Uppsatsens syfte är att genom diskursanalys identifiera hur begreppet “partnerskap” tillskrivs mening genom olika diskurser inom ramen för hållbar global utveckling, med särskilt fokus på privatoffentliga partnerskap (POP). Genom att tillämpa diskursiva begrepp från Laclau och Mouffes diskursteori har tre huvudsakliga diskurser och tillhörande nodalpunkter identifierats: globalisering, governance och solidaritet. Dessa olika men delvis överlappande diskurser tillskriver olika meningar till partnerskapsbegreppet, likväl som olika roller och identiteter till privat respektive offentlig sektor. Partnerskap är konstruerat som en nödvändighet för att lösa globala problem, en ideal samverkansform för hållbar utveckling samt som ett uttryck för global solidaritet. Vidare framkommer att privat sektor tillskrivs en mer aktiv roll, medan offentlig sektor ges en mer passiv och stöttande roll. / By applying discourse analysis, the purpose of this essay is to identify how different meanings are assigned to the term “partnership” through competing discourses in the context of global Sustainable Development, with special attention devoted to Public-Private Partnerships (PPP). Using concepts from Laclau and Mouffe’s discourse theory, three main discourses and corresponding nodal points have been identified: globalization, governance and solidarity. These different albeit somewhat overlapping discourses apply different meanings to the term partnership, and also attribute different roles and identities to the public and private sector respectively. Partnerships are constructed as a necessity for solving global issues, an ideal form of governance for sustainable development and as a natural expression for global solidarity. Furthermore, the results point towards a more active role appointed to the private sector, whilst public institutions are assigned a more passive and supportive role.

No description available.

I en politisk kompromiss mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet beslutades att Arbetsförmedlingen ska omstruktureras. Privata aktörer ska förmedla arbeten till medborgarna istället för myndigheten. Beslutet ska inkludera alla grupper i samhället, förutom personer med funktionsnedsättning. Denna grupp ska Arbetsförmedlingen fortfarande ansvara för att förmedla sysselsättning till. Privatisering av en myndighet kan kopplas till styrningsmetoden New Public Management. Sverige är ett intressant land att undersöka NPM i, då mycket NPM har implementerats samtidigt som landet framförallt har styrts av socialdemokratiska regeringar. Denna uppsats syftar till att undersöka den diskursiva kampen av implementeringen av NPM i en svensk kontext, detta genom att analysera Arbetsförmedlingens omstrukturering och i synnerhet beslutet att inte inkludera personer med funktionsnedsättning i beslutet. Slutsatserna av studien visar på att NPM-diskursen i princip har blivit hegemonisk i den svenska politiken, men att det fortfarande finns en diskursiv kamp mellan NPM och en traditionell socialdemokratisk diskurs. Denna diskursiva konflikt resulterar i beslutet att inte inkludera personer med funktionsnedsättning i Arbetsförmedlingens omstrukturering.

Undervisningen i gymnasieskolan har ett mål att förmedla kunskaper och värden som samhället vilar på, samtidigt ska eleverna utrustas med ett kritiskt tänkande för att kunna granska påståenden och förhållanden. Detta kan ses som ett dubbelt uppdrag i skolan och denna uppsats syftar till att belysa hur läroböcker i samhällskunskap, som riktar sig mot yrkesförberedande respektive studieförberedande elever, hanterar det dubbla uppdraget i framställningen av demokrati och medborgarskap. Fyra läroböcker har använts i undersökningen och analyserats med hjälp av diskursanalys och Chantal Mouffes teori om demokrati. Analysen visar att läroböckernas föreställning av demokrati karaktäriseras av representativ demokrati med medborgerliga rättigheter som yttrandefrihet, likhet inför lagen och allmän rösträtt. Alternativa sätt att konstruera ett demokratiskt samhälle exkluderas och olika tolkningar och perspektiv kring demokratiska principer saknas i läroböckerna. Kritisk tänkande riktas mot det som hotar det rådande demokratiska samhället, exempelvis direktdemokrati, politiska åsikter som inte respekterar yttrandefrihet och rättssäkerhet samt trakasserier och personliga påhopp mot politiker. Därmed undviker läroböckerna till stor del ett kritiskt tänkande mot den föreställda demokratin och det rådande demokratiska samhället, i synnerhet i läroböckerna som riktar sig mot yrkesförberedande elever.

No description available.

