Covid-19-pandemin har medfört ett skifte från samlokaliserat arbete till distansarbete. Den här studien syftar till att förklara vilka effekter distansarbete har på teamwork i agila teams. Studien genomfördes genom djupintervjuer enligt kvalitativ metod, med teammedlemmar på en svensk bank, och analysmodellen baseras på Dickinson och McIntyres teamworkmodell, där komponenterna delade mentala modeller och förtroende adderats. Resultatet indikerar att respondenterna upplever att teamwork förändrats negativt vid distansarbete genom hela modellen, med undantag för teamorientering och teamledarskap. Där upplevs marginell negativ förändring eller ingen förändring. Den agila strukturen upplevs vara en kritisk faktor för att upprätthålla fungerande teamwork vid distansarbete. Kommunikationen face-to-face har dock minskat, vilket leder till flera teamworkutmaningar. Tidigare uppbyggt förtroende och delade mentala modeller verkar underlätta teamwork vid distansarbete. Eftersom trenden indikerar att distansarbete kommer vara aktuellt även efter Covid-19-pandemin måste dessa utmaningar behandlas. Den utvidgade teamworkmodellen verkar kunna förklara effekten på teamwork vid distansarbete i agila teams.

Bakgrund och problem I tidigare forskning inom organisering av ledning antas ofta ett perspektiv utifrån ledaren. Då det är medarbetarna som utgör större delen av organisationen kan ett sådant perspektiv utelämna betydande delar av området, vilka kan inkluderas i begreppet medarbetarskap. Medarbetarskap avser hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och det egna arbetet samt relationen till kollegor. Forskning visar att det är av vikt att förstå begreppet medarbetarskap i sitt kontextuella sammanhang. Medarbetarskapets beroende av det kontextuella sammanhanget är nära förenat med förändringar och följaktligen förändras också medarbetarskapet kontinuerligt. Dialog och möjligheten att träffas fysiskt ses som förutsättningar som påverkar medarbetarskapet, dessa förutsättningar ser vid distansarbete annorlunda ut. Förändringar i arbetssätt som uppkommit i samband med COVID-19 pandemin gör det således intressant att studera hur medarbetarskap kan bevaras vid rekommenderat distansarbete. Syfte och metod Studiens syfte har varit att öka förståelsen för förutsättningar som är viktiga för att bevara medarbetarskap vid distansarbete. En kvalitativ forskningsansats valdes för att skapa en ökad förståelse för begreppet. Det empiriska materialet samlades in genom elva semistrukturerade intervjuer och genomfördes på en kommunal HR-enhet. Val av metod möjliggjorde en ökad förståelse för viktiga förutsättningar som bevarar ett väl utvecklat medarbetarskap. Resultat och slutsats Studiens resultat visar utifrån det empiriska materialet och teorin att studieobjektet har ett väl utvecklat medarbetarskap. Det framkommer också att medarbetarskapet hos studieobjektet har skapat goda förutsättningar vid övergången till digitala arbetssätt vid rekommenderat distansarbete. Studiens slutsats redogör för förutsättningar som förändrats vid rekommenderat distansarbete. En medvetenhet kring dessa förändrade förutsättningar kan leda till värdefulla insikter för att bevara medarbetarskap även vid distansarbete grundat i andra orsaker. / Background and problem In previous research on the organization of management, a perspective is often assumed based on the leader. Since the employees make up the majority of the organization, such a perspective can omit significant parts of the area, which can be included in the concept of co-workership. Co-workership refers to how employees handle the relationship with their employer and their own work as well as the relationship with colleagues. Research shows that it is important to understand the concept of co-workership in its full context. The dependency of the co-workership on the conceptual context is closely linked to changes and consequently, co-workership are also continuously changing. Dialogue and the opportunity to meet physically, are considered as prerequisites that affect co-workership, these conditions change during teleworking. Changes in working conditions caused by the COVID-19 pandemic, therefore makes it interesting to study how co-workership can be maintained during recommended teleworking. Purpose and method The purpose of this study was to increase the understanding of conditions that are important for maintaining co-workership in teleworking. A qualitative research approach was chosen to create an increased understanding of the concept. The empirical material was collected through eleven semi-structured interviews and conducted at a municipal HR unit. The choice of method enabled an increased understanding of important conditions that maintain a well-developed co-workership. Results and conclusion The results of our study, based on the empirical material and theory, show that the study object has a well-developed co-workership. It is also clear that the co-workership of the study object has created good conditions for the transition to digital working methods for recommended teleworking. The conclusions of the study describe the conditions that have changed during recommended telework. An awareness of these changed conditions can lead to valuable insights to preserve co-workership also in telework based on other causes.

