Titel: Kulturstyrning i kölvattnet av distansarbete   Författare: Axel Kagevik och Oliwer Sanderup   Handledare: Janet Johansson   Bakgrund och problemdiskussion: Sedan lång tid tillbaka har ledare förlitat sig på kontoret i utövandet av ekonomistyrning. När distansarbete föreligger identifieras en avsaknad på synlighet och fysisk närvaro som innebär ett problem för styrning av medarbetare. Organisationskulturen har vidare konstaterats förändrats till följd av distansarbetets implementation vilket talar för ett ökat behov av kulturstyrning. Därför är det intressant att undersöka kulturstyrningens tillämpning i tider av distansarbete.   Syfte: Studien syftar till att skapa ökad förståelse för tillämpningen av kulturstyrning i tider av distansarbete utifrån ett ledarperspektiv.   Metod: Studien är utformad i linje med en kvalitativ forskningsstrategi och ett hermeneutiskt perspektiv. Arbetet med denna studie har skett genom en abduktiv ansats. Syfte och frågeställningarna besvaras genom insamlandet av datamaterial i form av en kvalitativ intervjustudie bestående av tio ledare från fem olika organisationer.   Slutsatser: Distansarbetets har tvingat ledare att förändra sina tillvägagångssätt i hur de förhåller sig till medarbetare och hur de arbetar för att skapa målkongruent organisationskultur. Tillämpningen av kulturstyrning genom inkludering och skapande av deltagande inom organisationen samt genom användning av sin ledarroll för att förmedla och kommunicera viktiga budskap. Nyckeln för att ledarna fortsatt haft möjlighet att tillämpa kulstyrning, har grundat sig i nya initiativ och tillvägagångssätt som motverkar distansarbetets övervägande negativa effekter på förutsättningarna att tillämpa kulturstyrning utifrån ett ledarperspektiv. / Title: Cultural control in the wake of remote work   Authors: Axel Kagevik and Oliwer Sanderup   Supervisor: Janet Johansson   Background and problem discussion: Since a long time ago, leaders have depended on the office as a means of controlling employees. When distance work is imminent a lack of visibility and presence is identified which is a problem for controlling employees. Change in the organizational culture has been identified because of the implementation of remote work, which indicates a further need for cultural control. For that reason, it is interesting to study the application of cultural control in the context of remote work.   Purpose: The aim of the study is to enhance the understanding of the application of cultural control in the context of remote from a leader’s perspective.   Methodology: The study was designed as a qualitative study with a hermeneutical perspective. The work followed an abductive approach. Purpose and questions are answered through a qualitative interview study consisting of ten leaders from five different organizations.   Conclusion: Remote work has forced leaders to change their strategies in which ways they interact with employees and how they work in creating goal congruent organizational culture. The application of cultural control has been done through inclusion and creating participation within the organization and leaders have also used their leader role in mediating and communicating important messages. They key behind the continuous ability to apply cultural control is based on new initiatives and strategies to mitigate the predominant negative effects that remote work has on the prerequisites of applying cultural control from a leader’s perspective.

During a time of physical restrictions, a lot of people have been forced to work from home, also known as teleworking. A Sifo survey conducted in 2020 shows that 96% of Sweden’s teleworkers want to continue working from home, even after the Covid-19 pandemic. Therefore, understanding how their motivation has been affected by teleworking is important to employers and managers that will have to organize a working environment to foster motivation among their employees. Therefore, the purpose of this study is to investigate how individuals from the same work group, after the first year of the pandemic, perceive that their motivation has been affected by teleworking. The research questions are: “In what way has teleworking affected individuals’ motivation?” and “Which factors should be taken into consideration when continuing teleworking after the pandemic?”. Six semi-structured interviews were conducted, and the results show that the majority of the informants’ motivation had not been affected by teleworking, although there were more advantages than disadvantages to teleworking; This was due to the great significance of the disadvantage of not being able to meet your colleagues in real life. For the future after the pandemic, a combination of working partly from home and partly from the office was preferred, as a way to receive all the advantages of teleworking, while also satisfying their social needs.

