Syftet är att undersöka diskurser som rör slöjdens estetiska och kulturella uttryck, samt att sedan reflektera över dessa ur ett normkritiskt perspektiv. Studieobjektet är således diskurserna, men en delstudie är att undersöka hur slöjdlärare som diskursiva subjektinvesterar affektivt i vissa diskurser. Datainsamlingen sker från fokusgruppsamtal med slöjdlärare och textanalys av dokumentet - Slöjdens estetiska och kulturella uttryck -Inspiration för slöjdundervisningen (2016). Metoden är att konstruera ekvivalenskedjor med grund i allt insamlat material för att kartlägga diskurserna. Slöjdlärarnas utsagor analyseras med det diskursteoretiska och psykoanalysgrundade begreppet fantasi, framförallt vilka ideal om skapande som underbygger fantasin. Två dominerande diskurser framträder genom konstruktionen av ekvivalenskedjorna - Inget är rätt eller fel samt Att lägga grunder. De ideal om skapande som framträder visar att slöjdlärare investerar i diskursen Inget är rätt eller fel genom fantasin Våga visa inneboende talanger. I fantasin framträder motsättningar som gör att fantasin övergår i en annan fantasi, Det lustfyllda och kravlösa. Sistnämnda fantasin innehåller även den motsättningar som i sin tur bidrar till en affektiv investering i diskursen Lägga grunder. Material om normmedvetenhet/normkritik och tidigare normkritiska granskningar av läromedel ligger till grund för den normkritiska reflektionen. Slutanalysen ur ett normkritisk perspektiv visar på att diskursens effekter på slöjdundervisningen gällande estetiska och kulturella uttryck kan bidra till att reproducera skadliga diskurser. Den visar också på att etnocentriska tolkningar av olika uttryck kan vara utgångspunkten i undervisningen. I avsnittet maktreflektioner diskuteras hur makten genom dessa utgångspunkter distribueras diskursivt mellan elever och lärare i slöjdsalen. Resultatet diskuteras sedan i relation till elevers skapande i slöjd.

The information-seeking process and information management of professional translators have received little attention within library and information science. Therefore, this thesis aims to explore how non-literary translators’ work, especially in regard to their use of information and information technology, has changed since the 1990s. This is carried out by conducting a discourse analysis of texts from Facköversättaren¸ a magazine for professional translators working to and from Swedish. A sociomaterial theoretical framework is applied, combined with the discourse theory developed by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe, which in this thesis serves both as a theoretical and methodological basis. The study finds that the discourse of professional translators has changed in several ways during the period in question. Firstly, to strengthen their identity, translators tend to contrast themselves to non-professional translators, other actors on the language service market, and machines. Secondly, technology is found to be described as a threat in the beginning of the period, while being described as a tool later on. Thirdly, the process of information-seeking is becoming increasingly incorporated within other parts of the translation process, with the help of CAT tools, and the translation process itself is being successively transformed by machine translation systems. This sociomaterial aspect of the entanglement of human and technical translation processes would benefit from further studies within library and information science.

Jag har här försökt göra en projektredogörelse med utgångspunkt i en socialkonstruktionistisk diskussion om genus i förhållande till ämnet slöjd. Syftet var att undersöka huruvida grundskolans gängse uppdelning mellan trä- och metallslöjd respektive textilslöjd har förutsättning att fungera som feministisk strategi. Undersökningen utfördes - medelst ett diskursteoretiskt angreppssätt – genom litteraturstudier, elevintervjuer och praktisk-estetisk gestaltning. I denna undersökning fann jag tre teman, vilka blev grundbultarna i resonemanget. Dessa kallade jag för frihet och tvång, identitet och praktik samt scenen och dramat, vilka i nämnd ordning behandlade elevernas valfrihet i relation till slöjden, deras val i förhållande till identitetsskapande och, till sist, möjligheter att utmana den traditionella genusordningen. Jag kom fram till att den uppdelade slöjden, som den mestadels är organiserad med slöjdval någon gång under grundskolans senare år – där flickor väljer att textilslöjda med sina kvinnliga lärare och pojkar att träslöjda med sina oftast manliga lärare – faktiskt underblåser traditionella könsmönster. Men, jag fann också att ”tvåämnesslöjden”, då framförallt pojkar befinner sig i textilslöjdsalen, har möjligheter att utmana genussystemet, då pojkarnas textilslöjdande kan uppfattas som ett utforskande av genuskontraktets gränser, som en praktik vilken orsakar antagonism i den manliga identiteten och som på sikt har möjlighet att skapa nytt innehåll till kategorin man. I det gestaltande arbetet tog jag bland annat fasta på ovan beskrivna teman och utformade en textil berättelse om valfrihet, identitet och utforskande av genusgränser.