Distansarbete har tidigare ansetts vara framtiden. I och med Covid-19 pandemin och folkhälsomyndighetens rekommendationer, har processen skyndats på och idag är rekommenderat distansarbetet en vardag för många. Distansarbetet innebär att de sociala tillfällena på arbetsplatsen blir färre och tidigare forskning menar att det kan ha negativ inverkan på arbetsmotivationen. Då flertalet undersökningar visar att både företag och anställda tror på en framtid där distansarbetet kommer fortsätta, är det av stor vikt att undersöka vilka effekter distansarbetet har. Då medarbetarnas motivation har en betydande roll för en organisation är det viktigt att skapa medvetenhet och kunskap kring vilken inverkan rekommenderat distansarbetet har på motivationen, vilket är syftet med förevarande uppsats. För att skapa denna medvetenhet och kunskap har ett empiriskt underlag samlats in genom semistrukturerade intervjuer där elva medarbetare från ett företag inom IT-branschen har medverkat. Studien drar slutsatser om att medarbetarna upplever sig sakna den sociala kontakten med sina kollegor men att den däremot inte är lika viktigt för arbetsmotivationen som vissa teorier påstår. Studien har kunnat uppmärksamma att andra behov som exempelvis känsla av självständighet, utvecklande arbetsuppgifter och möjlighet till att påverka sitt arbete har en mer och större betydande roll för medarbetarnas motivation under det rekommenderade distansarbetet. Studiens resultat bidrar till att skapa större kunskap kring hur medarbetares arbetsmotivation kan bibehållas om distansarbetet fortsätter efter pandemin. / Teleworking has previously been considered the future. Due to the Covid-19 pandemic and the Public Health Agency's recommendations, the process has been speeded up and today recommended telework is a daily occurrence for many. Teleworking means that the social opportunities in the workplace have become fewer and previous research believes that it can have a negative impact on work motivation. As surveys show, both companies and employees believe in a future where teleworking will continue, it is of a great importance to investigate the effects of telework. As motivation of the employees has a significant role for an organization, it is important to create awareness and knowledge about how recommended teleworking affects motivation, which is the purpose of the present thesis. To create this awareness and knowledge, an empirical basis has been collected through semi-structured interviews in which eleven employees from a company in the IT industry have participated. The study concludes that employees feel that they lack social contact with their colleagues, but that this is not as important for work motivation as some theories claim. The study has been able to draw attention to the fact that other needs, such as a sense of independence, developing work tasks and the opportunity to influence their work, have an increasingly significant role in employee motivation during the recommended distance work. The results of the study contribute to creating greater knowledge about how employees' work motivation can be maintained if teleworking continues after the pandemic.

The study includes four interviews conducted at three different corporations, as well as own thoughts and reflections with the aim of investigating the impact of digital tools during the covid-19 pandemic. The study will be analyzed using Everett M Rogers' theory "Diffusion of innovations". The study is divided into four main areas based on the theory with the exception that innovation is removed and replaced by digital tools as the area is more applicable to the research. A comparison is made before and during the pandemic in which makes the comparative. The results show that changes in all areas are notable, where both strengths and weaknesses can be identified.