Bakgrund: När Covid-19-pandemin bröt ut i Sverige var ett flertal organisationer tvungna att ställa om sin verksamhet. Medarbetare blev rekommenderade att arbeta hemifrån och således ställdes chefer inför arbetsförhållanden som de inte tidigare mött.Tidigare forskning har behandlat styrning i kontexten distansarbete när det varit en valmöjlighet, men det har ännu inte studerats hur chefers styr sina medarbetare i en plötslig omställning till distansarbete. Således är det intressant att utföra en studie som belyser hur chefer styr sina medarbetare vid en plötslig omställning till distans. Syfte: Syftet med den här studien är att skapa ökad förståelse för chefers styrning av medarbetare efter en plötslig omställning till distansarbete. Metod: Studien är utformad som en kvalitativ fallstudie med en abduktiv forskningsansats samt med ett hermeneutiskt forskningsperspektiv. Studiens empiriska material har samlats in via semistrukturerade intervjuer med fem respondenter inom samma organisation samt genom dokument i form av den studerade organisationens årsredovisning. Slutsats: Studiens resultat visar att chefernas styrning delvis påverkades av den plötsliga omställningen till distans. De formella styrverktygen, som cheferna redan tillämpade innan omställningen till distansarbete, har varit bestående efter den plötsliga omställningen och har därmed inte påverkats. Däremot har den informella styrningen påverkats efter den plötsliga omställningen till distansarbete. De informella styrverktygen visade ha en betydelsefull roll för cheferna då de har anpassats för att vara möjliga att tillämpa i ett distansläge. Studiens resultat visar även att de informella styrverktygen har blivit mer komplexa i tillämpningen samt att vissa informella styrverktyg har tillämpats mer formellt efter omställningen. / Background: When the Covid-19-pandemic broke out in Sweden, a number of organizations had to restructure their operations. Employees were recommended to work from home and therefore were managers faced with working conditions that they had never encountered before. Previous research has treated management control in the context of teleworking as an option, but it has not been studied how management control is affected by a sudden change. Thus, it is interesting to study how managers' use of management control is affected by suddenly having to switch their operations to tele working. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of managers' use of management control after a sudden conversion to telework. Method: This study is a qualitative case study with an abductive approach, and with ahermeneutic perspective. The empirical material of the study has been collected through semi-structured interviews with five respondents within the same organization. The empirical material also includes document consisting of the studied organization´sannual report. Conclusion: The result of the study shows that managers' management control is partly affected by the sudden conversion to telework. The formal control that the managers had already implemented before the conversion to telework has been the same even after the conversion (to teleworking), and therefore has the formal control not been affected. However, informal control has been affected after the conversion to telework.The informal management control turned out to have a significance because they have been adopted for the possibility to be applied in a situation of teleworking. The result of the study also shows that some of the informal management control tools have been applied more formally after the conversion.

