Den här uppsatsen belyser hur svensk dagspress har uppmärksammat Internationella kvinnodagen den 8 mars åren 1978, 1988, 1998, 2008 och 2013 för att se om det går att utläsa någon skillnad i rapporteringen över tid. De dagstidningar som undersöks är Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet, Sydsvenskan Snällposten och Västerbottens-Kuriren för ett rikstäckande perspektiv. I studien kombineras diskursteori och nyhetsvärderingsteori för att förstå utvecklingen av dagspressens rapportering den 8 mars. Resultatet av innehållsanalysen visar att Internationella kvinnodagen har fått en normaliserad ställning i dagspressens nyhetsvärdering den 8 mars. Vi kan konstatera att dagspressens förutsättningar för rapporteringen i samband med Internationella kvinnodagen har förändrats sedan år 1978. I vår samtid tycks det närmast omöjligt att inte uppmärksamma Internationella kvinnodagen den 8 mars, vilket inte var fallet år 1978. Detta sätter vi i sammanhang med dagordningsteorin om publikens antagna förväntningar på medierna, samt teorin om att diskurser utgör ramar om vad som är möjligt att säga eller inte säga i särskilda sammanhang. I studien ser vi hur Internationella kvinnodagen har fungerat som ett verktyg för dagspressen att lyfta jämställdhetsfrågor men också att Internationella kvinnodagen har blivit en dag då dagspressen väljer att lyfta fram kvinnor och kvinnors liv.

Studiens syfte är att undersöka skillnaderna mellan kursplanerna för ämnet idrott och hälsa i Lpo 94 och Lgr 11 samt lärares upplevelser kring skillnaderna. Studien syftar även till att undersöka vilka ämnesdiskurser som förekommer i kursplanerna och vilka ämnesdiskurser som lärare anser förekommer i deras egen undervisning. Studien utgår från diskursteorin och bygger på de två metoderna textanalys och intervju. Textanalysen inriktar sig mot grundskolans senare år och därför studeras kursplanerna i idrott och hälsa, med fokus på årskurs sju till nio. Intervjuerna äger rum med lärare som undervisar i idrott och hälsa på grundskolans senare år. I studien framkommer det att den nya kursplanen, Lgr 11, har en tydligare struktur och att den innehåller en ny betygsskala. Lärarnas uppfattningar är att kursplanen har blivit tydligare, men att de saknar delar från den tidigare kursplanen. I textanalysen framkommer det att delar har försvunnit, medan andra har tillkommit. I resultatet kan man se att förekomsten av ämnesdiskurser i textanalysen stämmer till viss del med resultatet av intervjuerna.

The main purpose of this study is to show how narrative can be understood as cultural practice, how it can be said to function both internally and externally, and to ask questions about how the narrating subject, through the organizing of narrative, positions it self and mediates between the different discoursive contexts of which it is a part. This is done by an analisys of how six swedish soldiers tells the tale of how they came to choose a military carrer and why they have served or want to serve in peace-keeping missions abroad. The source material is primarily collected through unstructured interviews with theese soldiers, but also through textual analysis of a soldier blog. Theoretically the study draws on a combination of the discourse theory of Michel Foucault, narrative theory, Richard Jenkins theory of the internal-external dialectic of identifikation and intersectionality to construct a framework that allows the narratives to be deconstructed and understood as discoursive products of both the military contexts as such and the larger cultrual context that surrounds it. The conclusions of this study suggests that the organizing of soldier narratives are a complex and multifaceted process, in which the soliders must balance between the ideals, values and norms of the military context while also taking into account how society at large views and interprets the practices and forms of military life. It is also argued that the construction of swedish national identity during the second half of the twentieth century, which put a large emphasis on civilian modernity and neutrality rather than on the military, when combined with the previously implemented conscript system, creates a discourse in which it is hard to make sense of the choice to voluntarily become a part of the military context.

