Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för hur den psykosociala arbetsmiljön påverkas av påtvingat distansarbete, sett ur medarbetarens perspektiv. År 2020 drog Covid-19 in över världen som en löpeld, en pandemi som drastiskt förändrade livet för mänskligheten. En stor del av detta berörde även arbetslivet då distansarbete blev en nödvändighet för att begränsa och stoppa smittan. Att arbeta på distans är inget nytt fenomen. Påtvingat distansarbete under en lång tid på grund av en pandemi är det dock. Tidigare forskning visar på att självvalt distansarbete påverkas av individens behov. Samtidigt är den psykosociala arbetsmiljön ett växande problemområde inom organisationer idag. Då flertalet faktorer pekar på att distansarbete kommer att bli en alltmer vanligare form för organisering av arbete är det centralt att skapa en djupare förståelse för hur den psykosociala arbetsmiljön har påverkats av påtvingat distansarbete. Studien utgår från fyra huvudsakliga frågeställningar rörande distansarbetets betydelse för psykosocial arbetsmiljö. KASAM och Krav-stöd-kontroll-modellen är centrala teoretiska perspektiv som tillämpas i studien då dessa teorier vanligen används för att undersöka just stress, balans och relationer. Tio kvalitativa intervjuer genomfördes för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Studiens resultat och analys visade att stress inte ökade med grund i distansarbetet. De anställda kände högre grad av kontroll, möjlighet att påverka och ökat socialt stöd. Det förtroende de upplever få från arbetsgivaren ökar motivationen och tillfredsställelsen på arbetet. Även vad det gällde inkludering och exkludering så framkom det genomgående en förbättring under distansarbetet, det vill säga exkluderingsprocesser minskade. Personliga relationer minskade i betydelse och intog en mer professionell karaktär, vilket uppskattades. Avseende balans mellan arbets- och privatliv så anses distansarbetet varit fördelaktigt. De anställda uppger en ökad livskvalitet och att deras välmående förbättras markant. Ökad tid med nära och kära, nedsatt känsla av stress samt faktorer som att träning och sömn får mer tid är exempel på de mest framstående beskrivningarna till varför de anställda upplever ökad livskvalitet. En konklusion i denna studie är därför att distansarbete - sett ur medarbetarperspektiv – upplevs vara så fördelaktigt så att organisationer även efter pandemin bör utveckla hybridlösningar för att kunna erbjuda valmöjligheter för anställda när det gäller att arbeta på plats eller på distans. / The purpose of this study is to create a deeper understanding of how the psychosocial work environment is affected by forced telework, seen from the employee's perspective. In 2020, Covid-19 swept across the world like wildfire, a pandemic that drastically changed the lives of humanity. A large part of this change affected working life when telework became a necessity to stop the infection. Working remotely is not a new phenomenon, but in this forced form. Previous research shows that self-chosen telework is affected by the individual's needs. At the same time, the psychosocial is a growing problem area within organizations today. Especially in terms of well-being, stress, abusive discrimination and balance between private- and workinglife. Since most factors indicate that teleworking will be a more extensive and customary work approach, it is of high relevance to create a deeper understanding of how psychosocial influences teleworking. To create a more experienced insight, this study is based on four main questions: How is stress experienced during teleworking ?, How is abusive discrimination treated during teleworking? and How is the impact on relationships with colleagues / managers experienced during telework? These four issues cover the overarching elements that are vital when discussing the psychosocial work environment. Theories regarding KASAM and Requirements-Support-Control models are useful as these theories are used to measure only stress, balance and relative. Through ten qualitative, semi-structured interviews we built empirical data to answer purpose. The results of the study and analysis showed that stress did not increase due to the distance work. The employees felt a higher degree of control, the opportunity to influence and increased social support. The trust they experience from the employer increases the motivation and satisfaction at work. Also in terms of inclusion and exclusion, there was a consistent improvement during the distance work. Relationships did not become as vital for the employees but take on a more professional character, which is appreciated. Exclusion is also seen as more difficult to implement in teleworking. Regarding the balance between work and private life, strong improvements emerged. The employees state an increased quality of life and that their well-being is significantly improved. Increased time with loved ones, reduced feeling of stress and factors such as exercise and sleep getting more time are the most prominent descriptions of why employees experience increased quality of life. Telework also is more important than psychosocial work environment and other factors in what employees will see as decisive factors in future work environments. The conclusion that telework is here to stay can be made and therefore a hybrid solution is required for the organizations of the future where they can offer choice for employees wherever they are.

