Under december 2019 upptäckte smittskyddsmyndigheten ett nytt coronavirus från Kina som kan ge sjukdomen covid-19. Viruset spred sig snabbt globalt och blev en pandemi. För att minska på smittspridningen och begränsa den fysiska kontakten så övergick många arbetsplatser till distansarbete. Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur det ofrivilliga distansarbetet påverkar chefers arbetssituation och balans samt vilka strategier de använder sig av för att upprätthålla en god balans mellan arbete och privatliv när arbetsplatsen och hemmet, som tidigare varit två starkt åtskilda domäner, i stället delar på samma plats. Undersökningens empiriska material har samlats in genom åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats med utgångspunkt i Clarks (2000) modell kring gränsteori. Vi valde att avgränsa studiens urvalsgrupp till individer med någon form av chefsposition som i samband med covid-19 tvingats att arbeta på distans. Resultatet visar på att informanternas upplevelser och strategier för gränsdragning skiljer sig åt beroende på individuella förutsättningar, som till exempel ålder, hur mycket arbetslivserfarenhet individen har eller familjesituation. Vissa av informanterna har som strategi att bryta arbetsdagen med en promenad eller liknande, andra började i stället dagen med att göra sig i ordning som om de ska till den fysiska arbetsplatsen. De individer som föredrog att segmentera domänerna såg framför allt till att stänga av notiser på mejlen efter att arbetsdagen tagit slut. De av informanterna som i stället valde att integrera domänerna gjorde det bland annat genom att vara tillgänglig på tekniska hjälpmedel utöver arbetstiden. Avslutningsvis kan vi dra slutsatsen utifrån tidigare forskning och studiens resultat att distansarbete kommer till viss del fortsätta även efter covid-19 pandemin. / In December 2019, the authorities discovered a new coronavirus from China that could cause the disease covid-19. The virus spread rapidly globally and soon became a pandemic. To reduce the spread of infection and limit physical contact, many workplaces switched to teleworking. The purpose of the study is to develop knowledge about how involuntary telework affects managers' work situation, balance, and what strategies they use to maintain a good balance between work and private life. Previously work and home were two separate domains, however since individuals must work from home now, it is becoming increasingly important to be able to draw a line and separate work from private life and not to risk blurring the boundaries between them. The studies empirical material has been collected through eight qualitative semi-structured interviews and then analyzed based on Clark's (2000) model on boundary theory. We chose to limit the studies sample group to individuals with some form of managerial position who in connection with covid-19 were forced to work remotely. The results show that the informants experiences and strategies for demarcation differ depending on individual conditions, such as age, how much work experience the individual has or family situation. Some of the informant’s strategy is to break the working day with a walk or something similar, others instead started the day by getting ready as if they were going to the physical workplace. The individuals who preferred to segment the domains mainly made sure to turn off notifications on the email after the working day ended. Those of the informants who instead chose to integrate the domains did so, among other things, by being available on technical aids in addition to working hours. Finally, we discuss the results of the study based on purpose and questions and previous research.

Syftet med denna kvalitativa undersökning har varit att skapa en förståelse för småbarnsföräldrars upplevelse av work-life balance vid distansarbete. För att genomföra studien har sex halvstrukturerade intervjuer utförts med individer från olika städer i Sverige, från olika arbetsplatser med olika typer av kontorsbaserade yrken. Den gemensamma nämnaren för intervjupersonerna är att de alla är småbarnsföräldrar som till någon grad arbetar hemifrån under Coronapandemin. För att hitta deltagare till undersökningen gjordes ett strategiskt urval i kombination med ett snöbollsurval, där jag blev tipsad om individer som levde upp till kraven för studien. Studien grundar sig i en teoretisk referensram som innefattar teorier om work-life balance, fysisk- och psykosocial arbetsmiljö samt lojalitet, som sedan kom att användas för att tolka det insamlade empiriska materialet. Resultatet påvisar en övervägande positiv upplevelse av work-life balance vid distansarbete. Deltagarna menar på att distansarbetet resulterat i mer tidseffektivitet, som i kombination med en större frihet att kunna planera sina dagarframkommer vara det mest fördelaktiga enligt deras upplevelse. Vidare visar resultatet att nackdelarna med distansarbetet är den fysiska arbetsmiljön, avsaknad av social samhörighetsamt konflikter mellan arbetssfären och familjesfären. Slutligen visade resultatet på att det finns en vilja bland deltagarna att segmentera de olika sfärerna för att ha bästa möjliga förutsättningar att tillgodose kraven och förväntningarna i respektive sfär. Men rent lojalitetsmässigt visade sig lojaliteten mot familjen vara starkare än mot arbetsgivaren.

