I december 2019 erkändes Covid-19 som en pandemi. Distansarbete gavs ut som en rekommendationen till individer som har möjlighet att arbeta hemifrån, och arbetsgivare blev ansvarig för att det digitala ledarskapet fungerar. Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om distansarbete och transformativt digitalt ledarskap predicerar arbetsmotivationen. Urvalet kategoriserades till två grupper, utifrån arbetstagare som arbetade med relationsinriktade yrken samt ekonomi och it. Totalt genererades 79 st fullständiga enkätsvar där deltagarna var i åldrarna 21-60 år. En digital enkät konstruerades som var baserad på The Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale (WEIMS) samt Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ). Data analyserades i SPSS genom två multipla hierarkiska regressionsanalyser, där resultatet visade endast ett signifikant resultat vilket var att transformativt ledarskap positivt predicerar intrinsikal arbetsmotivation.

Förändring är något som verksamheter måste förhålla sig till kontinuerligt och är under konstant tryck att utforma sig efter de förväntningar som ställs på dem från det externa samhället såväl som de interna intressenterna. I och med teknikens framfart så har organisationer allt mer börjat ställa om för att arbeta utifrån en mer digitaliserad kontext, detta har dock inte alltid varit fallet för den enskilde medarbetaren. I och med Covid-19 pandemin så har dock acceptansen av distansarbete accelererats markant. Detta i relation till organisationers ökade tro på medarbetaren och dennes förmåga att kunna leda sig själv har skapat en miljö inom vilken organisationer och chefer nu måste kunna jobba med medarbetarnas självledarskap. De olika områdena runtomkring dessa förändringar så som självledarskap, digitalisering, motivation och ledarskap har under en längre tid blivit studerade och har således legat till grund för att kunna utföra denna studie. Genom att sammanslå dessa större områden till ett fokuserat område har de gett förutsättningar för att kunna etablera en grund för hur arbetet i framtiden kan utformas och vilka faktorer som kan ligga till grund för att facilitera ett självledarskap. Syftet med studien var således att öka förståelsen för hur organisation och ledning hjälper individen att använda sig av ett självledarskap samtidigt som vi går mot en allt mer digitaliserad miljö. Totalt genomfördes tio stycken semistrukturerade intervjuer med både chefer och medarbetare som ämnade att besvara hur organisationer samt ledning möjliggör självledarskap i och med distansarbete samt hur det påverkar individen. Det var även av intresse att undersöka vad individen bedömer som viktiga delar för att kunna ha ett självledarskap i samband med den digitala miljön. Den insamlade datan från intervjuerna jämfördes med tidigare forskning och har således syftat till att besvara följande frågeställning; Hur kan organisationer hjälpa individen till självledarskap i en allt mer digital miljö? Med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställning har resultatet från denna studie visat att det finns många delar som kan förbättras när det kommer till självledarskap och distansarbete. Utifrån den empirin som inhämtats från de olika respondenterna så har studien funnit att faktorer såsom feedback, sammanhållning, kommunikation, intern och extern motivation som viktiga i arbetet för att kunna jobba med ett självledarskap i en kontext av digitalisering. Dessa utmaningar har ställts emot de litterära verken för att kunna utmynna olika teoretiska såväl som praktiska bidrag för att fylla det forskningsgap som vi identifierat, men även för att organisationer ska kunna ta beslut utifrån dessa faktorer.

Detta är en kvalitativ studie om distansarbetets påverkan på bankanställdas produktivitet. För att förstå dess påverkan har nio personer från Swedbank, Citibank, Danske Bank och Nordea intervjuats. Studien baseras på underliggande faktorer till produktivitet och finner att distansarbete har en positiv påverkan på produktivitet. Respondenternas förbättring av tidseffektivitet, möjlighet att strukturera deras arbete och kvaliteten var de drivande faktorerna i förbättringen av produktiviteten. Flexibiliteten som distansarbetet medförde var en viktig faktor, då möjligheten att kunna jobba hemifrån när det behövs var mer värdefull än att kunna jobba hemifrån hela tiden. Även om en positiv påverkan upptäcktes är respondenternas upplevelser starkt kopplade till deras personliga preferenser och tidigare upplevelser inom deras specifika bank.