I mars 2020 drabbades världen av Covid-19 pandemin vilket för många människor innebar en förändring av hur och vart arbetet utfördes. För att minska smittspridningen i samhället har många organisationer anpassat arbetssättet och ett distansarbete har införts, vilket har varit mer eller mindre tvingande på många arbetsplatser. Att arbeta på distans under en längre period kan vara utmanande och det nya arbetssättet kan innebära omställningar för hela organisationen, vilket även skulle kunna innebära en påverkan av hur ledarskapet tillämpas på distans. Denna studie har fokuserat på det transformativa ledarskapet och syftet med studien har varit att utveckla kunskapen om hur transformativt ledarskap kan tillämpas för att leda under ett tvingande distansarbete. Studien har använt sig av en abduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi valdes för att fånga hur ledare upplever det tvingande distansarbetet som Covid-19 pandemin medfört. Vid analys av empiri har en tematisk analys använts för att finna viktiga teman i respondenternas utsagor samt likheter och skillnader mellan respondenternas upplevelser kopplat till studiens syfte. Studiens teoretiska avsnitt bygger på vetenskapliga artiklar med fokus på studiens nyckelbegrepp; pandemi, distansarbete och transformativt ledarskap. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer som genomförts med sju första linjens chefer inom olika branscher. Denna studie visar på att respondenterna, med hjälp av vissa anpassningar, även under tvingande distansarbete har möjlighet att tillämpa transformativt ledarskap. De anpassningar som respondenterna gjort har utifrån teorin identifierats som transformativa ledarskapskomponenter, vilket bland annat har varit att utveckla kommunikationen för att ha löpande uppföljningar och kunna se hur medarbetarna mår och har det. Detta visar på tydliga indikationer att en ledare med en transformativ ledarskapsstil, vid distansarbete, kan bidra med att förbättra möjligheterna för medarbetarna att skapa en god balans mellan arbete och privatliv. / In March 2020 was the world hit by the Covid-19 pandemic, which for many people meant that they needed to change the way they work and where the work was carried out. In order to reduce the spread of infection in the society many organizations adapted the work mode and remote working was introduced as a new way of working. Working remotely has therefore been more or less mandatory in many workplaces. Working remotely for a longer period of time can be challenging and the new way of working can imply adjustments for the entire organization, which could also have an impact on how leadership is exercised. This study has focused on transformational leadership and the purpose of the study was to develop the knowledge about how transformational leadership can be exercised in order to lead during forced remote work. The study has used an abductive approach and a qualitative research strategy was chosen to capture the leaders’ experiences of the forced remote work that was a consequence of the pandemic. A thematic analysis was used to analyse the empirical data in order to find important the mesin the respondents’ statements, as well as finding similarities and differences between the respondents’ experiences linked to the purpose of this study. The theory section in this study is based on scientific articles that are focusing on the study’s keywords; pandemic, remote work and transformational leadership. The empirical material consists of semistructured interviews conducted with seven first-line managers in various industries. This study shows that the respondents, with some adaptations, still have the possibility to exercise transformational leadership during forced remote work. Based on the theory in this study, the adjustments that the respondents have made have been identified as transformational leadership behaviors. Which among other things have meant that the respondents have developed the communication in order to have on going follow-ups tosee how employees are doing. This clearly indicates that a leader with a transformational leadership style, when working remotely, can contribute with opportunities for employees to find a good balance between work and private life.

