Titel: Syns vi på det virtuella mötet? En fallstudie om hur gruppchefer arbetar med organisationskultur i kontexten av distansarbete. Författare: Frida Höglin och Erik Nylund Handledare: Janet Johansson Bakgrund: Distansarbetet har ökat globalt under de senaste åren, inte minst till följd av Covid-19 pandemin. En övergång i arbetsförhållanden, från det fysiska kontoret, till att medarbetare istället arbetar på distans, ligger till grund för en mängd utmaningar för organisationen och dess ledare. En av dess utmaningar är hur ett företag och dess ledare kan främja och upprätthålla en befintlig organisationskultur när medarbetarna arbetar på distans och inte längre interagerar med varandra dagligen.  Syfte: Studiens syfte är att, utifrån ett ledarskapsperspektiv, undersöka hur gruppchef arbetar för att främja företagets organisationskultur, i den dagligaverksamheten, i kontexten av distansarbete. Metod: Studie genomfördes som en kvalitativ fallstudie med en abduktiv forskningsansats. Den empiriska datainsamlingen utgjordes av semistrukturerade intervjuer med 8 respondenter på ett fallföretag. Slutsats: Studien finner att gruppchefen i sitt ledarskap arbetar aktivt med att främja organisationskulturen i företaget. Gruppchefen arbetar för att tydligt förmedla medarbetarens fortsatta koppling till företaget genom en kontinuerlig individuell kontakt och genom att skapa plattformar där gruppen kan interagera och socialisera med varandra. Detta möjliggör för organisationskulturella uttryck att fortsatt förmedlas och mottas mellan gruppchefen och medarbetaren och medarbetarna sinsemellan. Avslutningsvis finner studien att inom dessa interaktioner ämnar gruppchefen använda så informationsrika kommunikationskanaler som möjligt. / Title: Catch you at the virtual meeting? A case study regarding how group managers workwith organizational culture in a company where employees work remotely. Authors: Frida Höglin and Erik Nylund Supervisor: Janet Johansson Background: Globally there has been a growth in remote working over the recent years. The change in working conditions, transitioning from office-based work to working remotely, possibly threatens a company's organizational culture, as a large part of it is rooted in the interaction between colleagues. It is therefore crucial for a company and its leaders to figure out how they can promote and maintain an organizational culture when the employees work remotely and no longer interact on a daily basis. Purpose: Using a leadership perspective, the purpose of the study is to examine how group managers work to promote a corporation’s organizational culture in the context of remote working. Method: This study used a qualitative case study with an abductive approach. The collection of empirical data was done using semi-structured interviews with 8 respondents in one case company. Conclusion: The study finds that group managers in their leadership role actively work to promote the organization's culture. The group manager works to clearly convey employees’ continued connections to the company by maintaining a continuous individual contact, and by creating platforms where the group can carry on interacting and socializing with each other. This allows for expressions of organizational culture to continue to be conveyed and received between the group manager and co-workers and the co-workers among themselves. Lastly, the study finds how in these interactions the group managers aim to utilize as information rich communication channels as possible.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur nyanställda medarbetare upplever delaktighet, lärande och identitetsskapande med sin arbetsplats när socialisationsprocessen sker oplanerat på distans. Syftet preciseras i följande frågeställningar: hur upplever medarbetare som introduceras på distans sina relationer till kollegor? Vilka upplevelser har medarbetarna av kommunikationen med kollegor när arbetet sker på distans? Samt hur upplever medarbetare sina möjligheter till informellt lärande under distansbaserade förutsättningar? Empirin som ligger till grund är material från sju halvstrukturerade intervjuer. Informanterna hade varit anställda mellan en till elva månader och introduceras på distans till följd av covid-19 restriktioner. Materialet analyserades utifrån en kombination av tematisk- och fenomenografisk analysmetod i relation till studiens teoretiska ramverk vilket är Lave och Wengers teori om praktikgemenskaper. Resultaten diskuterades i relation till tidigare forskning och vår studie visar att informell kommunikation är svår att skapa i en digital kontext, det framkommer att kommunikationen upplevs formell och syftesorienterad. Vidare visar studien att