Med anledning av covid-19 pandemin har rekommendationen om hemarbete gällt i Sverige sedan 16 mars 2020, då Folkhälsomyndigheten uppmanade arbetsgivare att införa distansarbete. Detta ledde till att individer i olika grad började arbeta hemifrån, vilket i sin tur skapade både positiva och negativa upplevelser då varken medarbetare eller ledare de tidigare inte arbetat på detta sätt. Distansarbetet har för en del helt- eller delvis pågått under en längre tid och börjar för en del att kännas som ett nytt sätt att arbeta. Syftet är att undersöka och analysera hur medarbetare som helt eller delvis arbetat hemifrån under covid-19 pandemin, upplevt situationen och hur de fortsatt föredrar att arbeta post covid-19. Detta för att få en djupare förståelse för vilken kunskap arbetsgivare och ledare behöver och vilka frågor som behöver lyftas för att kunna planera för att medverka till individuella medarbetares trivsel och balans i arbetslivet samtidigt som ledaren behöver arbeta för att tillgodose alla medarbetares och organisationens behov. Genom empiri i form av enkätundersökning, sekundärdata, teoretisk referensram och analys har arbetet mynnat ut i relevant viktig kunskap för ledare kring trivsel och balans i arbetet och i en lista med viktiga, användbara och relevanta frågor att lyfta i dialog mellan medarbetare och ledare för att mynna ut i en överenskommelse och en individuell plan för den enskilde medarbetaren. Den teoretiska referensramen ligger inom det arbetspsykologiska området där människan studeras i arbetslivet och berör upplevelsen av förändring i organisationen kopplat till ledarskap, tillit, trivsel på arbetsplatsen, balans mellan arbete och fritid och effektivitet.

Detta är en kvalitativ intervjustudie som undersökt hur fem chefer inom offentlig sektor anpassat sitt ledarskap gällande stöd och motivation för att upprätthålla ett väl utfört arbete och delaktighet vid distansarbete hos sina medarbetare. I studien har detta speglats mot två teoretiska utgångspunkter, nämligen ”super-flexibility” och det som kallas ”fem steg för ledaren att följa under distansarbete”.    Studien visade att ledarna som deltog anpassade sitt ledarskap utifrån aspekter såsom att de sökte kontakt med sin personal oftare, att de anordnade möten över digitala forum, exempelvis Teams, att medarbetarna uppmärksammades för sina goda insatser, att de fick stimulerande arbetsuppgifter och slutligen att majoriteten av deltagarna var positivt inställda till arbete på distans om det görs på rätt sätt. Trots att det innebar vissa förluster av fysiska möten som samtliga poängterade hade viktiga dimensioner för kommunikationen i arbetet.    Slutligen fann studien att ledarna tydligt har anpassat sitt ledarskap utifrån motivation och stödjande handlingar samt att distansarbetet visade sig ha både för-och nackdelar.

Studien syftar till att utveckla förståelsen för autonomi i självstyrande team vid en övergång från samlokaliserat arbete till distansarbete. Covid-19-pandemin medförde en övergång till distansarbete, vilket innebar ett skifte från fysisk till digital kommunikation. För självstyrande team, vars arbetssätt vilar på kommunikation samt autonomi, får detta omfattande betydelse. Autonomi undersöks i form av två komponenter, team-autonomi (teamets kollektiva självständighet i förhållande till sin ledare) och individuell autonomi (medlemmarnas självständighet i förhållande till varandra). Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med ett team samt deras teamledare. Resultatet visar att det undersökta teamet vid en övergång till distansarbete upprätthöll en hög nivå av autonomi. Team-autonomin var konstant medan den individuella autonomin ökade något under distansarbete. Avseende samspelet mellan individuell autonomi och team-autonomi visar resultatet att det är möjligt att upprätthålla en hög nivå av dessa simultant, oavsett lokalisering. Resultatet utvidgar tidigare kunskap om autonomi från traditionella till självstyrande team.

Pandemin som utbröt 2020 i världen har resulterat i olika följder, varav en är att mängden distansarbete har ökat. Distansarbete kan bland annat ge möjlighet till ökad flexibilitet i livspusslet. Historiskt sett har kvinnor tagit större ansvar för det obetalda arbetet än män. Med det i bakgrund syftar denna studie till att undersöka om distansarbetet upplevs ha lett till en ökning av det obetalda arbetet, samt om det råder en könsskillnad i denna fråga. Tidigare forskning har gjorts inom området främst nationellt, vilket visar på skilda resultat. Därav finns en begränsad kunskap inom området, rörande en fråga som är högst aktuell i dagens samhälle. Frågeställningarna har besvarats genom en kvantitativ studie, där respondenterna fick besvara en enkät med totalt 22 frågor (N=96). Resultatet visar att 11.4% av respondenterna upplever en ökning av hemmasysslor under pandemin, jämfört med innan. Det fanns ingen signifikant könsskillnad i detta. Framtida forskning bör fokusera på att undersöka fler geografiska områden med större populationer. Vidare finns flera intressanta infallsvinklar som bör tas i beaktning till kommande forskning, såsom karriärmöjligheter och hälsoeffekter.

Det övergripande syftet för studien var att undersöka huruvida konflikter på arbetsplatser förändrats till följd av ökat distansarbete. Mer specifikt syftar studien till att undersöka om chefer på arbetsplatser behöver andra strategier i konflikthanteringen i ett ökat distansledarskap. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats i form av semistruktuererade intervjuer. Respondenterna i studien var 2 manliga och 9 kvinnliga chefer (N=11) inom olika yrkesområden, mellan 30-62 år. Ett kriteriebaserat bekvämlighetsurval tillämpades. För att analysera det insamlade materialet användes tematisk analys, vilket resulterade i fyra teman (ledarskap, effekter av digital kommunikation, medarbetaransvar och rättvisa) med tillhörande underteman. Resultatet visade att distansarbetet har medfört att upplevelser om misstro, uttalat behov av rättvisa processer samt passivitet hos medarbetare, har blivit viktigare att hantera för att minska organisationernas konfliktpotential. Slutsatsen är att ett ökat distansarbete har medfört att organisationernas konfliktpotential har förändrats, samt att det krävs andra strategier för att upptäcka och hantera arbetsrelaterade konflikter.