De ständiga framstegen inom teknik och digitalisering har lett till att distansarbetet har blivit allt vanligare under de senaste åren. Som följd av dels digitaliseringens framsteg implementerar allt fler organisationer denna form av arbetssätt i sina verksamheter. Syftet med denna studie är att undersöka hur implementeringen av distansarbete påverkat en organisation, dess organisationskultur och effektiviteten i organisationen. Studien utfördes tillsammans med en avdelning på Länsförsäkringar Älvsborg. För att genomföra studien har en kvalitativ undersökning genomförts i form av en litteraturstudie samt intervjuer, utöver detta har sekundärdata ifrån Länsförsäkringar emottagits och analyserats. För att få en djupare inblick utöver vad de intervjuade upplevde analyserades sekundärdata som tilldelats ifrån Länsförsäkringar Älvsborg. Vid insamling av teori användes Primo via biblioteket på Högskolan i Borås som sökmotor. Utöver detta användes viss kurslitteratur för grundläggande fakta. Teorin som insamlats berör dels distansarbetets påverkan på effektivitet, presenteeism och organisationskultur. Förutom detta har vetenskapliga artiklar gällande individens välmående och motivation i koppling till distansarbete samlats in. Resultatet visade på att intervjupersonerna upplever att effektiviteten på avdelningen påverkats positivt av implementeringen av distansarbetet, även en ökning i försäljningssiffror går att se efter implementeringen. När det kommer till distansarbetets påverkan på organisationskulturen visar resultatet på både positiva och negativa förändringar. Resultatet visar på att distansarbetet har haft en påverkan på presenteeismen på avdelningen, det går däremot inte tydligt att fastställa om påverkan är positiv eller negativ eftersom den utifrån analysen upplevs mer neutral. I analysen genomförs en generell jämförelse mellan resultatet och den tidigare forskningen kring ämnet, där en koppling i form av samband mellan teori och resultat framkommer. En generell tanke som diskuterades i samband med undersökningen, var att flera andra avdelningar på företaget kan uppnå samma resultat om de implementerar en hybridlösning i samband med distansarbete. Vidare finns tankar om att andra företag inom liknande branscher skulle kunna uppnå liknande resultat om de granskade sitt nuvarande arbetssätt. Sammanfattningsvis går det att uppfatta att distansarbete har haft en påverkan på avdelningens arbete. Arbetsuppgifterna på företaget upplevs mer effektiva efter implementeringen av distansarbete. Organisationskulturen på avdelningen har påverkats både positivt och negativt på grund av distansarbetet. När det kommer till presenteeismen på avdelningen upplevs den ha påverkats av distansarbetet. Däremot kan hybridlösningen leda till att de negativa effekterna som distansarbete har på presenteeismen minskar. / The constant advances in technology and digitalization have led to remote work becoming increasingly common in recent years. As a result of the progress of digitalization, more and more organizations are implementing this form of work in their operations. The purpose of this study is to investigate how the implementation of remote work has affected an organization, its organizational culture, and the efficiency of the organization. The study was carried out together with a department at Länsförsäkringar Älvsborg. To conduct the study, a qualitative investigation has been carried out in the form of a literature study and interviews, in addition, secondary data from Länsförsäkringar has been received and analyzed. To get a deeper insight beyond what the interviewees experienced, secondary data allocated from Länsförsäkringar Älvsborg has also been analyzed. When collecting theory, Primo via the library at the University of Borås was used as a search engine. In addition, some course literature was used for basic facts. The collected theory concerns the impact of remote work on efficiency, presenteeism and organizational culture. In addition, scientific articles on individual well-being and motivation in connection with remote work have been collected. The results showed that the interviewees feel that the efficiency of the department has been positively affected by the implementation of remote work, even an increase in sales figures can be seen after the implementation. When it comes to the impact of remote work on organizational culture, the results show both positive and negative changes. The result also shows that remote work has had an impact on presenteeism in the department, however, it is not possible to clearly determine whether the impact is positive or negative as it is perceived as more neutral based on the analysis. The analysis makes a general comparison between the results and the previous research on the subject, where a link in the form of a connection between theory and results emerges. A general idea discussed in connection with the study was that several other departments in the company could get the same results if they implement a hybrid solution in connection with remote work. Furthermore, there are thoughts that other companies in similar industries could achieve similar results if they reviewed their current way of working. In summary, it can be perceived that remote work has had an impact on the department's work. The tasks in the company are perceived to be more efficient after the implementation of remote work. The organizational culture of the department has been affected both positively and negatively due to remote work. When it comes to presenteeism in the department, it is perceived to have been affected by telework. However, the hybrid solution may reduce the negative effects that remote work has on presenteeism.

