Covid-19 pandemin har lett till flera förändringar i det svenska samhället och organisationer har behövt anpassa sig till de rådande rekommendationerna som folkhälsomyndigheten har gått ut med. Det har inneburit att flera medarbetare runt om i landet har tvingats arbeta på distans. Syftet med denna studie är att undersöka medarbetares upplevda arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation under det påtvingade distansarbetet. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i Herzbergs tvåfaktor teori för att förklara samt analysera respondenternas upplevda arbetstillfredsställelse och self-determination theory för att förklara samt analysera respondenternas upplevda arbetsmotivation. Det har genomförts en kvalitativ studie där insamlingen av empiri gjordes genom fjorton semistrukturerade intervjuer. Det genomfördes ett icke-sannolikhetsurval och avgränsades till svenska medarbetare som arbetar på kontor. Resultatet visar på att den största förändringen som respondenterna upplever är kommunikationen mellan arbetskollegor och chefer. En gemensam upplevelse framträdde där respondenterna beskrev att den sociala kontakten har påverkats negativt och att den fysiska kontakten med sina arbetskollegor och chefer minskat. Resultatet visar på att respondenterna upplever en större autonomi till upplägget av deras arbetsdag samt att de upplever en mer flexibilitet i att arbeta hemifrån. Det dras inte en generell slutsats men det konstateras att arbetsmotivationen förbättras kopplat till respondenters autonomi, arbetsmotivationen försämras kopplat till samhörighet och arbetsmissnöjet ökar kopplat till respondenternas relation till kollegor och chefer. / The purpose of this study is to investigate employees perceived work satisfaction and work motivation during the obligated teleworking that has emerged due to Covid-19. The study has its theoretical basis in Herzberg two-factor theory to explain and analyse the respondents perceived work satisfaction, and self-determination theory to explain and analyse the respondents work motivation. A qualitative study was conducted where fourteen semi structured interviews took place. The selection of participants was limited to Swedish employees who work in an office. The results shows that the biggest change respondents perceived was communication between co-workers and managers. The respondents describe a decline in social contact, and they perceive a negative effect regarding their relationship between co-workers and managers. The result shows a greater perceived autonomy and flexibility linked to work arrangement. The study does not draw a general conclusion but what can be stated is that the work motivation is lower due to a negative effect on relatedness and that the autonomy leads to a higher work motivation. The negative effect on respondent’s relationship between co-workers and managers leads to a higher dissatisfaction. The study is written in Swedish.

Bakgrund: Något som blivit mycket aktuellt i och med Covid-19 är distansarbete. Distansarbetehar ökat under flera år, mycket tack vare teknologisk utveckling. Men när Folkhälsomyndighetensrekommendationer kom att man skulle begränsa sina sociala kontakter var det hela arbetsplatsersom ställde om till distansarbete. Styrning är en vital del av en organisation som kan främja bådemedgång och motgång. Styrningen måste dessutom anpassas till sin omvärld, vilket ändradesdrastiskt i och med det påtvingade distansarbetet. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur styrningen av kunskapsintensiva organisationer harpåverkats av påtvingat distansarbete och skapa förståelse för hur chefer hanterar dennaomställning. Genomförande: Studien har genomförts med kvalitativ metod och en abduktiv ansats. Empiriskadata är insamlad genom 5 intervjuer över Teams och 4 mailkompletteringar med sammarespondenter. Respondenterna är chefer i kunskapsintensiva organisationer som vi i tidigareyrkesroller har haft kontakt med. Det har även tagits fram en teoretisk referensram som skall bistådet empiriska materialet att svara på forskningsfrågorna. Slutsats: Till att börja med har vi upplevt att samtliga respondenter haft ett väletableratkultursystem som har hjälpt dem genom distansarbetet. Ett väletablerat kultursystem innebär ävenatt organisationerna haft en hög tillit till sina medarbetare vilket enligt Baruch (2000) är enavgörande faktor för distansarbete. Detta då tillit är en nödvändig faktor för att respondenternaskall kunna låta medarbetarna styra sig själva i större utsträckning. Vi ser även att respondenternahar arbetat reaktivt med svårigheter som uppkommit i och med distansarbetet. Detta har de kunnatgöra på grund av organisationernas interaktiva arbetssätt. De små organisationerna har haft flermöten för att kompensera för bristande kommunikation vid distansarbete. Medan de störreorganisationerna fått göra större förändringar i sina organisationer. / Background: Remote work has been all but unnoticed during the Covid-19 pandemic. Remotework is a growing phenomenon, thanks to technological advancement during the last decade.When Sweden's public health authority recommended that people should limit their socialengagements, organisations were fast to get their worker’s home. Management Control inorganisations is a vital part for success. The management control systems also must fit into itssurroundings, which dramatically changed with the forced distance work. Purpose: To map how management control in knowledge intensive organisations have beenaffected by forced distance work and increase understanding for how leaders have managed thatconversion. Methodology: The study is qualitative, with an abductive approach. The empirical data wascollected through five semi-structured interviews and four e-mail conversations with the samerespondents. The respondents are five leaders from knowledge intensive organisations.Additionally, we have created a theoretical framework to support the empirical data in answeringthe research questions. Conclusion: The respondents has had strong cultural systems to help them through the remotework situation. A strong cultural system also means that the respondents trust for their employeeshas been high. Which in turn is a meaningful factor the respondents to be able to let their employeesbe able to self-govern themself during remote work. We have also seen the respondents workingreactively to solve problems that have occurred during remote work. They have been able toaccomplish this much thanks to their ability to work interactively with each other. The smallorganisations have had more meetings to compensate for flawed communications in the start ofremote working. Whereas the larger organisations have had to make bigger organisational changes.