The purpose of this study has been to investigate the possible formation of a new leftdiscourse on the consept of equality regarding the context of "equal conditions between sexes". To find answers to this, a discourse analysis was carried out based on the theoretical framework of discourse theory and the linguistic tropics metonymy and metaphor. Vänsterpartiet has stood as a representative of the leftdiscourse and their pronounced opposite, the "right" has been used to define the leftdiscourse. The analysismaterial has above all consisted of partyleader debates, partyleaders speeches in Almedalen, parliamentary motions and election manifesto from the election movements in 2014 and 2018. The result shows a change from 2014 to 2018 in the leftdiscourse. The left-wing exchange rate failed to articulate a class analysis through the concept of gender equality and 2018 now including the majority of political demands for "equal terms between sexes" during the left equalitydiscourse. The result shows that the left-hand scale appears to create a new equalitydiscourse that includes more requirements regarding the context of "equal conditions between sexes" and as collections as described as an increased class distinctions community in Sweden. The conclution is that within the leftdiscourse gender equality, requires equality.

The aim of this Master’s thesis is to identify and describe thedifferent roles that are expressed in a public library by researchingthem in the four policy documents concerning Västerås public libraryin 2010 and by interviews with three specially chosen key persons.Further studied are the discourses that can be perceived in thematerial and whether or not the roles could come in conflict witheach other. Laclau and Mouffes discursive theory constitutes themethodical frame for this thesis and by using terms from discursivetheory the analysis was made in four steps.Seven roles were identified from the policy documents concerningVästerås public library and the interviews with the key persons. Thefirst role of the public library was the intermediary of knowledge andinformation, the second was viewed as a democratic role, the third asa marketing role, the fourth as a role that handled the collaboration,the fifth role was to improve literacy, and the sixth and seventh roleswere as a culture centre and a meeting place. With the help fromkeywords five major discourses were found within the material. Ademocratic, a pedagogic, a cultural, a giver of information and a userdiscourse.The conclusion of this thesis is that the public library in Västeråsseems to be a complex operation. The most prominent role is thedemocratic one. Further research could be to study the different rolesmore closely, though this thesis is about identifying them. / Program: Bibliotekarie

<p>Internet har som ny informationsteknik fört med sig nya möjligheter för informationsspridning. Dessa möjligheter har anammats av människor världen över och information sprids i högre omfattning än någonsin. Uppsatsen tar upp en typ av informationsspridning, fildelning. Målet har varit att undersöka frågor som varför och på vilka grunder organisationerna Piratbyrån, Piratpartiet, Antipiratbyrån och IFPI agerar efter. Diskursteori är det verktyg som användes för att analysera materialet till uppsatsen som är insamlat på ovanstående organisationers hemsidor. Uppsatsens teori baseras i stor del på sociala rörelser och appliceras på organisationerna Piratbyrån och Piratpartiet. Organisationerna ses som en del av en motståndsrörelse mot kulturindustrin som i uppsatsen representeras av Antipiratbyrån och IFPI. De två sidorna agerar i två olika diskurser där synen på intellektuell egendom är nästintill motsatta. Piratpartiet och Piratbyrån arbetar främst med att skaffa folkligt stöd för sina åsikter medan Antipiratbyrån och IFPI söker sig till högre instanser för att uppnå sina mål. Kampen mellan sidorna är långt ifrån över, den civila olydnaden ökar samtidigt som energin som läggs på bevarandet av upphovsrätten bara växer.</p>

<p><p>I denna uppsats görs en diskursanalys av alliansregeringens integrationspolitik avsedd för åren 2008 till 2010. Syfte är att titta på hur integrationspolitiken är organiserad, vilka beskrivningar och föreställningar som kommer till uttryck kring integration och vilka konsekvenser organiseringen kan få i integrationspolitiken. Den teoretiska och metodologiska utgångspunkten är diskursteori där fokus ligger på språket och hur föreställningar om verkligheten organiseras. I studien påvisas hur integrationspolitiken bygger på en föreställning om ett homogent och harmoniskt samhälle. ”Utanförskap” och ”mångfald” upprättas som yttre gränser för samhället och som hot mot ordningen. Beskrivningar av utanförskapet upprättar skillnad bl.a. genom kategoriseringar av ”utrikes födda” och ”inrikes födda”. I uppsatsen visas även hur vägen in i samhället villkoras, styr och medför krav på individer. Diskriminering på arbetsmarknaden framställs i materialet som ett avvikande beteende på individnivå. Studien visar även på hur en gemensam värdegrund organiseras som vägen mot sammanhållning och ordning. Sammantaget skapas i integrationspolitiken skillnad på olika nivåer samtidigt som utplånandet av skillnaden eftersträvas.</p></p>

<p>Denna studie undersöker hur politiker inom regeringspartierna i den politiska debatten framställer och konstruerar människor utan uppehållstillstånd. Hur talas det kring människor utan uppehållstillstånd? För att få svar på mina frågor analyseras, med diskursteori som både metodologisk och teoretisk utgångspunkt, de politiska debatter som tar plats i riksdagens kammare.</p><p>Uppsatsen redogör för och diskuterar den asyldiskurs som regeringspolitikerna försöker göra gällande i den politiska debatten. Analysen visar på att kriminaliseringen av papperslösa och gömda samt framställningen av Sverige som öppet och generöst utgör en utgångspunkt för diskursen.</p>