor till förskolan ur ett fattigdomsperspektivGjerstad Lindgren, Christian January 2022 (has links)
Studien undersöker hur och i vilken utsträckning och fattigdom skildras i bilderböcker. Urvalet av bilderböcker är från Kulturrådets Bokgåvor till förskolan för åldrarna 0 till 6 år,sammantaget 98 bilderböcker utgivna mellan 2016 och 2019. Genom innehållsanalys och stöd med idéer från kritisk diskursanalys analyseras urvalet ur ett fattigdomsperspektiv. Syftet med studien är att besvara vilka typer av fattigdomskategorier och vilka fattigdomsdiskurser som gestaltas respektive konstrueras i den statliga bilderboksdistributionen till förskolor. 16 bilderböcker har kategoriserats från det totala urvalet som fattigdomsskildringar. Fattigdom som konsekvens av krig och flykt och fattigdom som ett utomeuropeiskt fenomen är de mest enhetliga kategorierna som skildras i urvalet. Ekonomisk utsatthet framställs i dessa böcker i en nöddiskurs där fattigdom konstrueras som ett rent materiellt fenomen snarare än att belysa relationella aspekter. Det pågår i relation till nöddiskursen en assimilationsdiskurs där det sociala språkligautanförskapet som följer av att fly till ett nytt land utgör en del av utsattheten. Lösningarna i urvalets böcker är att lära sig majoritetssamhällets språk och normer. Fattigdom förekommer också kopplat till ohälsa och missbruk utan djupare förklaring. Fattigdom har i flera böckeren funktion att förstärka privilegierades dygder som givmildhet, mod och styrka. Detta görs delvis genom att framställa individer i fattigdom som oförmögna att själva lösa egna problem och delvis genom att framställa individer i fattigdom som ett hot mot majoritetssamhället genom kriminalitet. Där fattigdom konstrueras innanför välfärdsstaten observeras denindividualistiska diskursen där faktorer som låg utbildningsnivå, psykisk ohälsa och missbruksproblematik står som orsaker till fattigdom och förknippas med begränsad handlingskapacitet och ohederlighet. Fattigdom som ett relativt fenomen är den minst förekommande kategorin i urvalet. Berättelser med inifrånperspektiv där karaktärer i fattigdom ifrågasätter eller utmanar den sociala ordningen förekommer i två av bilderböckerna. Den relationella diskursen framställer fattigdom som en konsekvens av diskriminerande och ekonomiska strukturer snarare än individuella problem samt att fokuset är på den sociala klyftan mellan rik och fattig i stället för absolut materiell nöd. I urvalet figurerar även en rättighetsdiskurs som genom att synliggöra individer i ekonomisk och social utsatthet ställer frågor om vad som är en trygg och säker barndom.
|
346 |
”Jag är trött på skiten, var får mobbarna kraften ifrån?” : En kvalitativ studie om hur lärare och lärarstudenter uttrycker sig om nätmobbning och skolors arbete med detMatero, Minea, Rettne, Elisabeth January 2022 (has links)
Studiens syfte var att undersöka hur lärare och lärarstudenter uttrycker sig om nätmobbning och skolors arbete mot nätmobbning. Problemet är intressant då elever i låg- och mellanstadiet är aktiva på digitala enheter och i många fall även på sociala medier. Detta medför en ny typ av mobbning, den digitala mobbningen, utöver den traditionella mobbning som alltid har funnits. Då fenomenet har vuxit fram de senaste decennierna och innebär nya utmaningar så är det intressant att veta hur yrkesverksamma lärare och blivande lärare uttrycker sig om problemet och arbetet med det. För att komma åt detta utgår studiens frågeställningar från hur begreppet nätmobbning definieras, dess omfattning och hur skolor arbetar med nätmobbning. denna studie har fyra lärare med behörighet i årskurserna F-3 eller 4–6 och fyra lärarstudenter med inriktning F-3 eller 4–6 intervjuats med kvalitativ metod. Intervjuerna har analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys. I den kritiska diskursanalysen analyseras en text utifrån dimensionerna text, diskursiv praktik och social praktik. I denna studie har intervjuerna analyserats utifrån textdimensionen. Resultaten visar att nätmobbning oftast beskrivs som något som sker upprepade gånger i form av elakheter och kränkningar på digitala enheter och sociala medier. Båda målgrupperna trodde även att nätmobbning eskalerar med åldern. Lärarna berättar om sina arbetssätt och det framkommer att skolorna som intervjupersonerna har erfarenhet av ofta arbetar mot mobbning genom samarbete mellan lärare, föräldrar och rektor, antimobbningsteam och anmälningar till rektor eller kommun. Ingen nämnde specifika arbetssätt mot nätmobbning, utan det handlade oftast om anmälningar och samtal mellan elever, skolpersonal och vårdnadshavare. I analysen framgår att intervjupersonerna ofta uttryckte en osäkerhet kring nätmobbning och dess omfattning, och både skolans och vårdnadshavares ansvar diskuterades också ofta. De ramfaktorer som identifierades i intervjuerna var vårdnadshavare, tid, skolans ledning och organisation samt kultur.
