No description available.

Syftet med denna uppsats är att studera hur Black Lives Matter i Sverige diskuteras av svensk nyhetsmedia år 2020. Följande frågeställning undersöks: -Hur skildras “Black Lives Matter”-rörelsen i Sverige av svensk nyhetsmedia? Tidigare internationell forskning har bland annat visat på att nyhetsmedia oftast betonar demonstranternas kriminella beteende och specifika händelser istället för deras mål. Dock finns det begränsad svensk forskning kring detta. Om det ska kunna ge förändringar mot ett svenskt samhälle utan strukturell rasism och polisbrutalitet, som rörelsen kämpar för, måste flera ta del av debatten. Detta kan endast göras om det finns fler studier som kan få en påläst och intresserad att ta del av diskussionen. Om man inte uppmärksammar det, inser befolkningen förmodligen inte att det finns problem, därför behövs vår uppsats. Undersökningens resultat grundas på en kvalitativ innehållsanalys av nyhetsartiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet samt Expressen. Den analyseras sedan utifrån teorierna diskursteori och andrafiering men det sker även en jämförelse med tidigare forskning. Fokuset är på artiklar som beskriver Black Lives Matter-demonstrationerna som skett i Sverige år 2020. Resultatet visar på det som involveras i skildringen i svensk nyhetsmedia. Bakgrunden tas med i en obetydlig grad. Endast rörelsens budskap uppmärksammas men det skiljer sig mellan artiklarna vilken som presenteras. Vissa speglar inte det riktiga motivet bakom rörelsens handlingar. Säkerhetstjänstens personal och demonstranterna lyfts också fram. Polisen och ordningsvakter porträtteras mestadels positivt medan det är tvärtom för rörelsens anhängare. Vidare skildras kritikernas syn på demonstrationerna i sig då det både uttrycks positiv respektive negativ kritik. Dessutom finns det diskussion om Sverige i frågan om rasism och polisbrutalitet där det finns olika åsikter. Antingen anses det som ett importerat problem från USA, att det inte finns, eller upplevs det som att det finns. Resultatet visar vidare på en ”andrafiering” och kan kopplas till diskursteorin. Det har även funnits likheter mellan den och tidigare forskning.

Hur talar vi om ensamstående mödrar? Hur framställs och artikuleras de? Syftet med denna studie är att utforska vilket mönster som existerar i diskursen kring ensamstående mödrar. Genom politisk diskursteori samt ett genusteoretiskt ramverk beskriver denna studie hur ensamstående mödrar artikuleras.  Det empiriska materialet består av artiklar från den svenska tidningen Mama. Dessa artiklar har genom en undersökning, inspirerad av kritisk diskursanalys, metodologiskt undersökts, sammanställts samt analyserats utifrån genusteori samt politisk diskursteori.   Sammanfattningsvis så artikuleras den ensamstående mamman som sämre stående inom diskursen. Hon blir synonymt med fattigdom, sämre barndom och som en påminnelse om att mammor kan göra bestående påverkan på sitt barn. De får stå till skuld för sin psykiska ohälsa och placeras som rivaler mot varandra; exempelvis den unga mamman kontra den äldre.

Syftet är att undersöka diskurser som rör slöjdens estetiska och kulturella uttryck, samt att sedan reflektera över dessa ur ett normkritiskt perspektiv. Studieobjektet är således diskurserna, men en delstudie är att undersöka hur slöjdlärare som diskursiva subjektinvesterar affektivt i vissa diskurser. Datainsamlingen sker från fokusgruppsamtal med slöjdlärare och textanalys av dokumentet - Slöjdens estetiska och kulturella uttryck -Inspiration för slöjdundervisningen (2016). Metoden är att konstruera ekvivalenskedjor med grund i allt insamlat material för att kartlägga diskurserna. Slöjdlärarnas utsagor analyseras med det diskursteoretiska och psykoanalysgrundade begreppet fantasi, framförallt vilka ideal om skapande som underbygger fantasin. Två dominerande diskurser framträder genom konstruktionen av ekvivalenskedjorna - Inget är rätt eller fel samt Att lägga grunder. De ideal om skapande som framträder visar att slöjdlärare investerar i diskursen Inget är rätt eller fel genom fantasin Våga visa inneboende talanger. I fantasin framträder motsättningar som gör att fantasin övergår i en annan fantasi, Det lustfyllda och kravlösa. Sistnämnda fantasin innehåller även den motsättningar som i sin tur bidrar till en affektiv investering i diskursen Lägga grunder. Material om normmedvetenhet/normkritik och tidigare normkritiska granskningar av läromedel ligger till grund för den normkritiska reflektionen. Slutanalysen ur ett normkritisk perspektiv visar på att diskursens effekter på slöjdundervisningen gällande estetiska och kulturella uttryck kan bidra till att reproducera skadliga diskurser. Den visar också på att etnocentriska tolkningar av olika uttryck kan vara utgångspunkten i undervisningen. I avsnittet maktreflektioner diskuteras hur makten genom dessa utgångspunkter distribueras diskursivt mellan elever och lärare i slöjdsalen. Resultatet diskuteras sedan i relation till elevers skapande i slöjd.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur fritidsledare genom tal och praktik ger mening åt “meningsfull fritid” och hur “meningsfull fritid” blir betydelsefullt. Studiens material bygger på 6 intervjuer med fritidsledare och 3 observationer på fritidsgård. Materialet analyseras med hjälp av poststrukturalistisk teori och politisk diskursteori. Resultatet visar att fritidsledarnas skapande av meningsfull fritid påverkas av fyra olika diskurser. Diskurserna påverkar värdena som läggs i meningsfull fritid och dessa påverkar fritidsledarnas utövande av ledarskap, vilket leder till drivkrafterna som skapar meningsfull fritid. Slutdiskussion menar att vikten av ungdomsperspektiv i meningsfull fritid behövs för demokratin och ungdomars deltagande i välfärden som samhällsmedborgare.