Syftet med föreliggande undersökning var att med en diskursteoretisk anknytning belysa hur lärare med behörighet att undervisa i teoretiska ämnen i skolår 7-9 talar om elever i skolsvårigheter och om särskilt stöd i en skola för alla. I denna kvalitativa undersökning får läsaren ta del av en litteraturgenomgång som behandlar specialpedagogisk forskning och verksamhet, elever i skolsvårigheter, särskilt stöd och en inkluderande skola för alla. För insamlingen av den empiriska undersökningen genomfördes enskilda och delvis strukturerade intervjuer med sex lärare. Intervjuerna utgick från frågeområden rörande elever i skolsvårigheter, särskilt stöd och en skola för alla. Litteraturgenomgången och resultatet av intervjuerna ligger till grund för den diskursteoretiskt anknutna diskussionen. Sammanfattningsvis tyder mina litteraturstudier och resultat på att det inte fanns en absolut kunskap eller sanning i talet om elever i skolsvårigheter och om särskilt stöd i en skola för alla. Det förhöll sig snarare så att det pågick en diskursiv kamp mellan olika discipliner och dess företrädare i form av forskare, lärare, skolledare och föräldrar angående betydelsen av elever i skolsvårigheter och särskilt stöd i en skola för alla.

The aim of this study is to go into depth and analyze the concept of criminality (kriminalitet)and how it is constituted in Swedish parliamentary debates. During the election campaigns leading up to the 2022 election, a big part of the campaigns dealt with the growing criminality, which shows an increased interest in the issue. In April 2022, the "Easter riots"(påskkravallerna) took place, where a number of people for example threw stones at the police and other emergency vehicles personell. The study aims to investigate what the use ofthe term criminal in the parliamentary debates studied means, and what attributes are put to the term, based on statements made from politicians from three political parties in Sweden -Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna and Moderaterna. Furthermore, the study aims to investigate whether the discourse in the parliamentary debates has undergone any changeafter the Easter riots, and if so, what type of change has taken place. The study also aims to find out whether a securitization of criminality has taken place. The first main contribution of this study is that discourses around the term mean that a large part of crime is due to immigration and segregation. The result shows no major change in the discourse after the Easter riots. The second main contribution of this study is that criminality has not become a security issue, but a speech act has been initiated by Sverigedemokraterna and Moderaterna

Försvarsmakten har infört FM domänkoncept och i det definierat cyberområdet som en egen krigföringsdomän. Spåren av en cyberdomän i svensk militär diskurs innan Doktrin för gemensamma operationer från 2020 och Militärstrategisk doktrin från 2022 är små. Den debatt om cyberdomänen som pågår internationellt återfinns inte tydligt inom Sverige, varken inom Försvarsmakten eller i en bredare militär kontext. Samtidigt konstateras att cyber som fenomen är en integrerad del av hela samhället och att utvecklingen mot en ökad sömlöshet mellan det fysiska och virtuella samhället pågår. Syftet med den här uppsatsen är att skapa ett insteg till debatten om cyberdomänen genom att analysera ett urval av svenska diskurser om cyberfältet. Genom att identifiera om det råder en koncensus eller pågår en diskursiv kamp kan flera dörrar till samtalsrummet om cyberfältet öppnas. Uppsatsen visar att olika artikulationer av cyberfältet förekommer och belyser detta utifrån perspektiven makt, objektivitet och institutionella sociala praktiker.