Motivation är en central del för organisationer vad gäller att skapa och bibehålla en engagerad personal att sträva mot de mål som sätts upp. Belöningar kan användas för att öka motivationen hos medarbetare. Till följd av Covid-19 pandemin har många organisationer behövt anpassa sina arbetssätt där distansarbete bedrivs i större omfattning vilket kan ha en påverkan på de anställdas motivation. Det finns även tankar kring att belöningar inte används i samma utsträckning i offentligt finansierade organisationer och därmed är det intressant att undersöka då det verkar kunna ha en effekt på motivationen. Syftet med den här studien var att undersöka hur motivationen i en offentlig organisation har påverkats under rådande pandemi till följd av fenomenen digitalisering och distansarbete. Vi ville även se på sambandet mellan motivation och belöning i en offentlig organisation. För att kunna genomföra studien valde vi att tillämpa en kvalitativ fallstudie. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer för att samla in relevant material till vårt forskningsområde. Valet av respondenter baserades på att individerna hade påverkats av pandemin med distansarbete som följd. Utifrån studiens resultat framkommer det att de viktigaste motivationsfaktorerna är samhörighet, utvecklingsmöjligheter och erkännande från omgivningen. Vi kan se att distansarbetet har påverkat organisationen både positivt och negativt. Vissa av medarbetarna upplever att deras motivation har minskat och andra upplever inga skillnad eller en ökning. De negativa effekterna som upplevs till följd av distansarbetet består främst av sämre kommunikation, samhörighet och struktur. Det framkommer att belöningar är viktigt men det finns ingen förväntan i organisationen att få ta del av ekonomisk ersättning, det är dock inget som verkar ha en negativ effekt. De slutsatser som framkommit från vår studie är att motivationen påverkas på ett eller annat sätt till följd av digitalisering och distansarbete där individernas tidigare erfarenheter och preferenser gällande arbetssätt spelar in. Vidare kan vi även dra en slutsats kring att belöning har en påverkan på offentligt anställdas motivation, främst i form av feedback och erkännande. / Motivation is a central part of organizations in terms of creating and maintaining a committed staff to strive for the goals that are set. Rewards can be used to increase employee motivation. As a result of the Covid-19 pandemic, many organizations have had to adapt their working methods where remote work is conducted to a greater extent, which could have an impact on employee motivation. There are also thoughts that rewards are not used to the same extent in publicly funded organizations and thus it is interesting to investigateas it seems to influence motivation. The purpose of this study was to investigate how the motivation in a public organization has been affected during the prevailing pandemic as a result of the phenomenon of digitalization and remote work. We also wanted to look atthe connection between motivation and reward in a public organization. In order to be able to carry out the study, we chose to apply a qualitative case study. We conducted semi-structured interviews to gather relevant material for our research area. The choice of respondents was based on the fact that the individuals had been affected by the pandemic with remote work as a result. Based on the results of the study, it appears that the most important motivation factors are belonging, opportunities for development and recognition from the surroundings. We can see that the distance work has affected theorganization both positively and negatively. Some of the employees feel that their motivation has decreased, and others experience no difference or an increase. The negative effects experienced as a result of remote work mainly consist of poorer communication, belonging and structure. It turns out that rewards are important, but there is no expectation in the organization to receive financial compensation other than salary, but it doesn’t seem to have a negative effect. The conclusions that emerged from our study are that motivationis affected in one way or another as a result of digitalization and remote work where the individuals' previous experiences and preferences regarding working methods come into play. Furthermore, we can also draw a conclusion that reward has an impact on public employees' motivation, primarily in the form of feedback and recognition.