Denna studie undersöker hur kulturarbete kommer till uttryck i den mediala debatten under rådande pandemi våren och hösten 2020. Syftet med studien är att undersöka vilka diskurser som yttrar sig kring kulturarbete. Under covid-19 krisen har kulturens svåra förutsättningar kommit upp till ytan och exponerat kulturens prekära villkor för såväl den enskilde som för kulturorganisationer. Studiens teoretiska ramverk utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys med sin tredimensionella analysmodell samt Howard Beckers ”Art worlds”. Denna studie har en kvalitativ metodansats och har analyserat dokument för att undersöka hur den romantiska, instrumentella samt den kommersiella diskursen kring kulturarbete yttrar sig. Tidigare forskning visar att den romantiska diskursen kring kulturarbete har ersatts av en kommersiell och instrumentell diskurs. Samtidigt visar resultatet från studien att den romantiska diskursen reproduceras i debatten vilket påverkar uppfattningen om kulturarbete som en lyxvara i en marginaliserad sektor. Studien visar också att prekärt arbete reproduceras genom diskurser, vilket får stora konsekvenser för den enskilda kulturutövaren samt för värdet av kultur och icke mätbara värden i vårt samhälle.

Följande studie behandlar hur den visuella estetiken konstrueras i förskolans styrdokument och vilka subjektiviteter som skapas genom dessa konstruktioner. Det finns en tydlig problematik gällande avvecklandet av estetiska inlärningsprocesser och koncept relaterade till det i förskola och skola. Dessutom ges den visuella estetiken mindre utrymme i förskolans styrdokument än andra ämnen. Syftet med föreliggande studie är att analysera hur estetiken framställs och konstrueras i styrdokument för förskolan och hur subjekten konstrueras genom dessa framställningar. Det sker utifrån forskningsfrågorna: Vilka diskurser konstrueras om visuell estetik i förskolan? Vilka subjektiviteter skapas genom dessa konstruktioner? Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv samt diskursteori där en diskursanalytisk ansats har valts. I analysen har följande frågor ställts till textutdragen: Hur konstrueras estetik i texten? Hur positioneras subjekten i texten? Estetiken konstrueras som något kommunikativt förskolan “ska” skapa förutsättningar för. Förskollärare positioneras som den professionella som besitter kunskap samtidigt som barn beskrivs vara kompetenta till eget skapande och lärande. Slutligen konstrueras tre diskurser i styrdokumenten som mest framträdande: barns lärande genom estetik, barns estetiska uttryck samt kreerade barn och kurerande pedagoger.

