Sweden has a long tradition of collecting documents by way of a process of legal deposit of copies. Its aim is to ensure the availability of material for research, cultural preservation and citizens’ right to free information. New forms of publications, made possible by technical advances, are not accommodated in the traditional deposit submission criteria. Certain information accordingly risks being lost. This problem has been reviewed in a national public study with the purpose of providing proposals for new legislation. Our thesis is focused on the central questions of the appearance of the discourse surrounding "what is to be preserved" and which definitions of document have been presented in the discourse. To answer the first question, we have utilised the discourse theory of Laclau and Mouffe and for the second question we have used the model presented by the Pédauque research group containing three proposals for a definition of document. The conclusion of the discourse analysis is, among other things, that we identified the overarching themes of the discourse as: democracy, cultural preservation, technical development, accessibility and publication. There is an antagonism within the discourse as regards the level of accessibility of electronic online information and the level of priority of collection in relation to privately and professionally published material. Our analysis of the definition of document led to the conclusion that Pédauque’s document perspectives is used in an integrated manner in the discourse and that these are dependent upon each other when the actors in the discourse present them. / Uppsatsnivå: D

Debates about suitable content in children's literature occur regularly. In spring 2010 such a debate took place in Sweden. The purpose of this Bachelor's thesis is to analyse the debate to identify ideas concerning the role of children's literature in society. A second aim is to examine how children's literature is described and which concepts are used by the debaters. The empirical material used for the analysis consists of ten articles, blog posts, radio- and TV- features published in March 2010. The combined theory and method applied is the discourse analysis described in Ernesto Laclau & Chantal Mouffe's discourse theory. In the theories of Laclau & Mouffe concepts like nodal points, equivalence chains, antagonism and subject positions play a dominant role in the production of objectivity. Three nodal points are identified in the analysis: 'censorship', 'children's needs' and 'parents of today'. The nodal points are connected to subject positions and acting space. They are also related to questions of power and the cumulative effects of media. It is my conclusion that there is a divergence between aesthetical and didactical outlooks in the debate. Another opposition in the debate concerns children's needs versus parents’ comprehension about children and childhood. The study also shows that authors and representatives from publishing houses are given particular acting space in comparison to representatives from the culture sphere and parents.

The aim of this Master thesis has been to analyse the debateon Wikileaks as it occured in the Swedish daily press during2010 and early 2011, as well as to identify what differentdiscourses influenced the discussions. The empirical materialconsisted of fifty-three articles, taken from three nationalnewspapers and has been analysed using the discourseanalysis theory of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. Thearticles were analysed in four stages which included:identifying statements concerning Wikileaks and itsoperations; identifying additional groups and individualsappearing in the debate and the statements made about these;grouping statements into themes and on the basis of thesethemes construct chains of equivalence and identify subjectpositions. The last stage consisted of identification ofdiscourses and the relationships and possible conflictsbetween those discourses. The results showed that fourdiscourses could be identified: the good democracydiscourse, the traditional diplomatic discourse, the goodjournalism discourse and the power-critical discourse. / Program: Bibliotekarie

<p> This essay focuses on the press coverage of the riots in Gothenburg 2001. The questions it aims to answer are, How is it that although the media was gender-neutral in its news reports, the lasting memory is one of rioting men, and why did the media simultaneously exaggerate and minimize the importance of the riots?</p><p>The material consists of articles and photographs from Swedish mainstream newspapers. The method is text analysis, with a heavy influence of discourse theory. The conclusions are that since the hegemonic discourse on gender does not allow women to be active and violent, all bodies in the riot automatically become men, no matter how female they seem to be in other contexts. The tendency of the press to both enhance and lessen the significance of the riots is because the power balance between the hegemonic discourse (represented by the police) and the challenging discourse (represented by the rioteers) shifted, and perhaps it shifted more than anyone was prepared for. The hegemonic discourse has to re-instate itself as hegemonic, and thus the press has to reduce the impact of the riots. The augmentation of the significance is intended to portray rioting as something normal people does not do, by portraying the rioteers as hooligans and terrorists.</p>

<p>Prostitution är ett komplext fenomen och inom socialt arbete finns det olika organisationer och myndigheter som arbetar för att hjälpa prostituerade. Media är ett kommunikationsverktyg som används för att förmedla information till samhällets invånare. Media förmedlar diskurser som påverkar vår sociala omgivning. Vidare upprätthåller samhället diskurser genom att diskurser avbildar verkligheten. Eva Bengtsson såldes som prostituerad på 1970- talet till kända politiker i Sverige och har nu krävt skadestånd av regeringen. Uppsatsen tar utgångspunkt i hur media formar diskurser kring prostitution. Med hjälp av diskursteori, genus-, klass-, köns- och maktperspektiv har jag kommit fram till att media skriver om kvinnor och män i samband med prostitution, utifrån stereotypa genusroller, där rådande normer lever vidare samt att diskurser där makt är inblandad skapas genom makt. Prostitutionsdiskursen skapas av normer som media är delaktiga i att konstruera.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats är att analysera tidigare forskning kring den individuella utvecklingsplanen och vidare placera in den i ett historiskt perspektiv samt belysa hur den individuella utvecklingsplanen har anammats av skolan och se hur talet om eleven ser ut i de ifyllda formulären. För att kunna besvara vårt syfte har vi närmare studerat relationen mellan hem och skola som vuxit sig starkare under 1900-talet och nutida forskning i arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Då vi inte har funnit någon tidigare forskning av den individuella utvecklingsplanen i ett historiskt perspektiv har vi haft som avsikt att göra denna inplacering då vi ser det som en viktig grund i vår studie.</p><p>Vår studie har sin utgångspunkt i intervjuer med rektorer och i insamlade formulär som utgör både ej ifyllda och ifyllda individuella utvecklingsplaner i fyra skolområden. I studien, har vi utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv, analyserat hur olika skolor har anammat den individuella utvecklingsplanen i sin verksamhet. Vi har då funnit fyra olika diskurser i arbetet med den individuella utvecklingsplanen, dessa är en osäkerhetsdiskurs, en kontroll och elevägd diskurs, en kontrolldiskurs och till sist en målsynliggörandets diskurs. Dessa skapar olika förutsättningar för eleven i arbetet med den individuella utvecklingsplanen.</p><p>När vi gått vidare med att analysera de ifyllda formulären har vi funnit att ”i talet om eleven” utgör skolans IUP diskurs en normaliserande praktik. Det innebär att det finns en strävan efter att eleven ska hålla sig inom en viss ram, han/hon ska normaliseras. Vi har, i samtliga skolor, sett att en sådan strävan finns i IUP:ns formuleringar. Det vill säga då eleven är för blyg och tillbakadragen bör han eller hon bli mer aktiv och tvärtom.</p>