Distansarbete har varit ett alternativ för många under en lång tid, men de senaste åren har det blivit alltmer vanligt att arbeta hemifrån på grund av Covid-19 pandemin. IT-branschen har haft en mycket god möjlighet att arbeta hemifrån under denna tid. Den senaste tiden har många arbetat hemifrån i stället för att arbeta på kontoret och efter cirka två år har det blivit mer av en självklarhet att få ha alternativet att kunna arbeta hemifrån. Men det finns en del problem som kan uppstå vid distansarbetet. Problem som har uppmärksammat är att kommunikationen mellan kollegor och teammedlemmar kan brista eftersom allting sker digitalt. Att gå in på en kollegas kontor och be om hjälp är inte lika lätt och det kan anses vara jobbigt ifall de måste ringa i stället. Risken för att gruppdynamiken försvinner är relativt stor, eftersom anställda sällan ses som grupp på distans och det är vanligare att arbetsuppgifter försöks lösas på egen hand i stället för tillsammans. Syftet med denna kandidatuppsats i Informatik är att identifiera, beskriva och förklara de faktorer som påverkar gruppens grad av arbetsdynamik och kommunikationsgrad vid IT-baserat distansarbete ur ett projektgruppsperspektiv inom ett konsultföretag.  Under uppsatsens gång har en litteraturstudie genomförts, en analysmodell som genomfördes i samband med den insamlade litteraturen och fallstudiemetoden har applicerats. Utöver det har fem semi-strukturerade intervjuer genomförts med fallföretagets representanter för att samla in all den empiriska data.  De viktigaste slutsatserna som tagits fram under denna uppsats är:  Kommunikationen mellan medarbetare måste vara mer tydlig vid distansarbete för att minska missförstånd.  Ifall projektgruppen har ett bra samarbete vid distansarbete kan de prestera bättre och det blir enklare att komma fram till bättre lösningar vid problem. Dynamiken påverkar många delar i projektgruppen. Faktorer som påverkar gruppdynamiken är att hålla en öppen dialog, respekt för andras åsikter och olika tankesätt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur revisionsbyråer har anpassat sig i förändradeomständigheter orsakade av påtvingat distansarbete och att ge en inblick i hur de upprätthåller legitimitet i revisionsarbetet. En kvalitativ studie har genomförts medsemistrukturerade intervjuer med revisorer samt en dokumentstudie med interna dokument som vi har fått från respondenterna. Dokumenten innehåller beskrivningar av revisorers omställning inom teknologi och kommunikation. Resultaten visar att revisorer och revisionsbyråer har kunnat fullgöra deras arbetsuppgifter även om de har saknat fysiskinteraktion med medarbetare och klienter. Revisorers och revisionsbyråers förmåga att upprätthålla legitimitet har i flera situationer däremot försvårats vad gäller befintliga förväntningar. De har trots detta ställt om tillräckligt bra för att kunna upprätthålla deras legitimitet. / The purpose of this study is to examine how audit firms have adjusted in changed circumstances caused by forced telework and to provide an insight into how they maintain legitimacy in the audit work. A qualitative study has been conducted with semi-structured interviews with auditors as well as a document study with internal documents that we have received from the participants. The documents contain descriptions of the auditors adjustment in technology and communication. The results show that auditors and audit firms have been able to fulfill their duties, even though they have lacked physical interaction with colleagues and clients. Auditors and audit firms ability to maintain legitimacy has in several situations deteriorated regarding existing expectations. They have nevertheless adjusted well enough to be able to maintain their legitimacy. This essay is written in Swedish