Folkhälsomyndigheten har under våren 2020 infört restriktioner på grund av det smittsamma viruset Covid-19 och hänvisar de som kan att arbeta hemifrån så länge de allmänna råden är gällande. Distansarbetet har drastiskt ökat i Sverige i samband med Covid-19 och huruvida det skapar positiva eller negativa effekter råder det delade meningar kring. Föreliggande studie var explorativ och syftade till att undersöka olika faktorer som utifrån tidigare forskning predicerar arbetstrivsel hos medarbetare inom en organisation under distansarbete. Följande frågeställning har besvarats i studien: Vilka prediktorer förklarar arbetstrivsel under distansarbete hos medarbetare inom en organisation? Samtliga deltagare var 86 anställda medarbetare utan personalansvar på Anticimex AB och Anticimex Försäkringsbolag. Samtliga deltagare var tjänstemän och hade olika befattningar inom olika områden såsom försäljning, ekonomi, affärsutveckling, marknad, administration, HR, IT, systemutveckling och juridik. I studien utfördes en korrelationsanalys och en multipel regressionsanalys för att predicera arbetstrivsel under distansarbete inom organisationen. Resultatet visade att social stöd av chef är det som förklarar och predicerar arbetstrivsel under distansarbete. Modellen, där endast socialt stöd av chef utgör förklarad varians, förklarade 42,2 procent av den upplevda arbetstrivseln. Studiens brister lyfts utifrån att resultatet är baserat på en enkätundersökning, utförd under en pandemi, bestående av deltagarnas självuppskattade upplevelser. Studiens styrkors lyfts utifrån de välvaliderade skalorna som används i föreliggande studie. Avslutningsvis rekommenderas utförande av longitudinella studier för att möjligen fastställa kausala samband i framtida forskning.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur kunskapsdelning inom en organisation påverkas när det fysiska mötet inte längre är tillgängligt. Datamaterialet för undersökningen bestod av semistrukturerade intervjuer med anställda som påbörjat sin anställning i samband med COVID-19. Respondenterna arbetade alla inom samma offentliga verksamhet. En teoretisk tematisk analys av empirin genomfördes och fem teman identifierades. Dessa teman var: tillhörighet, missförstånd, hinder, stöttepelare och kunskapsåtervinning.   Resultatet av studien visade att avsaknaden av det fysiska mötet skapade problem i respondenternas kunskapsdelning. Undersökningen visade att frånvaron av det spontana mötet ledde till kommunikativa hinder och missförstånd. Exempelvis upplevdes det svårare att veta om medarbetare förstod vad som kommunicerades då ansiktsuttryck och kroppsspråk fattades. Det var även svårt att uppleva en omfattande tillhörighet till arbetsgruppen på den digitala arbetsplatsen.

Denna studies syfte är att bidra med kunskap om nyanställdas upplevelser av en onboarding som sker på distans. Detta görs genom forskningsfrågorna: “Vilka förväntningar har nyanställda på en onboarding på distans?”, “Hur upplever nyanställda sin möjlighet att anpassa sig till sin nya arbetsroll?” samt “Hur upplever nyanställda sin möjlighet till att skapa nya relationer till kollegor och företaget?”. Studien utgår från en kvalitativ ansats där datainsamlingsmetoden varit semistrukturerade intervjuer. För att samla in empirin har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med informanter som inom de senaste sex till åtta månaderna har påbörjat ett nytt distansarbete till följd av Covid-19-pandemins restriktioner. Genom tematisk analys har empirin analyserats i relation till studiens teoretiska ramverk som tar utgångspunkt i Säljös (2014) sociokulturella perspektivet på lärande, med inriktning på Jarvis et al. (2003) sociala lärande, Bergers et al. (1979) socialisation samt Lauvås och Handals (2015) yrkessocialisation. Resultatet visar att en strukturerad och genomtänkt onboarding upplevs vara av stor vikt för att uppfylla nyanställdas förväntningar, inte minst när den sker på distans. Detta går även hand i hand med hur de nyanställda upplever sina möjligheter att anpassa sig till sin arbetsroll. En onboarding på distans resulterar vidare i svårigheter när det kommer till den nyanställdas upplevda möjligheter att skapa relationer till kollegor och att bli en del av företaget. Resultatet visar ytterligare att företagen gör aktiva försök till att skapa rum och utrymme för sociala sammanhang genom digitala forum. Samtidigt möts detta av ett visst motstånd från de nyanställda som tenderar att undvika deltagandet i dessa frivilliga digitala aktiviteter. / This study aims to contribute with knowledge about new employees’ experiences of an onboarding that takes place at a distance during digital working conditions. This is done through three research questions: “What are the expectations of new employees for an onboarding through distance?", "How do new employees experience their opportunity to adapt to their new work role?" and "How do new employees experience their opportunity to create new relationships with colleagues and the organization?". This study is based on a qualitative research strategy where the data has been collected through six semi-structured interviews conducted with informants who within the last six to eight months have started a new employment through distance, due to the consequences of Covid-19. The result has been analyzed through thematic analysis and in relation to the study’s theoretical framework. The theoretical framework is based on Säljös (2014) socio-cultural perspective on learning with a focus on Jarvis’ et al. (2003) social learning, Berger’s et al. (1979) socialization and Lauvås and Handals’ (2015) professional socialization. The result shows that a structured and organized onboarding is of great importance for meeting new employees’ expectations, when it takes place at a distance during digital working conditions. The structure of the onboarding is also essential for how the new employees adapt to their new professional role. Onboarding through distance results in difficulties when it comes to the new employees’ opportunities to create new relationships with colleagues and to become a part of the organization. The result further shows that organizations make active attempts to make space for social context through digital activities. At the same time, this is met by some resistance from the new employees who tend to avoid participating in these voluntary digital activities.