introduktion på distans försvårar möjligheten till relationsskapande med kollegor samt känslan av gemenskap. Resultatet visar ytterligare att introduktion samt arbete på distans kan frambringa en känsla av att vara osynlig. En Introduktion på distans resulterar vidare i svårigheter när det kommer till att ställa frågor. En slutsats som dras från studien är att informell kommunikation i digital kontext är viktigt för att möjliggöra nyanställdas förutsättningar för delaktighet, lärande och identitetsskapande. / The purpose of the study is to contribute knowledge about how newly hired employees experience participation, learning and identification with their workplace when the socialization process takes place at a distance. The purpose is specified in the following questions: how do employees who are introduced at a distance experience their relationships with colleagues? What experiences do employees have of communicating with colleagues when the work takes place at a distance? And how do employees experience their opportunities for informal learning under distance-based conditions? The underlying empiric is material from seven semi-structured interviews. The informants have been employed for one to eleven months and are introduced at a distance due to covid-19 restrictions. The material was analyzed based on a combination of thematic and phenomenographic analysis methods in relation to the study's theoretical framework, which is Lave and Wenger's theory of communities of practice. The results were discussed in relation to previous research and our study shows that informal communication is difficult to create in a digital context, it appears that communication is perceived as formal and purpose-oriented. Furthermore, the study shows that introduction at a distance makes it difficult to create relationships with colleagues and the feeling of community. The results further show that introduction as well as work at a distance can produce a feeling of being invisible. A distance introduction further results in difficulties when it comes to asking questions. A conclusion drawn from the study is that informal communication in a digital context is important to enable new employees' conditions for participation, learning and identification.

Studien ämnar skapa en fördjupad förståelse för hur individens upplevelse av organisationskultur påverkas i samband med covid-19. Vidare ämnar studien att utreda om övergången till mer digital kommunikation påverkar upplevelsen av organisationskulturen. Studiens resultat har hämtats från åtta intervjuer och relateras till det teoretiska utgångspunkterna. Resultatet av studien visar att upplevelsen av organisationskulturen är mångfacetterad och skiljer sig mellan individer. Vidare visar studiens resultat att omställningen i fråga om kommunikation har medfört att medlemmar i vissa fall upplever sig hämmade av den digitala kommunikationen samt att det ger upphov till missförstånd. I andra fall är den digitala kommunikationen ett verktyg för det anställda i fråga om att kunna knyta an till sina kollegor då de befinner sig i hemmet. Avslutningsvis visar studiens resultat att organisationskulturen påverkas då medlemmarna för organisationen inte har möjlighet att träffas. Detta försvårar möjligheten för nya medlemmar att integreras i organisationen. Vidare visar studiens resultat att de nya arbetssätten ibland tvingar medlemmar att gå ifrån sina personliga värderingar. / This study aims to create an in-depth understanding of how individual experiences of organizational culture are affected in connection with covid-19. Furthermore, the study intends to investigate whether the transition to more digital communication affects the experience of the organizational culture. The results of the study rely on the empirical data of eight interviews and are related to the theoretical frame of reference. The results of the study show that the experience of the organizational culture is multifaceted and differs between individuals. Furthermore, the results of the study show that the change in communication has meant that members in some cases feel inhibited. For example, the increased use of email might lead to a rise of misunderstandings between employees. In other cases, digital communication is used as an instrument for the employee to be able to connect with their colleagues when they are at home. Finally, the results of the study show that the organizational culture is affected when the members of the organization do not have the opportunity to meet. This makes it difficult for new members to integrate into the organization. The studies result also shows that new ways of working sometimes forces members to abandon their personal values.