|
347 |
”Vi passar inte bara barn på dagiset” - En kvalitativ undersökning om barnskötares och förskollärares tal om undervisningsbegreppet i förskolanFalkman, Ellinor, Lindh, Emilia January 2018 (has links)
Förskolans läroplan står inför en revidering som medför ett specificerat fokus på undervisning. Syftet med undersökningen är att uppmärksamma barnskötares och förskollärares tal om begreppet undervisning i förskolan. Undersökningen syftar även till att uppmärksamma ett eventuellt diskursivt spänningsfält mellan barnskötare och förskollärare, som möjligtvis kan synliggöras i talet om undervisning med utgångspunkt i den senaste revideringen av läroplanen. För att samla empiri till undersökningen har intervjuer med barnskötare och förskollärare genomförts. Undersökningen grundar sig i aktuell tidigare forskning samt med inspiration från Foucaults teoretiska resonemang om diskursanalys. Diskursanalys fokuserar på språket i en diskurs och därför har barnskötarnas och förskollärarnas tal om undervisningsbegreppet och maktstrukturer analyserats i undersökningen. Resultatet visar att barnskötare och förskollärare, i sitt tal om undervisning, uttrycker att det är ett otydligt begrepp där innebörden tycks vara upp till var och en att tolka. Eftersom undervisningsbegreppet upplevs otydligt, har det i sin tur bidragit till att det synliggjorts flera olika tolkningar av begreppet. Resultatet visar även tydliga maktstrukturer mellan barnskötare och förskollärare som undervisningsbegreppet upplevs medföra.
|
348 |
En arkeologisk diskursanalys om doping inom idrottDaudi, Aurélien January 2018 (has links)
Doping har varit en del av idrott och en del av den tävlande människans liv lika länge som dessa har existerat, och även innan. Från början användes det som ett sätt att ge förbättrade fysiska förmågor i olika stridssammanhang, och ibland använde man det i rituella syften. Sedan idrottens födelse såsom vi känner den idag, ända sedan de antika grekerna, har olika metoder som liknar det vi idag kallar doping använts. Under de antika Olympiska spelen gjorde folk öppet vad som helst som de trodde kunde öka deras chanser att vinna. Det fanns inga regler mot det, och det betraktades inte på något sätt som fusk eller på något annat sätt som ett brott mot reglerna. Dessa uppfattningar om doping förblev mer eller mindre oförändrade fram till mitten av 1900-talet. Från detta kan vi härleda en logik som reglerar förekomsten av doping och dess metoder. Under 1900-talet utvecklades dopingdiskursen till följd av utvecklingar i samhället och en professionalisering av idrottsvärlden vilket ledde till att logiken sakteligen förändrades. Syfte med denna studie är att problematisera fenomenet doping inom idrott, att undersöka de villkor som möjliggjort dess uppkomst, krafterna som reglerar och ordnar det och genom vilka det normaliseras. Detta åstadkoms genom en diskursiv analys av doping som huvudsakligen vilar på Foucaults tankar om genealogi och arkeologi samt diskursiva formationsregler. Det empiriska materialet utgörs till största del av olika historiska översikter och redogörelser av dopingens och idrottens historia.Resultatet från diskursanalysen visar en tydlig utveckling som diskursen om doping haft under åren. Särskilda nyckelmoment i dopingens historia såsom dödsfall och diskontinuiteter i diskursen som haft speciellt stor bärighet på den riktning som utvecklingen av människors mentaliteter angående ämnet har tagit lyfts fram och diskuteras. Det är uppenbart att dopingens diskurs och sättet på vilket vi betraktar fenomenet idag endast är ett resultat av det komplexa system av samverkande idéer och diskurser som producerat den verklighet till vilken vi alla nu tillhör och lever efter. Det tycks vara någonting som, under andra omständigheter, mycket väl hade kunnat uppfattas annorlunda än vad det gör idag. / Doping has been a part of sports and the life of the competing man for as long as they have existed, and even before that. It began as a means to improve physical prowess in combat-oriented situations and sometimes it was used for ritual purposes. Since the dawn of sports as we know them, dating back to the ancient Greeks, different methods akin to what we today would describe as doping were used. In the Olympic games people would openly do whatever they could think of to increase their chances of winning. There were no regulations against it, and it was not considered in any way to be cheating or in any other way a violation of the rules. These ideas remained more or less unchanged until the middle of the twentieth century.From this we can derive a logic that governs the use of doping supplements and its methods. During the twentieth century the discourse on doping underwent substantial developments following the development of society and the professionalization of sports, and thus the logic changed.The aim of this study is to problematize the phenomena of doping in sports, to examine its conditions of emergence, the forces that regulate it and through which it becomes normalized. This is accomplished through the use of a discourse analysis inspired primarily by Foucault and his concepts and thoughts surrounding genealogy, archaeology and the discursive formation of discourses. The empirical data constitutes various historical overviews and accounts of the history of doping and that of sports. The result of the discourse analysis shows a clear path across which the discourse of doping has evolved over the years. Certain key moments in the history of doping such as fatalities and discontinuities in the discourse that contributed to the development of the minds of people surrounding the subject are highlighted and discussed. It is clear that the discourse on doping and the way we view the phenomena today are merely the result of a complex interaction of ideas and discourses that have produced the reality to which we all now subscribe. It appears to be something that, given different circumstances, could very well have been perceived quite differently today.