Ledare har på grund av pandemin Covid-19 i stor utsträckning tvingats till ledarskap på distans eftersom landets organisationer i möjligaste mån ska möjliggöra distansarbete (Folkhälsomyndigheten, 2021). Syftet med denna studie är att bidra med en djupare förståelse för hur ledaren ser på ledarskap på distans. För att kunna besvara syftet har studien genom kvalitativa intervjuer undersökt vilka möjligheter och utmaningar det finns med ledarskap på distans samt vilka tekniska hjälpmedel som används.Studier visar att det transformativa ledarskapet är att föredra framför det transaktionella vid ledarskap på distans (Antonakis et al., 2016; Wright et al., 2011). Den transformativa ledarens egenskaper enligt Hoch och Kozlowski (2014) är att skapa motivation hos medarbetarna vilket leder till ökad arbetstillfredsställelse. Enligt Alward och Phelps (2019) är ledarens tillit och förtroende till medarbetarna viktigt vid ledning på distans. Forskning visar att ny teknik kan vara en framgångshämmare (Olson & Olson, 2009) och att det är viktigt att ledaren kommunicerar med sin röst till medarbetarna (Offstein et al., 2010).Studiens metodval har kvalitativ karaktär med inspiration från empirisk fenomenologi. Med hjälp av en hermeneutisk tolkning har studien genom ett abduktivt förhållningssätt tolkat resultatet. Studiens datainsamlingsmetod har varit semistrukturerade intervjuer från sju enhetschefer inom hemtjänsten.Det empiriska resultatet visar att tillgänglighet och kommunikation anses vara viktigt vid ledarskap på distans. Detta styrks delvis av teorin men visar även att fenomenet ledarskap på distans är relativt outforskat och att vidare forskning erfordras kring fenomenet ledarskap på distans kopplat till tillgänglighet. / Due to the Covid-19 pandemic, leaders have been largely forced to lead remotely, since organizations in the country have been expected to facilitate remote work as much as possible (Folkhälsomyndigheten, 2021). The purpose of this study is to contribute to a deeper understanding of how leaders view remote leadership. In order to answer the question, qualitative interviews were conducted to find out what opportunities and challenges there are with remote leadership and what types of technical aids are used.Studies show that transformative leadership is preferable to transactional leadership when leading remotely (Antonakis et al., 2016; Wright et al., 2011). According to Hoch and Kozlowski (2014), the transformative leader's qualities are to create motivation among employees, which leads to increased job satisfaction. According to Alward and Phelps (2019), a leader’s trust and confidence are important for remote management. Research shows that new technology can be a success inhibitor (Olson & Olson, 2009) and that it is important that leaders communicate with their voice to employees (Offstein et al., 2010).The study uses qualitative methods that are inspired by empirical phenomenology. The study is hermeneutical, interpreting the results using an abductive approach. The study's collection method has been semi-structured interviews of seven home-care unit managers.The empirical results show that accessibility and communication are considered important when leading remotely. This is partly supported by the theory, but this also shows that the phenomenon of remote leadership is relatively unexplored and that further research on the phenomenon of remote leadership linked to accessibility is needed.