I samband med Covid-19 pandemin har flera arbetsplatser gått från att arbeta på kontor till att arbeta hemifrån. Denna omställning har bidragit till en förändring i företagskulturen. Denna studie syftar till att undersöka hur chefer och medarbetare på ett bokförlag upplever det förändrade arbetssättet som uppkommit vid distansarbete. Vidare syftar studien till att undersöka hur detta bokförlag arbetar med att bibehålla en god företagskultur på distans. Studien utförs genom en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats, där tio semistrukturerade intervjuer är grunden för det insamlade empiriska materialet. Materialet analyseras med stöd av Flemings och Sturdys teori om normativ kontroll och neo-normativ kontroll samt Alvessons och Willmotts teori som behandlar nio metoder för att utöva identitetsreglering. Studiens resultat visar att begreppet företagskultur beskrivs som en gemensam värdegrund och en känsla av grupptillhörighet. Förändringar i företagskulturen som uppkommit vid distansarbetet har visat sig vara såväl arbetsrelaterade som sociala faktorer. Vid omställningen till distansarbete har den delen av företagskulturen som behandlar kommunikation och återkoppling genomgått en stor förändring. Mötesstrukturen har även ändrat form, kreativa möten har försvunnit, vilket har bidragit till allt fler avstämningsmöten. Sociala tillställningar, samarbete mellan arbetsgrupper och upprätthållandet av kontakten med kollegor är ytterligare några delar av företagskulturen som ändrat form. För att upprätthålla en god företagskultur har organisationen arbetat aktivt med att finna nya effektiva kommunikationsvägar samt individanpassa återkoppling. Vidare har bokförlaget beskrivit vikten av att finna nya innovativa sätt för skapandet av digitala evenemang. Detta bland annat genom att införa en digital fika-roulette. Dessutom arbetar bokförlaget aktivt för att skapa en tillvaro där dess medlemmar kan skilja på arbete och fritid. Det här har bland annat genomförts genom att uppmuntra till att fortsätta arbeta under kontorstider med välbehövliga pauser för promenader med kollegor.

Syftet med studien var att undersöka vilka effekter medarbetare uppfattar att distansarbetet har haft på kunskapsöverföringen inom den organisation de arbetar. Studien genomfördes genom en kvalitativ metod där en halvstandardiserad intervjuguide användes. Totalt genomfördes sex intervjuer med medarbetare från olika organisationer. Intervjuerna analyserades genom ett hermeneutiskt antagande. Resultatet delades in i tre teman; kunskapsöverföring, kommunikation samt samhörighet och samarbete. Studiens slutsats visade att de största effekterna har varit distansarbetets påverkan på kommunikation och samarbete, vilket i sin tur påverkat kunskapsöverföringen inom organisationerna.

Studien syftar till att belysa och diskutera de kommunikativa anpassningar som chefer upplever att de behövt göra när arbetet övergått till distans. De kommunikativa anpassningarna avser två övergripande teman. Det första temat är interaktion vilket innefattar den verbala och icke-verbala kommunikationen och det andra temat är utövandet av kontroll. Det empiriska materialet består av åtta semistrukturerade intervjuer med chefer som arbetat på sin position både innan och under distansarbete. Materialet har analyserats med hjälp av det dramaturgiska perspektivet och det socialkonstruktivistiska perspektivet för att undersöka chefers anpassningar i interaktionen med anställda, samt teorier om olika kontrollsystem för att analysera chefers anpassningar i utövandet av kontroll. Resultatet visar att chefer upplever nya krav och förväntningar på chefsrollen under distansarbete. De anser att kommunikation främst behöver ske mer frekvent, tydliggöras och effektiviseras. De anser även att ett större fokus behöver läggas på att skapa en trivsam arbetsmiljö genom att stötta och släppa på den professionella fasaden något under distansarbete. Vad gäller utövandet av kontroll, visar studien att den i de flesta fall har inneburit en ökad uppsikt över anställda genom mer frekventa avstämningar, eftersom chefer vill stötta mer under distansarbete.