Jämställdhet har varit på tapeten sedan 70-talet inom politiken och än idag kämpar kvinnor med att spela på samma arena som män, inte minst i arbetslivet. Statliga myndigheter i Sverige är skyldiga att implementera jämställdhet inom verksamheterna som ska bidra till ett mer jämställt samhälle. Detta ska ske genom handlingsplanen för jämställdhetsintegrering. Men hur framställs egentligen jämställdhet? Studien syftar till att studera problemrepresentationerna av jämställdhet i Umeå universitets handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Genom Carol Bacchi’s WPR-analysverktyg som är avsett för att kritiskt granska policydokument har följande frågeställningar varit grundläggande för analysen: Vad är problemet? Vad ligger till grund för den sagda problemrepresentationen? Vad lämnas osagt? Samt vad blir effekten av problemrepresentationen? Inom diskursanalys betraktas inte språk som något objektivt och neutralt, istället anses språk vara en aktiv kraft som formar och konstruerar vår verklighet. Tidigare forskning pekar på att jämställdhet inte är ett statiskt tillstånd utan något som görs inom organisationer. Genom att betrakta jämställdhet som ett görande går det även att undersöka jämställdhet från flera synsätt. Resultatet indikerar att jämställdhet presenteras som ett samhällsproblem och ett kunskapsproblem. Implicita antaganden om kön grundas i traditionella könsroller och stereotyper samt variationen i hur kunskap förstås beroende på fakultet, kan leda till reproduktion av skadliga könsnormer och upprätthållandet av könsskillnader. Den nuvarande dominerande diskursen påverkar även ambitionen hos beslutsfattare när det gäller integrering av jämställdhet, vilket i sin tur påverkar universitetets organisation samt organisering. Att integrera jämställdhet i beslutsprocesser kan således vara avgörande för att uppnå verklig förändring inom akademin.

The aim of this study is to examine how politicians use language and communication strategies when discussing gang crime in the media. Through an ethnological approach, this study aims to delve into the narratives constructed by political figures about gang crime in media representations. By analyzing how different political actors articulate their opinions and select specific terms, the study seeks to shed light on the political perspectives and the overarching discourse on the topic. By exploring questions such as how politicians communicate about gang crime and the terminology they employ, the study aims to enhance our understanding of how language in the media can influence perceptions and discussions about gang crime.

Syftet med denna studie är att omformulera svenskämnets didaktiska utgångspunkt genom att utgå från filosofen Jacques Rancières radikala förståelse av vad demokrati innebär. Detta görs genom en "dekonstruktiv" läsning av ämnets styrdokument där ett alternativt sätt att förstå ämnets didaktiska beståndsdelar formuleras (vilket i sin tur görs med utgångspunkt i Laclau & Mouffes "hegemoniska strategi"). Studien kommer fram till att en oreflekterad läsning av ämnets styrdokument riskerar att leda oss lärare till en odemokratisk förståelse av ämnet. Den belyser också (1) att skolan behöver ses som en arena som rymmer olika motstridiga förståelser av verkligheten, (2) att lärare behöver problematisera demokratibegreppet så att begreppet inte reduceras till att vara intetsägande och godtyckligt, och (3) att lärare bör sträva mot att skapa en didaktik som har större demokratisk potential snarare än att sträva mot illusionen om en ideal och slutgiltig demokratisk didaktik. Slutligen visar studien på en potential i att jobba ämnes- och yrkesöverskridande med skolans demokratiuppdrag utifrån det valda teoretiska perspektivet.

Denna uppsats, ”Vilket utrymme för nyandlighet finns inom Svenska kyrkan – En kvalitativ diskursiv läsning av debatten rörande nyandlighet i Kyrkans tidning”, har som syfte att synliggöra den eller de diskurser som är framträdande rörande nyandlighet inom Svenska kyrkan samt hur bilden av nyandlighet konstrueras av Svenska kyrkan. Detta görs genom en närläsning av artiklar vilka berör ämnet nyandlighet i Kyrkans tidning under åren 2014–2015. Materialet analyseras med en diskursteoretisk ansats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet påvisar tre stycken framträdande diskurser rörande nyandlighet inom Svenska kyrkan. Analysen av materialet belyser även hur den antagonism, som uppsatsen hävdar råder inom den svensk-kyrkliga diskursen, påverkar Svenska kyrkans framtid som samfund. Detta genom jämförelse med annan forskning inom fältet. / This essay, “What space is there for alternative spirituality in the Church of Sweden?” has as its purpose to discover the discourse or discourses that is to be found regarding spirituality within the Church of Sweden. Also to analyse how the picture of spirituality is created within the Church of Sweden. This will be done through a qualitative reading of articles published during the years 2014–2015 with connection to the topic spirituality in the magazine Kyrkans tidning (The church’s newspaper). The material will be analysed using discourse theory with a social constructivism perspective. The result of the analysis points out three main discourses regarding spirituality within the Church of Sweden. The analysis also puts light on how the apparent antagonism affects the future of the congregation. This through comparing the essays result with other studies in the field.