Denna studie har som syfte att undersöka nyanställdas introduktionsprocess under ett påtvingat distansarbete. Det görs med hjälp av Malin Lindelöws teoretiska modell för en introduktion av nyanställda. Modellen bidrar till en djupare förståelse och fungerar som en referensram när intervjupersonernas upplevelser av sin introduktionsprocess analyseras och tolkas. I analysen används även Randall Collins teori om interaktionsritualer. Collins (2004) menar att interaktionsritualer fungerar som sociala processer där känslan av solidaritet kan stärkas och emotionell energi skapas mellan gruppens medlemmar vilket gör att gruppen vill träffas igen (Wettergren et al., 2008).  Studien är utförd efter en kvalitativ forskningsdesign där sex personer har intervjuats i rollen som nyanställda och där introduktionsprocessen delvis eller helt har genomförts på distans. Det empiriska resultatet av studien visar att intervjupersonerna beskriver skilda upplevelser av introduktionsprocessen. De som upplever den lyckad har blivit varmt välkomnande, fått möjlighet att lära känna kollegor, haft en regelbunden kommunikation med den som varit ansvarig samt att de upplevt att de fått ett stort stöd under introduktionen. Deras introduktionsprocess har även varit löpande och därmed har arbetsuppgifterna och arbetskraven successivt stegrat vartefter de känt sig trygga i sin nya befattning. De som istället har upplevt introduktionen som mindre lyckad har inte upplevt stöd från den ansvarige, kommunikationen beskrivs som mycket bristfällig och de har haft svårt att veta vad som förväntas av dem. / This study aims to investigate the introduction process of new employees during forced teleworking. This is done using Malin Lindelöw's theoretical model for an introduction of new employees. The model contributes to a deeper understanding and serves as a frame of reference when the interviewees' experiences of their introductory process are analyzed and interpreted. The analysis also uses Randall Collins' theory of interaction rituals. Collins (2004) argues that interaction rituals act as social processes where the sense of solidarity can be strengthened and emotional energy is created between the members of the group, which makes the group want to meet again (Wettergren et al., 2008). The study is conducted according to a qualitative research design where six people have been interviewed in the role of new employees and where the introduction process has been carried out partly or completely remotely. The empirical results of the study show that the interviewees describe different experiences of the introduction process. Those who experience it successfully have been warmly welcomed, given the opportunity to get to know colleagues, had regular communication with the person responsible and that they experienced that they received great support during the introduction. Their introductory process has also been ongoing and thus the tasks and work requirements have gradually increased as they have felt confident in their new position. Those who have instead experienced the introduction as less successful have not experienced support from the person responsible, the communication is described as very inadequate and they have had difficulty knowing what is expected of them.

Året 2020 blev ett minst sagt ett annorlunda år vilket lett till förändrade arbetsförhållanden inom ett flertal organisationer, som på grund av Covid-19 fått anpassa verksamheten till att arbeta på distans. Fler digitala möten och en avsaknad av de vardagliga sociala kontakterna på kontoret kan leda till att cheferna måste finna nya sätt att leda och motivera sina medarbetare på. Därav väcktes ett intresse att studera hur chefer inom en privat organisation som tvingats ställa om till distansarbete kan leda och upprätthålla en motivation hos sina medarbetare, trots en avsaknad av ett nära arbete på kontoret. Syftet med den här studien var att undersöka chefers upplevelser av att leda och motivera på distans. För att besvara syftet och studiens fyra forskningsfrågor bestod den insamlade empirin av sju semistrukturerade intervjuer med chefer som ansvarar över minst fem medarbetare inom den valda organisationen. Undersökningen följde en abduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsätt. Studiens teoretiska avsnitt delades in i kategorierna ”Tidigare forskning” som inkluderar vetenskapliga artiklar som är av relevans för det valda området och ”Teori” innehållande ledarskaps - och motivationsteorier. Resultatet visade att det verkar krävas mer tid och engagemang från cheferna för att kunna leda och motivera sina medarbetare på distans. Det visade sig att en aktiv kommunikation, skapande av delaktighet genom dagliga möten, rutiner och samtal kan vara ett sätt att upprätthålla medarbetarnas motivation. Resultatet visade även att distansarbetet kan ha medfört både möjligheter och utmaningar med att leda och motivera på distans, vilket är något som cheferna bör ta i beaktande för att öka medarbetarnas motivation och engagemang vid distansarbetet.