Detta examensarbete är en diskursanalys av läroplanerna Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11. Det syftar till att undersöka mening och betydelsebildning kring begreppen miljö och hållbar utveckling i läroplanen, samt att undersöka hur detta har förändrats efter att begreppet hållbar utveckling myntades i samband med Brundtlandskommissionen 1987. Forskningsöversikten presenterar etableringen av hållbar utveckling, och ger perspektiv på hur dess tre dimensioner i form av ekologi, ekonomi och en social dimension har tillkommit. Forskningsöversikten presenterar även miljödidaktiska perspektiv på hållbar utveckling och hur begreppet har tagit plats i skolan. I forskningsöversikten presenteras även internationella influenser av begreppens innebörd och mening. De teoretiska utgångspunkterna utgörs bland annat av läroplansteori, vilket innefattar till exempel läroplanskoder, paradigmatiska och icke-paradigmatiska skolämnen. Undersökningen utgår även från Laclau och Mouffes diskursteori som metod. Studien har således ett mångperspektiv, där läroplansteorin införlivas i ett diskursteoretiskt ramverk. Analysen riktar in sig på diskurser där begreppen framträder och där citat betraktas som artikulationer. Dessa analyseras med hjälp av analytiska komponenter som diskurs, nodalpunkt, myt, moment, element och det konstitutiva yttre. Utifrån vad som artikuleras har betydelsebildningen analyserats. Resultatet av studien visar att betydelsebildningen kring miljö och hållbar utveckling har förändrats. Den ekologiska dimensionen framträder ofta medan andra delar utesluts. Begreppens betydelsebildning skapas genom element som vård eller omsorg, samtidigt som man utesluter de bakomliggande faktorerna till de problem som gör att miljön är i behov av just detta.

Hälsoförordningar som presenteras i styrdokument är ett exempel på styrningsmentalitet och folkhälsoarbetets pedagogik, som avser förändra folkhälsan. Syftet med föreliggande studie var att synliggöra och analysera vilka diskurser om hälsoförordningar som framkommer i Region Hallands interna och externa styrdokument som behandlar mål, strategier, policyer och riktlinjer i det regionala folkhälsoarbetet för år 2014. Analysen av diskurser fokuserades kring individens identitetskonstruktion och subjektivation via maktstyrning från texternas innebörds- och interpersonella aspekter, i avseende att påvisa styrningsmentaliteter och hälsoförordningar som betydelsefulla bestämningsfaktorer för individers hälsa. Med kvalitativ diskursteori och Foucaldiansk textanalys har föreliggande studie analyserat 6st styrdokument, utgivna av Region Halland. Resultatet visar de fyra diskurser som kom till uttryck, genom dessa diskurser antyds det att regionala hälsoförordningar är mål- och vision -fokuserade om en god och jämlik hälsa för alla, där arbetet för att nå idyllen om det hälsosamma folket sker med proaktivt arbete och delaktighet mellan samhälleliga hälsopromotionsinsatser och individers egna levnadsval. Det anses att individens förändringar av levnadsvanor skapas i samklang med autonomi och hög kunskap, och arbetet förutsätter att hälsosamma alternativ finns tillgängliga och genomsyrar Hallands samhällsplanering, budget och samhällsvision. Uppsatsen präglas av en individfokuserad skildring i Regionens folkhälsoarbete, i uppsatsens avslutande diskussion lyfts däremot de textanalytiska diskurserna i ett högre skikt och problematiserar den möjliga samhälleliga konsekvens som diskurser kan ge och hur det kan tolkas ur ett nationellt perspektiv.

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och ämnet måste kommuniceras för att en större förändring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. Därför är det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut från en miljöorganisations sida. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förståelsen hos människor. Metod: I denna studie tillämpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys. Teori: De teorier som undersökningen bygger på är kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation. Slutsats: Utifrån de resultat vi fått fram genom vår analys kan vi urskilja två huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningens kampanjfilmer vilka är miljö och hälsa. Inom dessa budskap använder de sig av argument på både lokal och global nivå. Vi har i denna studie även kunnat titta på vilka retoriska och visuella redskap som använts. Naturskyddsföreningen