Forskningsfråga: - Hur har ökat distansarbete påverkat motivation och engagemang hos anställda inom organisationer i offentlig sektor? - Hur kan motivation och engagemang främjas under distansarbete?  Syfte: Syftet med studien är att bilda en djupare förståelse för hur distansarbete kan påverka individer och organisationer tillhörande offentlig sektor. Motivation och engagemang är centrala delar i organisationer och är därför högst intressanta att undersöka kopplat till distansarbete för att bidra med kunskap till området.  Metod: Studien har en kvalitativ metod med en abduktiv ansats där 10 semistrukturerade intervjuer genomfördes. En tematisk analys har sedan använts för att analysera insamlat empiriskt material.  Slutsats: Ökat distansarbete innebär förändrade förutsättningar för organisationer inom den offentliga sektorn som har lett till högre krav. Faktorer som förändrats i samband med ökat distansarbete som typ av kommunikation, personliga preferenser och vana av att kommunicera via digitala verktyg har visat sig kunna påverka anställdas motivation och engagemang. En ledare bör kunna anpassa sig till dessa förändrade faktorer och vidta nödvändiga åtgärder för att undvika att motivation och engagemang försämras under distansarbete.

Denna studie ämnar tillföra kunskap kring nyanställdas upplevelser av arbetsplatsintroduktion på distans. Detta redogörs genom frågeställningarna “Hur upplever anställda att introduktionen på distans påverkar socialiseringen in i organisationen?”, “Hur har den digitala introduktionen påverkat anpassningen till den nya yrkesrollen?” och “Har anställda upplevt några brister eller svagheter i och med sin digitala introducering på distans?”. Studien utgår från en kvalitativ ansats som präglas av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Informanterna som intervjuats påbörjade sin anställning för mellan sex till åtta månader sedan. På grund av pandemin Covid-19 har informanterna introducerats och arbetat på distans. Studien tar upp en konkret genomgång av det teoretiska ramverk som vi valt att använda oss av vilket berör Van Maanen och Scheins teori om socialiseringsstrategier. Dessa strategier beskrivs i Michael Kramers (2010) bok Organizational Socialization.  Strategierna är uppdelade i sex olika kategorier: grupp och individuell, formella och informella, sekventiella och slumpmässiga, fast och varierande, seriell och disjunktiv samt avyttring och investeringsstrategin. Vi redogör sedan för den metod som används och hur vi åstadkommit vårt empiriska material. I resultatavsnittet redogörs informanternas subjektiva erfarenheter och åsikter kring arbetsplatsintroduktion på distans. Där framkommer bland annat svårigheter vad gäller att socialiseras in i sin nya yrkesroll och i organisationen i stort på grund av brister i förutsättningarna att skapa relationer. Resultatet synliggör det faktum att en genomtänkt arbetsplatsintroduktion är av stor betydelse för att de nyanställda skall få en så bra start som möjligt, framförallt när den sker på distans. Av resultatet följer sedan en analys med hjälp av det teoretiska ramverket för att koppla samman socialiseringsstrategierna med det empiriska materialet. Analysen diskuteras slutligen i diskussionsavsnittet med hjälp av tidigare forskning och återigen det teoretiska ramverket.