This essay focuses on the press coverage of the riots in Gothenburg 2001. The questions it aims to answer are, How is it that although the media was gender-neutral in its news reports, the lasting memory is one of rioting men, and why did the media simultaneously exaggerate and minimize the importance of the riots? The material consists of articles and photographs from Swedish mainstream newspapers. The method is text analysis, with a heavy influence of discourse theory. The conclusions are that since the hegemonic discourse on gender does not allow women to be active and violent, all bodies in the riot automatically become men, no matter how female they seem to be in other contexts. The tendency of the press to both enhance and lessen the significance of the riots is because the power balance between the hegemonic discourse (represented by the police) and the challenging discourse (represented by the rioteers) shifted, and perhaps it shifted more than anyone was prepared for. The hegemonic discourse has to re-instate itself as hegemonic, and thus the press has to reduce the impact of the riots. The augmentation of the significance is intended to portray rioting as something normal people does not do, by portraying the rioteers as hooligans and terrorists.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att analysera tidigare forskning kring den individuella utvecklingsplanen och vidare placera in den i ett historiskt perspektiv samt belysa hur den individuella utvecklingsplanen har anammats av skolan och se hur talet om eleven ser ut i de ifyllda formulären. För att kunna besvara vårt syfte har vi närmare studerat relationen mellan hem och skola som vuxit sig starkare under 1900-talet och nutida forskning i arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Då vi inte har funnit någon tidigare forskning av den individuella utvecklingsplanen i ett historiskt perspektiv har vi haft som avsikt att göra denna inplacering då vi ser det som en viktig grund i vår studie. Vår studie har sin utgångspunkt i intervjuer med rektorer och i insamlade formulär som utgör både ej ifyllda och ifyllda individuella utvecklingsplaner i fyra skolområden. I studien, har vi utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv, analyserat hur olika skolor har anammat den individuella utvecklingsplanen i sin verksamhet. Vi har då funnit fyra olika diskurser i arbetet med den individuella utvecklingsplanen, dessa är en osäkerhetsdiskurs, en kontroll och elevägd diskurs, en kontrolldiskurs och till sist en målsynliggörandets diskurs. Dessa skapar olika förutsättningar för eleven i arbetet med den individuella utvecklingsplanen. När vi gått vidare med att analysera de ifyllda formulären har vi funnit att ”i talet om eleven” utgör skolans IUP diskurs en normaliserande praktik. Det innebär att det finns en strävan efter att eleven ska hålla sig inom en viss ram, han/hon ska normaliseras. Vi har, i samtliga skolor, sett att en sådan strävan finns i IUP:ns formuleringar. Det vill säga då eleven är för blyg och tillbakadragen bör han eller hon bli mer aktiv och tvärtom.

Prostitution är ett komplext fenomen och inom socialt arbete finns det olika organisationer och myndigheter som arbetar för att hjälpa prostituerade. Media är ett kommunikationsverktyg som används för att förmedla information till samhällets invånare. Media förmedlar diskurser som påverkar vår sociala omgivning. Vidare upprätthåller samhället diskurser genom att diskurser avbildar verkligheten. Eva Bengtsson såldes som prostituerad på 1970- talet till kända politiker i Sverige och har nu krävt skadestånd av regeringen. Uppsatsen tar utgångspunkt i hur media formar diskurser kring prostitution. Med hjälp av diskursteori, genus-, klass-, köns- och maktperspektiv har jag kommit fram till att media skriver om kvinnor och män i samband med prostitution, utifrån stereotypa genusroller, där rådande normer lever vidare samt att diskurser där makt är inblandad skapas genom makt. Prostitutionsdiskursen skapas av normer som media är delaktiga i att konstruera.

The importance of student influence at the universities is something that is described in Swedish regulations as well as in local policies and documents for Karlstad University. At the same time there is no description for the interpretation of what student influence actually means. It is up to the university to decide what student influence should be at the university and how it should be represented in the organization and processes. The purpose with this essay is with a discursive perspective of analysis define how representatives of Karlstad University reflects how the student influence should be represented in the organization and if it is possible to connect it to the position as an actor of co-decision or of influence The analysis show that different levels of the university will describe the position of student influence differently, and that it plays different roles to keep up the quality of education at the university. It shows that it will be of more importance that student influence takes the role to influence the organization more than co-decide the nearer the student the process will come.