Till följd av viruset Covid-19 har många organisationer implementerat arbetsformen distansarbete, vilket kan ha en påverkan av den upplevda motivationen hos medarbetare. Studiens syfte är att analysera medarbetarnas upplevda motivation vid arbete på distans. Studien undersöker vad medarbetare upplever som god motivation vid omställningen från en fysisk arbetsplats till arbete på distans. Utifrån tidigare forskning går det att utläsa vilka faktorer som skapar motivation hos individen, detta har tagits i avseende med hjälp av aktuell forskning för att komplettera de mer traditionella teorierna kring ämnet motivation. Metoden som använts för studien grundar sig i en kvalitativ metod som utgörs av både kvalitativa intervjuer, samt en kvalitativ innehållsanalys av enkäter. Till studien har det valts att använda en fenomenologisk metodansats, detta då forskningen inte valt att utgå från en specifik teori utan det har istället valts att upprätthålla ett öppet perspektiv. Resultatet som går att utläsa ur denna studie är att den dominerande faktorn till en påverkad motivation vid distansarbete är avsaknaden av den sociala kontakten. Det går däremot inte att dra en generell slutsats om distansarbete har haft en positiv eller negativ inverkan på motivationen. Det som även framkommit i studien är att faktorerna som påverkar en individs upplevda motivation är jämlika med vad som sägs i den aktuella och tidigare forskningen. / As a result of Covid-19, many organizations have implemented the form of working remotely, which can have an impact on the perceived motivation of employees. The purpose of the study is to analyze the employees' perceived motivation when working remotely. The study examines what employees experience maintains a good motivation when switching from a physical workplace to working at a distance. Based on previous research, it is possible to learn which factors create motivation in the individual, this has been taken into account with the help of current research to supplement earlier theories. The method used for the study is based on a qualitative method that consists of both qualitative interviews and a qualitative content analysis of surveys. For the study, it has been chosen to use a phenomenological methodological approach, this as it’s not chosen to be based on a specific theory but has instead been chosen to have an open perspective. The result of this study shows that the dominant factor in an influenced motivation in working remotely is the lack of social contact. On the other hand, it is not possible to draw a general conclusion whether working remotely has had a positive or negative impact on motivation. What also emerged in the study is that the factors that affect an individual's perceived motivation are equal to what is said in the current and previous research.