I början av 2020 drabbades världen av Covid-19 pandemin som både påverkade människor och företag. På grund av restriktioner från Folkhälsomyndigheten tvingades företag i Sverige att ställa om till att arbeta på distans. Distansarbete är inget nytt utan har funnits långt innan men pandemin har varit en stor del i att arbetsformen vuxit snabbt senaste åren. Att arbete på distans innebär både fördelar samt negativa aspekter och utmaningar för såväl anställda som för företag. Det har forskats mycket kring ämnet där det undersökts vilka positiva respektive negativa sidor som arbetsformen innebär. I den här studien var syftet att undersöka hur anställda inom tjänstesektorn upplever distansarbetet. Den innefattar även ett företagsperspektiv där undersökningen riktade sig mot mer organisatoriska utmaningar, hur de arbetar för att underlätta distansarbetet för de anställda och hur effektiviteten påverkas under arbetsformen. I studien användes flermetodsforskning, vilket är en mix av både kvalitativa och kvantitativa metoder då detta ansågs vara mest lämpligt för att besvara syftet utifrån ett helhetsperspektiv. Empirin samlades in med hjälp av enkäter som skickades ut till företagets anställda samt semistrukturerade intervjuer med personer från ledningsgruppen. Datainsamlingen sammanställdes på olika sätt utifrån de olika forskningsmetoderna. Enkäterna som innehöll ett par öppna frågor kodades genom att vanligt förekommande nyckelord valdes ut som sedan skrevs ner och illustreras med hjälp av ett Word Cloud. Intervjuerna transkriberades och sedan användes en tematisk analys för att kunna se mönster bland de svarande. När empirin hade sammanställts analyserades det med hjälp av studiens underliggande teori. När analysen var färdig kunde ett antal slutsatser dras. I studien framkom att de största drivkrafterna till distansarbete för medarbetarna är att de slipper resa fram och tillbaka från arbetet, förenklar livspusslet och att de upplever sig bli mer effektiva i sitt arbete. Utmaningar med distansarbete och får ses som negativa aspekter är att gemenskapen blir sämre och att teamkänslan på företaget försvinner. Det framkommer även att relationerna i stort på företaget påverkas negativt då arbetet sker mer på distans. För att underlätta distansarbetet för anställda på företaget tillhandahålls teknisk utrustning samt ett bidrag på 5000 kronor att handla kontorsmaterial för att på så sätt förbättra ergonomin vid hemmakontoret. Slutligen går det se att de anställdas effektivitet inte är uppe i samma nivåer som innan pandemin då distansarbete var ovanligt på företaget, vilket tolkas som indikator på att distansarbetet har en negativ påverkan på effektiviteten. / In early 2020, the world was hit by the Covid-19 pandemic that affected both people and companies. Due to restrictions from the Public Health Agency of Sweden, companies in Sweden were forced to switch to working remotely. Remote work is nothing new and has existed long before, but the pandemic has been a major factor in the rapid growth of this form of work in recent years. Working remotely involves both advantages and negative aspects and challenges for both employees and companies. There has been a lot of research on the subject, examining the positive and negative aspects of this form of work. In this study, the aim was to investigate how employees in the service sector experience telework. It also includes a company perspective where the study focused on more organizational challenges, how they work to facilitate telework for employees and how efficiency is affected during the form of work. The study used multi-method research, which is a mix of both qualitative and quantitative methods as this was considered most appropriate to answer the purpose from a holistic perspective. The empirical data was collected using questionnaires sent to the company's employees and semi-structured interviews with members of the management team. The data collection was compiled in different ways based on the different research methods. The questionnaires, which contained a few open questions, were coded by selecting commonly used keywords, which were then written down and illustrated using a Word Cloud. The interviews were transcribed and then a thematic analysis was used to identify patterns among the respondents. Once the empirical data was compiled, it was analyzed using the underlying theory of the study. Once the analysis was completed, a number of conclusions could be drawn. The study revealed that the biggest drivers of telework for employees are that they do not have to travel back and forth from work, simplify the life puzzle and that they feel more effective in their work. The challenges of telework, which can be seen as negative aspects, are that the sense of community is reduced and the team spirit in the company disappears. It also appears that relationships in general at the company are negatively affected when work is done more remotely. To facilitate remote work for employees at the company, technical equipment is provided and a grant of SEK 5,000 to buy office supplies in order to improve the ergonomics of the home office. Finally, it can be seen that the employees' efficiency is not up to the same levels as before the pandemic when telework was unusual in the company, which is interpreted as an indicator that telework has a negative impact on efficiency.