Våren 2020 förändrades stora delar av vårt samhälle och arbetsmarknaden i stort. Ett nytt virus hade upptäckts i Kina vilken kunde överföras mellan människor. Viruset har fått namnet SARS-coronavirus-2 och den officiella benämningen är Covid-19. Utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer uppmanade arbetsgivare sina anställda att arbetet skulle bedrivas hemifrån i sådan stor omfattning som möjligt. Att bedriva det dagliga arbetet har på det sättet skapat nya utmaningar både för arbetsgivaren och medarbetare. Då begränsningar setts av att arbeta på distans utifrån ett chefsperspektiv blir därför syftet med denna studie att undersöka hur chefer upplever det att ofrivilligt behöva arbeta på distans under rådande pandemi, med fokus på de positiva samt de negativa effekterna av distansarbetet. Studien baseras på åtta kvalitativa intervjuer med chefer på Region Dalarna vilka gått över till att arbeta på distans i samband med pandemin. Det insamlade materialet från intervjuerna har jämförts med den tidigare forskningen utifrån fastställda teman vilken sedan mynnat ut i en resultatanalys. Resultatet visar på att distansarbetet är komplext och att många olika faktorer påverkar chefernas upplevelser samt att det finns både positiva och negativa sidor av denna arbetsform. Effektiviteten upplevs öka vid distansarbete samtidigt för den med sig flertalet negativa effekter som ett uppskruvat arbetstempo, minskad social interaktion och avsaknad av informella mötesarenor. Studien kan bidra till att medvetandegöra de positiva och negativa effekterna av distansarbete vilka kan problematiseras och skapa diskussion. / In the spring of 2020, large parts of our society and the labor market in general changed. A new virus had been discovered in China which could be transmitted between humans. The virus was named SARS-coronavirus-2 and the official name is Covid-19. Based on the Swedish Public Health Agency's recommendations, employers urged their employees to work from home to the greatest extent possible. Conducting the daily work has in this way created new challenges for both the employer and employees. As limitations have been seen of working remotely from a managerial perspective, the purpose of this study will therefore be to investigate how managers experience working involuntary remotely, during the current pandemic, with a focus on the positive and negative effects of teleworking. The study is based on eight qualitative interviews with managers at Region Dalarna who have switched to working remotely in connection with the pandemic. The material collected from the interviews has been compared with the previous research based on established themes, which then resulted in a results analysis. The results show that working from distance is complex and that many different factors affect managers' experiences and that there are both positive and negative sides to this form of work. Efficiency is perceived to increase in teleworking at the same time as it brings with it the majority of negative effects such as an increased work pace, reduced social interaction and a lack of informal meeting arenas. The study can help to raise awareness of the positive and negative effects of telework which can be problematised and create discussion.

Syftet med studien är att undersöka hur projektdeltagare upplever övergången till distansarbete som skedde i och med Covid-19 pandemin och om de upplever att det hade inflytande på kunskapsöverföringen i projekt. Genomen en kvalitativ ansats genomfördes semistrukturerade intervjuer med 10 projektdeltagare som sedan tematiskt analyserades. De teman som uppträdde var ”Ett tveeggat svärd”, ”Kompass i mörkret” samt ”Kalejdoskop av framtiden”. Resultatet visar att distansarbetet i hög grad uppskattas och att motivationen till kunskapsöverföring förblev oförändrade. De största utmaningarna är att den sociala aspekten i viss mån försvinner och det är svårare att tolka kroppsspråk och ansiktsuttryck. Slutsatsen är att oavsett digitala verktyg är det fortfarande människan som står i centrum, och digitala verktyg ska anpassas till att passa in i sin kontext och sitt syfte för att kunskapsöverföringen ska kunna bibehållas vid distansarbete. / The purpose of this study is to examine how project participants experience the transition to remote work that took place with the Covid-19 pandemic and whether they experience that it had an influence on the knowledge transfer within projects. Through a qualitative approach, semi-structured interviews were conducted with 10 project participants, which were then thematically analyzed. The themes appeared were “A double-edged sword”, “Compass in the darkness” and “Kaleidoscope of the future”. The results show that remote work is greatly appreciated and that the motivation for knowledge transfer remained unchanged. The biggest challenges are that the social aspect disappears to some extent and it is more difficult to interpret body language and facial expressions. The conclusion is that regardless of digital tools, it is still the human beings who is at the center, and digital tools must be adapted to fit into their context and purpose so that the knowledge transfer can be maintained in remote work.

Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med motivation fungerar när en fysisk arbetsmiljö blir nätbaserad, vilket skedde hastigt och i stor omfattning i samband med utbrottet av Covid-19 år 2020. Med utgångspunkt i Ryan och Decis (2000) självbestämmandeteori (SDT) har intervjuer med sex olika ledare i en kunskapsintensiv organisation genomförts och analyserats, med fokus på hur dessa beskriver sitt arbete med motivation och hur detta arbete eventuellt har påverkats av omställningen från fysisk till nätbaserad arbetsmiljö. I analysen kopplas till de för själbestämmandeteorins tre grundläggande psykologiska behov: Känslan av kompetens, behovet av autonomi samt behovet av att ingå i samhörighet. Studiens resultat visar att medarbetarnas känsla av kompetens och behov av autonomi till viss del kan mötas när arbetsplatsen är nätbaserad, men behovet av social samhörighet beskrivs som centralt och det är den stora utmaningen för ledare att tillgodose. Förhoppningen med föreliggande studie är att bidra med en förståelse om hur olika ledare arbetar med motivation samt med att tillgodose psykologiska behov på en nätbaserad arbetsplats.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt individers work-life balance har påverkatsunder covid-19 pandemin. Syftet med studien är också att få en fördjupad bild på vilket sättindividerna upplever en avsaknad av fysisk kontakt på arbetet. Det empiriska materialet ärinförskaffat genom att vi har utfört åtta intervjuer utifrån en högstrukturerad intervjuguidemed anställda på ett tjänstemannaföretag som finns runt om i Sverige. Urvalet iundersökningen består av ett bekvämlighets och strategiskt urval. De teoretiskareferensramarna som tas upp ligger till grund för hur materialet från intervjuerna skallanalyseras. Resultatet visar att balansen mellan arbetet och det övriga livet har förändratsunder Covid-19 pandemin. Detta i form av att respondenterna som har eller fortfarandearbetar hemifrån inte har får ett lika självklart avslut på arbetsdagen som de fått när de arbetarpå plats på kontoret. De upplever också att arbetet tar mer tid från det övriga livet men äventvärtom, det övriga livet tar tid från arbetslivet. Denna studie visar också hur viktigt det ärmed den sociala och fysiska närvaron av kollegor. Detta för att respondenterna anser ochupplever att det är lättare att kunna samarbeta med kollegor när man är fysiskt närvarande.

The digitalization that has come through technological development has been the starting point of the change with how and where we work. With Covid-19 many organizations have had to embrace the change earlier than anyone would have thought, and many workplaces have been forced to place the employees' work to their own homes. It also forces many organizations to overthink how to keep productivity high while the work and leadership is being managed remotely. The employee's motivation is a critical factor when it comes to productivity, and how do you make sure that the motivation stays high when individuals who are not accustomed to remote work now are forced to do it? The purpose of this essay is to study how individuals' motivation, who earlier have only been working from an office, now are affected by forced remote work. This will be done through a qualitative study where we examine how changed circumstances connected to three factors - perceived autonomy, fellowship and competence have affected the individuals. The factors are part of Deci and Ryan’s (2000) Self-Determination Theory and are important ingredients for internal motivation. The result shows that the perceived internal motivation, for most, has not changed, a lot because of technological tools which have worked as a good substitute for physical meetings and relations. However, the result shows that age seems to be a crucial factor for how the internal motivation is affected by forced remote work, where the younger study objects experienced a declining internal motivation. For that reason, age is an interesting factor to look into for further research.  The essay starts off with a background description of remote work and motivation as a phenomenon. This is followed by a theoretical review from the framework that is underlying for the essay and the analysis model. Further a method section will be displayed which is followed by a presentation of the empirical data and the analysis of the data. The essay ends with a discussion about the results, a conclusion and suggestions for further research.