Den rådande COVID-19 pandemi har medfört rekommendationer angående digitalt distansarbete som innebär stora förändringar för många människor. Studie- och yrkesvägledare har genom sin utbildning beredskap och kunskap i att vägleda och motivera andra i förändringar. Men hur upplever och hanterar vägledarna själva denna övergång till ett digitalt distansarbete? Samt hur påverkas deras arbetsmotivation? Syftet med studien är således att få en djupare förståelse för hur vägledare upplever och resonerar kring sin arbetsmotivation i förhållande till det digitala distansarbete som pandemin har fört med sig. Frågeställningar som undersöks är; Hur upplever utbildade studie- och yrkesvägledare inom universitet förändringen till det digitala distansarbete som pandemin medfört? Hur resonerar utbildade studie- och yrkesvägledare inom universitet kring sin arbetsmotivation gällande förändring till det digitala distansarbete som pandemin fört med sig? En kvalitativ metod har använts där sex utbildade studie- och yrkesvägledare inom universitet har intervjuats. Det empiriska materialet analyseras utifrån valda delar av motivationsteorin Self-Determination Theory med begreppen kompetens, självbestämmande, samhörighet samt inre motivation. Även delar av den salutogena teorin Känsla Av Sammanhang med begreppen begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet har använts i analysen.     Studiens huvudresultat visar att studie- och yrkesvägledarna upplever både för- och nackdelar med ett digitalt distansarbete. Deras motivation drivs främst av möjligheter till kompetensutveckling, frihet under ansvar samt en känsla av samhörighet. Studie- och yrkesvägledarna upplever en känsla av sammanhang i denna situation som nu är det nya normala, men efterfrågar i framtiden ett mixat arbetssätt mellan fysiskt och digitalt distansarbete.

Forskningsfrågor: Hur påverkar ledares interna kommunikation medarbetarnas sociala arbetsmiljö vid ett hembaserat arbetssätt?   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ledares interna kommunikation påverkar medarbetarna inom organisationer som skiftat från ett traditionellt arbetssätt till ett hembaserat arbetssätt. Studien har således i avsikt att bidra med insikter om hur den interna kommunikationen kan användas av ledare i en allt mer växande virtuell arbetsmiljö, på ett sätt som är förenligt med att behålla det sociala arbetsmiljöansvaret gentemot medarbetare.   Metod: Studien genomfördes med ett kvalitativt tillvägagångssätt, där primärdata samlades in via semistrukturerade intervjuer och sekundärdata via vetenskapligt granskade artiklar inom studiens ämnesområde. Det empiriska materialet bearbetades med hjälp av en tematisk kodning, som låg till grund för den tematiska analysmetoden som ledde till uppsatsens slutsats.    Slutsats: Det krävs mer personlig och öppen kommunikation internt, för att uppnå ett tryggt socialt klimat, som minskar missförstånd och ökar känslan av meningsfullhet och gemenskap även vid hemarbete. Att vidta åtgärder bara för “görandets skull” har inte upplevts framgångsrikt, utan det måste finnas en större mening i det som görs, för att det ska uppnå ett önskvärt resultat. Gamla traditionella socialiseringsmetoderna är svåra att helt och hållet efterlikna. Att ersätta den arbetsmiljö som varit på kontoret blir därmed svårt eller rent av omöjligt och nya sätt måste därav identifieras i den nya hembaserade arbetsmiljön.

No description available.

Företag genomgår ständigt organisationsförändringar för att anpassa sig efter det som sker i omvärlden. En pandemi kom att förändra hela världssamhället år 2020, något som skakade om de flesta organisationer och dess medarbetare. En av de anpassningar som organisationer världen över tvingats till under pandemin är att anställda behöver arbeta på distans.  Syftet med studien är att undersöka hur medarbetare inom white collar-yrken upplever sin arbetssituation på distans som införts till följd av corona-pandemin. För att nå studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju medarbetare inom den svenska arbetsmarknaden. Medarbetarna som intervjuades verkar inom olika arbetsområden, statligt- och privat med syfte att bredda studiens resultat. Trots detta upplevde samtliga respondenter sina arbetssituationer likvärdigt. I resultatet lyfts individernas upplevelse avseende krav, kontroll och stöd i förhållande till det förändrade arbetssättet. Det nya arbetssättet bedrivs på distans, alltså hemifrån och inte på den fysiska arbetsplatsen. I resultatet lyfts även att stöd från chefer utgör en betydande faktor. Resultatet visade att medarbetarna inom white collar-yrkena inte upplever någon större förändring i sin arbetssituation. Däremot har gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv blivit alltmer diffus.