När Coronapandemin slog till förändrades mycket i våra liv och sättet arbetstagare kunde bedriva sina arbetsuppgifter påverkades. Många var då tvungna att förflytta sig från sina kontor till ett påtvingat distansarbete, vilket innebar en stor förändring att hantera både för arbetstagare och arbetsgivare. Med vår förförståelse som bakgrund till studien, och ett antagande att en sådan stor förändring som pandemin kan påverka vart lojaliteter riktar sig, har vi valt att genomföra en kvalitativ studie. Studiens syfte är att förstå arbetstagares upplevelser av olika lojalitetssituationer under och efter pandemin för att få en djupare förståelse kring eventuella lojalitetskonflikter som kan uppstå vid förändringar i arbetsförhållanden, samt om de upplevs olika för män och kvinnor. Vidare vill vi ge läsarna en ökad förståelse för om pandemin ökat arbetstagarens upplevelse av lojalitetskonflikter samt vilket stöd de upplevde att de fick eller behövde vid pandemins eller framtida lojalitetskonflikter.  Vi har i studiens teoretiska referensram utgått från flera relevanta teorier och begreppsdefinitioner för att visa på lojalitetsbegreppet komplexitet och få en större helhetsbild. Studien har endast fokuserat på ett urval av tjänstemän som har arbetat inom samma organisation minst ett år innan pandemin och sedan blivit påtvingade ett distansarbete i någon utsträckning under pandemin. Metoden som valts är kvalitativ utifrån den anledningen att vi ville undersöka arbetstagarnas upplevelser av olika lojalitetssituationer kopplat till distansarbetet. För att säkerställa att vi i analysen korrekt kunde återkoppla respondenternas svar och därmed inte ta ett citat utanför dess kontext valde vi att spela in intervjuerna.  Studiens slutsatser är att lojalitetsbegreppet är väldigt komplext och synen på begreppet skiljer sig åt mellan individerna. Vi ser att individernas personliga egenskaper och vilken kontext de befinner sig i påverkar detta. Studiens respondenter anser inte att deras lojalitet förändrats som konsekvens av pandemin och distansarbetet. Respondenternas motivation och arbetsgivarens stöd under pandemin är faktorer som påverkat detta. Vi ser samtidigt att olika lojalitetskonflikter uppstått men inte till den grad att respondenterna anser att det kan kallas för konflikt. Stödet arbetsgivare bidragit med under pandemin har i aspekten av tekniska hjälpmedel varit bra, men det sociala stödet har varit sämre. Slutligen kunde ingen skillnad i upplevelsen av olika lojalitetssituationer under och efter pandemin för män och kvinnor urskiljas.

Studenter kommer idag ut på en förändrad arbetsmarknad där distansarbete är det nya normala. Syftet med denna studie är att undersöka eventuella samband mellan studenters attityd till distansarbete på sina framtida arbetsplatser och faktorerna kön, upplevelser av distansstudier och personlighet. Studien är en kvantitativ enkätstudie där urvalet består at universitetsstudenter. Resultatet visade på en statistiskt signifikant skillnad i attityd till distansarbete mellan könen. Därtill hittades ett positivt statistiskt signifikant samband mellan upplevelser av distansstudier och attityd till distansarbete. Inga statistiskt signifikanta samband hittades mellan attityd till distansarbete och personlighet. I linje med tidigare forskning fann denna studie att majoriteten av studenterna hade en positiv attityd till distansarbete såväl som att både män och kvinnor helst ville arbeta två datar i veckan på distans. Studiens slutsats är att tidigare upplevelser av distansstudier var den främsta förklaring till studenters attityd till distansarbete. Kvinnliga studenter hade en mer positiv attityd till distansarbete än manliga studenter och personlighet tycks inte vara avgörande för attityd till distansarbete.

Problemformulering: Hur arbetar statliga myndigheter med verksamhetsstyrning på operativ nivå vid tvingat distansarbete? Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur statliga myndigheter arbetar med verksamhetsstyrning på operativ nivå vid tvingat distansarbete. Vi intresserar oss särskilt för situationer där anställda inte tidigare erbjudits distansarbete. För att uppfylla syftet analyseras verksamhetsstyrningen vid två statliga myndigheter utifrån PAR-ramverket och huruvida det finns inslag av möjliggörande och tvingande logik. Metod: En kvalitativ studie har genomförts där författarna i studien använder sig av en deduktiv forskningsansats. Intervjuerna har genomförts genom en semistrukturerad intervjuguide där 9 personer från två olika myndigheter har deltagit. Slutsats: Resultatet av den här studien visar att verksamhetsstyrningen inte har genomgått några större förändringar i och med det tvingande distansarbetet. Det som framkommit är tillit från cheferna till de anställda verkar vara nyckeln. Tvång och möjliggörande har inte heller förändrats.