Moving from your home to the office was previously a matter of course in order to be able to perform your duties. Today's digitalisation has made man more or less independent of time and space, which has been a salvation in the crisis situation that the world was hit by with the Corona pandemic. This has meant that social places such as offices have had to close down and instead move in under the same roof where privacy takes place. This has led to the individual himself having to limit his working hours and his private life, which further resulted in the purpose of the study, to investigate how the change between work and private life was handled during the distance work. The study also examines the question of whether the interviewees border work has any significance for well-being? The study uses a qualitative method to get deeper descriptions of ten semi-structured interviews with people who have office jobs and had to switch to teleworking. The majority of the people started a border work by establishing a limited workplace in the home, this was perceived as something positive. It was also positive that the distance work meant that the informants experienced increased flexibility in general. The negative aspect of teleworking has been the social isolation and lack of colleagues. As a result, a golden mean has been formed during the process and a desirable future form of work has emerged; To have a flexible form of work that includes variation of telework and office work in a balance where the interpersonal interactions play an important role. The study cannot conclude that there is a difference between women and men's boundaries and well-being under these working conditions.

No description available.

Ökningen av antalet personer som arbetar på distans, som var markant under coronapandemin 2020, har lett till nya utmaningar för företag som vill erbjuda sina anställda möjligheten att arbeta hemifrån. Förändring av platser där medarbetare möts och interagerar kan även förändra hur kunskapsdelningen fungerar mellan de anställda, som är en viktig faktor för kompetensutvecklingen hos företag. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka platser för informell interaktion som finns vid distansarbete, samt hur kunskapsdelningen ser ut vid dessa. Fem intervjuer med personer vid fyra olika företag utfördes för att diskutera kunskapsdelning på respektive arbetsplats. Alla fem personer arbetade på ett kunskapsbaserat företag, med erfarenhet av minst sex månaders distansarbete. Fem nämnda platser bedömdes vara för informell interaktion; digital fika, spontant samtal för frågor, chattkonversation parallellt med möte, spontana sociala samtal och kommunikationskanaler såsom chatt. En av dessa, chattkonversation parallellt med möte, var inte möjlig vid fysiskt kontorsarbete. Två platser nämndes som saknade vid distansarbete; kaffeautomaten och korridoren. Tekniska hinder såsom fördröjningar i telefon- och videosamtal och begränsade verktyg för att rita för hand upplevdes som störande vid kunskapsdelning. Dock skapades också möjligheter till att enkelt spela in samtal med instruktioner och informationsdelning för att kunna upprepa vid ett senare tillfälle, samt upplevde en respondent det lättare att ta egna anteckningar vid möten och samtal. Indirekta barriärer såsom färre och sämre sociala interaktioner med kollegorna, har för flertalet intervjuobjekt upplevts negativt, både för välmåendet och motivationen. Hur mycket det påverkar kunskapsdelningen kan inte sägas. De två minst erfarna intervjuobjekten tycker det är en lägre barriär att fråga kollegor om hjälp via telefonsamtal än på ett kontor, men undersökningen visar inte ifall kunskapsdelningen gynnas av det.

Denna studie undersöker kontorsanställdas upplevelser av distansarbete. Detta är gjort med en kvalitativ struktur och baseras på intervjuer. Syftet är att lyssna in åsikter på individnivå och representerar endast en avgränsad grupp där samtliga är kontorsarbetare från ett och sammaföretag. Företaget verkar inom energibranschen med kontor beläget i Uppsala. Genomgående resultat är att det finns många fördelar med att arbeta på distans samt att även de som väljer att arbeta på kontoret ser det som en förmån att kunna arbeta hemifrån om de skulle vilja det. Det framkommer även ett antal brister med att arbete på distans, dock är dessa få och kommer därför i skymundan för flera av de som deltagit i undersökningen. Största skälet att arbeta hemifrån är i denna undersökning flexibiliteten det medför och att det gynnar arbete som kräver djupare fokus, största skälet att arbeta på kontoret är däremot att tydligt skilja på arbete och privatliv samt att det är trevligt att träffa kollegor på kontoret.