Syftet med denna studie är att, genom närläsning av opinionsartiklar, se hur skribenter på Dagens Nyheter och Svenska Dagbladets ledar- och kultursidor argumenterade kring Black Lives Matter-protesterna 2020. Uppsatsen ämne har valts baserat på att opinionsjournalistik, och dess påverkan på samhällsdebatten är ett, generellt sett, underutforskat område trots att opinionsartiklar är bland de mest delade digitalt. (Bolin, Strömbäck och Hinnfors 2016) I arbetet med texterna har ett frågeschema använts, grundat på argumentationsanalys, retorisk analys, medieretorisk analys samt metaforanalys för att spåra teser, typ av argumentation, metaforer och värderingar. Teoretiskt har uppsatsen utgått från diskursteori samt teorier om andrafiering och identitetspolitik. De teser som drivs om Black Lives Matter-protesterna 2020 är främst kopplade till våld, intolerans, coronapandemin och identitetspolitik. Skribenterna tenderar att tillskriva demonstranterna egenskaper, syften och mål med demonstrationerna som skapar en social maktobalans och en känsla av andrafiering. Jag har funnit att i de undersökta artiklarna ställs grupper mot varandra där de som tillskrivs handling agerar för att skada andra grupper, i det fallet både rörelsen och samhället i allmänhet. Artiklarna skapar ett "vi och de" där "de" använder våld och intolerans mot kritiker medan "vi" är skribenten, läsaren och alla fredliga vita och svarta som inte ingår i Black Lives Matter-protesterna. Många texter pekar också ut andra sociala identitetspolitiska grupper som kontrast till “vi”. Jag kunde också se att Svenska Dagbladet intar en mer kritisk och konservativ ställning till protesterna och rörelsen i både USA och Sverige och att Dagens Nyheter har en mer liberal inställning till rörelsen men kritiserar våldet under protesterna. Detta stämmer också väl med deras politiska beteckning som obunden moderat (Svenska Dagbladet) och oberoende liberal (Dagens Nyheter).

Through qualitative interviews with three people who identify as queer this essay studies identity in relation to two main discourses about the nature of being queer, which can be understood as the essentialist and the constructivist arguments. In previous research it is suggested that these discourses can be problematic for self-identification of queer individuals, if these discourses are seen to go against each other. The participants of this essay show, despite the expectations set by previous research, that these discourses are helpful in order to better understand themselves. However, the results show that there are other anti-queer discourses, found in media, culture and religion, that can lead to larger feelings of experienced discrimination. The participants are also second-generation immigrants, which has been taken into the analysis. Discursive and queer theory, and perspectives of intersectionality, are used to interpret the results and their relevance for social work. / Följande uppsats handlar om hur queeridentitet utvecklas mot bakgrunden av två samhällsdiskurser, nämligen den essentialistiska diskursen och den konstruktivistiska diskursen. I tidigare forskning föreslås att den essentialistiska och den konstruktivistiska diskursen kan påverka människans queera identitet negativt, ifall dessa anses att gå emot varandra. Deltagarna av denna studie visar däremot att diskurserna kan vara till hjälp för att bättre förstå sig själva, om dessa betraktas istället som motpoler i ett spektrum. För att uppnå syftet har tre livsberättelser samlats in. Resultaten visade också att det finns andra problematiska diskurser som påverka den queera identiteten negativt, såsom mediala, kulturella och religiösa diskurser. Deltagarna som ingår i studien är tre personer som identifierar sig som queera och som har utländskt ursprung. Med stöd i teorin och tidigare forskning, har deras etniska identitet också tagits i analysen. Analysen har genomförts, ur ett intersektionellt perspektiv, med hjälp av diskursiv- och queer teori. Diskussionen, och uppsatsen i överlag, presenterar kunskaper som bidrar till social arbetarens ökade förståelse inom den queera målgruppen.

Syftet med denna studie är att undersöka diskursen pedagogers föreställningar om vad som är en god barnbok inom förskolans verksamheter. Metoden som använts är en kvalitativ och ostrukturerad intervjuform. Vi väljer att använda oss av en diskursanalytisk ansats både som teori och analysmetod. Diskursteori är det angreppssätt som är relevant för studien. Genom intervjuer med sju pedagoger från två olika förskolor fick vi insyn i hur de arbetar med barnböcker i de rådande verksamheterna. Vid intervjutillfällena hade vi några frågor som stöd där vi gav pedagogerna utrymme för att svara fritt. De pedagoger som är med i undersökningen ansvarar för barn i åldrarna 1–3 år och 4–5 år. Med barnbok menar vi i studien en bok som riktar sig till barn 1–5 år och som innehåller både bild och text. Resultat och analys av det insamlade materialet visar en diskurs där tre olika teman framträder när pedagogerna talar om vad som är en god barnbok i förskolan nämligen, innehåll, utseende och didaktiska funktion. När det gäller den goda barnbokens innehåll beskrivs olika aspekter som att boken ska vara underhållande, ha ett budskap, samt boken som fostrande. Gällande dess utseende lyfts aspekter som att bilderna ska vara tilltalande och att det skapar diskussioner. Slutligen när det gäller den didaktiska funktionen menar pedagogerna att den goda barnboken ska bidra till språk- och kunskapsutveckling.