Denna studie syftar till att bidra med kunskaper kring hur introduktion för nyanställda medarbetare iscensätts när arbetsuppgifterna förväntas ske i huvudsak på distans. I relation till detta har en övergripande frågeställning utformats; Hur förstår och talar nyanställda medarbetare om introduktionsprocesser och det egna lärandet vid distansarbete? Denna övergripande frågeställning delas vidare upp i två underliggande frågor: På vilka skilda sätt möjliggörs lärande för nyanställda medarbetare när introduktionsprocesser sker i huvudsak på distans? Vilka potentiella möjligheter och utmaningar för lärande uppkommer för nyanställda medarbetare vid introduktionsprocesser som sker i huvudsak på distans? Studien antar en kvalitativ ansats och det empiriska materialet har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet från intervjuerna har analyserats med utgångspunkt i Bauers (2010) introduktionsmodell The Four C’s samt Wengers (1998) teori Communities Of Practice. Studiens resultat visar på att medarbetarens känsla av tillhörighet till den nya organisationen och möjligheten att socialisera försvåras avsevärt vid introduktion på distans. Vidare pekar resultatet på att teoretiska och formella aspekter av lärande under introduktion på distans går att uppnå, i form av att nyanställda kan lära sig sina arbetsuppgifter genom utbildningar och möten. Olika aspekter av kontroll har framkommit ur empirin, i form av styrning och övervakning från arbetsgivare men även nyanställdas önskan att påverka sin egen introduktion. Avslutningsvis visar studiens resultat en problematik i att introduceras under distansförhållanden vad gäller aspekter som berör socialisering, informellt lärande och organisationskultur. / This study aims to contribute knowledge about how introduction for newly hired employees is staged when the tasks are expected to take place mainly at distance. In relation to this, an overarching issue has been formulated; How do new employees understand and talk about introductory processes and their own learning during telework? This overarching issue is further divided into two underlying questions: In what different ways is learning made possible for newly hired employees when introductory processes take place mainly at distance? Which potential opportunities and challenges enables learning for newly hired employees in introductory processes that take place mainly at distance? The study adopts a qualitative approach and the empirical material has been collected through seven semi-structured interviews. The results from the interviews have been analyzed based on Bauer's (2010) introductory model The Four C's and Wenger's (1998) theory Communities of Practice. The results show that the employee's sense of belonging to the new organization and the opportunity to socialize is considerably more difficult when introduced at distance. Furthermore, the results indicate that theoretical and formal aspects of learning during distance introduction can be achieved, in the form of new employees being able to learn their tasks through educational training and meetings. Various aspects of control have emerged from the empirical data, in the form of control and supervision from employers but also new employee's desire to influence their own introduction. In conclusion, the results of the study show a problem in being introduced under distance conditions in terms of aspects concerning socialization, informal learning and organizational culture.

Hur väl distansarbete fungerar och hur det påverkar anställdas motivation har diskuterats i tidigare studier. I samband med smittspridningen av Covid-19 behövde verksamheter anpassa sig efter Folkhälsomyndighetens restriktioner och därmed införa distansarbete. Syftet med denna undersökning var att analysera hur den inre motivationen påverkas av distansarbetet i samband med Coronapandemin. Undersökningen har sin utgångspunkt i Self-Determination Theory och de tre variablerna samhörighet, kompetens och autonomi som tillsammans bildar inre motivation. Studien genomfördes kvalitativt där urvalsgruppen var revisorer. Resultatet visade sig ge en positiv effekt på autonomi och flexibilitet men en negativ effekt på samhörighet och kommunikation. Effekten på upplevd kompetens och utveckling var till störst del negativ, men kunde upprätthållas till viss del för mer seniora roller. Individuella preferenser hade en avgörande roll för resultatet men sammantaget minskade inre motivation vid distansarbete.

Syftet med studien var att undersöka distansarbete som arbetsform ur ett med­arbetar­perspektiv för att därigenom kunna presentera hur distansarbete kan utmana villkoren för lärande och kompetensutveckling. Studien utfördes genom en kvalita­tiv metod med ett hermeneutiskt antagande där semistrukturerade intervjuer var grund­en för insamling av empiriskt material. Intervjuer utfördes med sex deltagare. Arbetes frågeställning analyserades med hjälp av en abduktiv ansats med hjälp av Illeris teori om lärandets samspels- och drivkraftsdimen­sion. Resultatet gick att dela upp i fem teman utifrån distansarbetets utmaningar: arbetsmiljö, kommunikation, ar­bets­uppgifter, arbetstillfredsställelse och distansarbete som framtida arbetsform. Stud­iens slutsats är att distansarbete omfattas av utmaningar som kommer påverka medarbetares lärande och kompetensutveckling i längden då arbetsformen inte kan erbjuda de villkor som krävs för en lärprocess. Distansarbete som en framtida arbets­form behöver därför utveckla nya arbetsmetoder för att tillgodose medar­betar­es lärande och kompetensutveckling.