From an institutionalized conception of contemporary intellectuals as silent or absent, the aim of this thesis is to analyse how the representation of the intellectual changed from a hero of reason to a more or less absent actor. Descriptions of intellectuals that were initially analysed which showed that the representation of the intellectual, besides being linked to modernity, contained a relationship between the individual actor and political power, a relationship which could be traced back to ancient myths. Using discourse theory and concepts primarily from Ernesto Laclau and Chantal Mouffe, the dissertation demonstrates how the discourse of intellectuals changed the representation content in relation to the myth of the postmodern and to the myth of the modern society. In relation to the modern intellectual, the discourse linked the representation with elements as reason, freedom and politics. Texts written after the linguistic turn or the myth of the postmodern describe intellectuals as specific, bourgeois, academic and politicized. This makes the representation impossible in relation to the initial establishment. The main contribution of the thesis to research on the discourse of intellectuals is the myths bearing on how intellectuals can or should act and how the representation can be described. The notion of the intellectuals can only be understood in an already existing discourse based on what an intellectual should do or be.

Social hållbarhet är ett begrepp som står högt på agendan på såväl global som lokal nivå, och diskuteras idag som en självklar del i stadsutvecklingsprojekt. Dess kvalitativa karaktär medför svårigheter i att definiera och göra det mätbart, vilket ställer till med problem när det ska tillämpas. I en tid av skriande bostadsbrist har mark i storstäders perifera områden blivit eftertraktade att bygga på vilket skapar goda förutsättningar för kommuner att bedriva en aktiv markpolitik, och således ställa krav på marknaden. Kommuner har den formella makten över marktillgången medan det oftast är privata aktörer som bygger bostäderna. Syftet med den här studien är att analysera diskursen om social hållbarhet såsom den kommer till uttryck i praktiken, samt att få ökad förståelse för hur begreppet social hållbarhet tolkas av de aktörer som formulerar det. Studien vilar på en socialkonstruktionistisk ansats där utgångspunkten är att det inte finns några på förhand givna föreställningar, utan att dessa skapas i social interaktion mellan olika aktörer, där språket är med och formar dessa. Teorierna som ligger till grund för studien berör frågor om makt där diskursteori utgör en central del. För att besvara studiens syfte har diskursanalys, baserat på diskursteori, använts som metod. Det empiriska materialet består av olika dokument inom ett pilotprojekt för social hållbarhet i Stockholms stad, kallat Fokus Skärholmen, där ett jämförelseförfarande inför direktanvisning stått i fokus för analysen. Det framkomna resultatet har sedan jämförts mot tidigare diskurser, främst en akademisk diskurs, om hur social hållbarhet i stadsplanering har behandlats. Resultatet visar att det är sex element som tillsammans bygger upp förståelsen för social hållbarhet. Några av elementen kopplar an till sådant som traditionellt ryms inom byggaktörers ansvarsområde och handlar om byggande och planering, medan andra handlar om större komplexa samhällsfrågor som traditionellt ligger utanför byggaktörers ansvarsområden. Slutsatsen visar att staden bedriver en aktiv markpolitik i frågan om att verka för social hållbarhet. De ställer krav på byggaktörer att verka för att ta ett större samhällsansvar i projektet, än att enbart bygga bostäder, där byggaktörerna svarar upp mot stadens krav att vilja verka för det. Formuleringarna är dock vaga vilket riskerar att bli tomma ord, snarare än en praktisk vägledning, när implementeringen väl ska ske.

Denna uppsats är en studie i hur andrafiering används inom Socialdemokraternas och Moderaternas valmanifest, med syfte att se hur det har använts i diskurser inom politisk kommunikation gentemot potentiella väljare, utifrån frågeställningar om vilken funktion det fyller och hur användningen har utvecklats över tid. Vidare lyfts också frågor om hur andrafiering som process går till och vilka som har kommit att konstrueras som Den Andre. För att kunna studera den politiska diskursen har jag utöver teorier om andrafiering och Den Andre, främst använt mig av Laclau & Mouffes diskursteori, som har ett socialkonstruvistiskt perspektiv på språk och diskurs, för att förstå vilka effekter den politiska diskursen kan ha för samhället. Datamaterialet bestod av Socialdemokraternas och Moderaternas valmanifest inför svenska riksdagsval under en 50-års period, från 1964–2014, med totalt 32 valmanifest. Texterna har kodats och analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på hur det skett en förändring över tid i vilka som andrafieras i valmanifesten, och att även användningen har ändrat karaktär och kommit att få ett allt större utrymme i den politiska diskursen i valmanifesten.

No description available.