|
349 |
“Ett laddat ord!” En diskursanalytisk studie av begreppet undervisning i relation till förskolanHansson, Therése, Skålberg, Åsa January 2019 (has links)
Förskolans läroplan har nu reviderats, publicerats och kommer att träda i kraft 1 juli år 2019. I denna revidering har begreppet undervisning lagts till, vilket har medfört att det diskuteras och debatteras vilken innebörd detta har för förskolan. Syftet med denna studie är att utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka hur begreppet undervisning tolkas, diskuteras och debatteras i relation till förskolan.Detta kommer vi studera med en diskursanalytisk ansats, genom att studera artiklar ur facktidningen Förskolan. Diskursanalys som verkar både som teori och metod, rymmer oftast en idé om att språket struktureras upp i olika kategorier, beroende på i vilken social kontext människan befinner sig i. Detta medför att vi i vår analys försöker lokalisera vilken betydelse begreppet undervisning ges för förskolan, samt undersöker vilka diskurser som framkommer utifrån hur det talas kring undervisning i empirin.Studiens resultat visar en pågående antagonism kring begreppet undervisning i relation till förskolans syfte och funktion. I resultatet talas det om undervisning som något främmande, något annat och lekfullt i förskolans kontext. Studien resulterar även i att det framkommer en oro över att införandet av begreppet undervisning kommer leda till skolifiering av förskolan. I resultatet kring förskollärarens funktion i relation till begreppet undervisning framkommer det en otydlighet kring hur det ska verka i förskolan. Resultatet i studien visar en pågående antagonism kring hur det talas om begreppet undervisning utifrån ett yrkesverksamt, fackligt och myndighetsperspektiv.
|
350 |
Från Socialdemokrati till Nyliberalism : En diskursanalys av den svenska skoleleven under 2000-talet / From Socialdemocracy to Neoliberalism : A discourse analisys of the Swedish student in the 21st centuryTheorin Hellman, Magnus January 2020 (has links)
Since the 1970’s Swedish school politics has changed a lot. In this text I examine how it haschanged, why it changed as well as how the changes affected Swedish society in general. I haveidentified several keywords from which I study and analyze the discourse surrounding Swedishschools. This analysis is focused, primarily, on how the discourse relates to students. I havealso to a lesser extent studied its impacts on other people involved in schoolwork and business.In my studies I have found that much of Swedish discourse surrounding schools and schoolworkhas changed because of a wider change in Swedish politics as a whole. Since the 90’s Swedenhas seen an increased neoliberal presence in its political sphere. This influx of neoliberalthought has in some ways replaced previously held social democratic values and views. I foundthis to be illustrated clearly in my study of the keywords I had identified. Much of our modernschool discourse if focused on individualism and forming students to a neoliberal ideal. This isconcealed in the guise of focusing on equality.I found that this disguising of neoliberal ideals as older social democratic ideas had arisenbecause of Swedish neoliberal focus on the school system. Why neoliberals focus on the schoolsystem I do not know. But I found it to be evident based on my analysis that increasingneoliberal influence has led to large changes within the Swedish school system.I use these finding as a foundation for a discussion on how this neoliberal influence can be seenthrough the theory and methodology of discourse analysis and what it implies for Swedishsociety as a whole.
|
Page generated in 0.0456 seconds