<p>Denna forskningsrapport undersöker hur nya teknologier kan verka som stöd för visuellt informationsutbyte och koordination för kreativa arbeten på distans. Arbetsgruppen genomförde denna undersökning för att kunna utbyta prototyper och annat visuellt material på regelbunden basis med en beställare av ett projekt som har sitt säte i New York. Projektet använde sig av en så kallad projektblogg som kanal för att förmedla utfört arbete samt för att föra en diskussion och ge feedback på det. Eftersom detta projekt skulle genomföras inom ramen för detta examensarbete valde arbetsgruppen att även undersöka hur examensarbetet skulle kunna koordineras genom projektbloggen. Dessa två undersökningar skedde genom en fallstudie under 8 av examensarbetets totala 10 veckor. Samtidigt som fallstudien genomfördes gjordes även en litteraturstudie som undersökte om det fanns teori som kunde stödja användandet av en projektblogg på detta sätt. Efter fallstudien utvärderades resultatet och genom intervjuer med användare och enkätundersökningar med en referensgrupp framkom det att projektbloggen hade upplevts vara ett mycket användbart hjälpmedel för att förmedla visuell information samt för att ge feedback för det ena projektet. Det andra projektet (examensarbetet) hade mindre behov av visuellt informationsutbyte då arbetet huvudsakligen bestod av längre textdokument. Eftersom dessa dokument skulle editeras fann användaren inte projektbloggen som ett optimalt verktyg för detta, bloggen verkade i det projektet mer som samlingsställe för dessa dokument, där användarna kunde hämta informationen för att sedan editera på traditionellt vis. Litteraturstudien som genomfördes visade att det fanns gott om stöd som pekade på att en projektblogg skulle vara användbar för koordinering av kreativa projekt som skedde på distans, och en av de mest intressanta möjligheterna som beskrevs inom ämnet computer supported collaborative work(CSCW) var att den nya tekniken att genomföra distansarbeten framförallt öppnade dörrar för de yrkesgrupper som hade behov av att visa upp grafiskt material, en yrkesgrupp som normalt blir väldigt belastad om arbetsgruppen inte är närvarande.</p>

Distansarbete har blivit en allt vanligare arbetsform tack vare den teknologiska utvecklingen samt organisationers efterfråga på att kunna konkurrera på en global nivå. Distansarbete har försvårat organisationers kontroll på sina anställda då de inte längre befinner sig på kontoret. Detta har framförallt skapa problem för kunskapsintensiva tjänsteföretag som förlitar sig på närvarande ledarskap och coachning. Denna studie har därför till avsikt att skapa förståelse för hur ett kunskapsintensivt tjänsteföretag anpassar sin styrning i samband med distansarbete och hur detta kan påverka förhållandet mellan kontroll och autonomi. Det har använts en teoretisk bakgrund för studien som består av forskning samt teorier om styrning inom kunskapsintensiva tjänsteföretag. Studien utgörs av en fallstudiedesign med kvalitativ data som insamlingsmetod. Resultatet visar att det används både teknokratisk styrning och socio-ideologisk styrning inom kunskapsintensiva tjänsteföretag i samband med distansarbete. En slutsats som görs från studien är att hög kontroll och hög autonomi kan uppnås vid distansarbete. Studien visar även att förhållandet mellan kontroll och autonomi bör ses som en paradox, där förhållandet ständigt förändras.

Telecommuting has recieved significant attention over the last few years, and organisations have considered having people work form home part of the time. This study focuses on how telecommuting have developed in three cases. The organisational impact when a group of people telecommuted was studied. The findings were that telecommuting had limited impact on the surrounding organisation, but was positive for the telecommuters. Impact on management and co-ordination was low, and communication patterns and media use remained largely unchanged. Work patterns for the telecommuters changed, but roles and tasks remained the same. The positive impact for the telecommuters related to a better control over their work situation and a percieved productivity increase. The development over time showed a decrease in telecommuting in the studied organisations. The found low sucess of telecommuting in combination with the percieved advantages and the low impact on the surrounding organisation may have several underlying factors. Communication media, and the need for rich communication, may play an important role in the slow development of telecommuting. Underlying mechanisms such as the strive for organisational coherence, symbolic aspects of telecommuting and institutional aspects are proposed to influence the adaption of telecommuting. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 1999

<p>Distansarbete är en arbetsform som har kommit att användas av företag där distansarbete lämpar sig. Distansarbete används för att bland annat kunna ge möjligheten till ett flexiblare arbete för anställda på företag. Givetvis för detta med sig risker då företagen blir mer öppna för omvärlden.</p><p>I rapporten tar jag upp kriterier som bör uppmärksammas rörande säkerhet när företagen använder sig av distansarbete. En förklaring av begreppet sker och olika typer av distansarbete tas upp för att ge en bredare vy av vad distansarbete innebär. En jämförelse sker mellan varuproducerande företag och IT-företag för att se om det förekommer skillnader i säkerhetstänkandet vid distansarbete.</p>

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstå med flexibla arbetsformer och hur de påverkar organisationer. Vi önskar även att fylla gapet vi uppmärksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.      Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer på Kalmar kommun.   Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrån olika förutsättningar delvis i form av; tekniska förutsättningar, ständig förändring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anställdas förutsättningar. Genomförandet av studien har det även bidragit till att vi har kunnat identifiera både positiva och negativa konsekvenser som kan uppstå för organisationer som använder sig av flexibla arbetsformer. En positiv konsekvens som vi har kommit fram till är att organisationen blir en attraktiv arbetsgivare. En negativ konsekvens är att anställda kan ha en svårighet att balansera privatliv och arbetsliv, vilket i sin tur påverkar organisationen i form av sjukfrånvaro och produktionsbortfall.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.