Syftet med denna studie är att klargöra och diskutera hur arbetstagare och arbetsgivare ser på distansarbete i kontrast till arbete på kontoret, och vilka svårigheter kontra möjligheter respektive sida ser i ett eventuellt återvändande till kontoret. Därtill även belysa upplevelser av Work-Life Balance kopplat till distansarbete i kontrast till kontoret. Teorier och tidigare forskning som redogörs för är det positiva kontra det negativa som anställda upplever med distansarbetet. Hur arbetsgivare upplever distansarbetet när deras arbetstagare arbetar på distans. Därefter presenteras fyra olika modeller och teorier inom Work-Life Balance, segmenteringsmodellen, spill-över teorin, kompensationsteorin och konfliktteorin. Dessa modeller och teorier belyser hur balansen mellan arbete och privatlivet fungerar. Ytterligare presenteras olika gränsdragningsstrategier som visar på hur individer antingen separerar eller integrerar arbete och privatliv in i varandra. Vi har därefter undersökt hos våra respondenter hur de upplever distansarbetet och hur deras Work-Life balance påverkats av dessa teorier och modeller. Vi har utfört nio semistrukturerade intervjuer på anställda inom en offentlig myndighet som alla har möjlighet att arbeta på distans. Utifrån intervjuerna har vi samlat in empiriskt material som sedan analyserats för att få fram resultat och slutsatser. Resultatet visar på att en större del av arbetstagarna som arbetar på distans upplever sin produktivitet som positiv, men att hos vissa försämras produktiviteten då de upplever det som svårare att koncentrera sig i hemmet. Upplevelsen av hur samarbetet på distans fungerar är positivt då arbetstagarna kan ha snabba och effektiva möten, lättare att kommunicera sinsemellan samt att det har blivit bättre disciplin. Slutsatsen kring sociala relationer är att det har en betydande roll hos arbetstagarna och stor faktor till att vilja komma in till kontoret. Dock har distansarbetet försvårat dessa sociala relationer för de som vill arbeta på kontoret då vissa dagar kan det vara tomt på kontoret. De utmaningar som framkommit i resultatet i att upprätthålla en god Work-Life Balance vid distansarbetet är främst gränsdragningsproblematiken. Samtliga respondenter upplever att balansen mellan arbete och privatliv blir bättre av att ha en blandning av distans- och kontorsarbete. Dock hade majoriteten svårt att stänga av arbetet för dagen, växla roller och uppfylla kraven i privatlivet när de arbetar på distans. Detta var tydligare hos de respondenter med familjer som upplever det som en större utmaning än de som bor själva. Vår slutsats är att distansarbetet erbjuder möjligheter till en förbättrad balans i form av att inte behöva pendla varje dag. Däremot var pendling en tydlig gränsdragning för många av våra respondenter vilket var en av de största utmaningarna med att uppnå en god Work-life Balance.

Studiens syfte var att undersöka hur arbetstagarna vid en statlig organisation i Mellansverige upplevde ledarskap under distansarbete. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med en induktiv tematisk analysmetod för att uppnå syftet. Resultatet visade tre huvudteman som representerade respondenternas subjektiva upplevelse av distansledarskap. Enligt respondenterna krävdes en ledare med personlig mognad för att kunna leda på ett önskvärt sätt. Tydlighet i kommunikationen och förmågan att skapa förtroende ansågs också vara avgörande egenskaper, särskilt vid distansarbete för att upprätthålla medarbetarnas välbefinnande. Sammanfattningsvis framkom det att bra kommunikation och förtroende var nyckelfaktorer för att skapa ett positivt ledarskap. En kommunikativ och empatisk ledare inkluderade och engagerade sina anställda, särskilt vid distansarbete. / The purpose of the study was to examine how employees in a state organization in central Sweden experienced leadership during remote work. Eight semi-structured interviews were conducted and analyzed using an inductive thematic analysis method to achieve the objective. The results revealed three main themes representing the respondents' subjective experience of remote leadership. According tothe respondents, a leader with personal maturity was required to effectively lead. Clarity in communication and the ability to build trust were also considered crucial qualities, especially in remote work, to maintain employee well-being. In summary, effective communication and trust were key factors in creating positive leadership. A communicative and empathetic leader included and engaged their employees, particularly in remote work settings.

Datum:            28 AUG 2022 Nivå:               Magisteruppsats Akademi:         Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare:      Hanna Kjell                  Yasemin Tuhral (95/03/27)                    (96/02/13) Titel:                Borta bra men hemma bäst? En studie om distansarbete Handledare:    Magnus Lindersöm Nyckelord:      Distansarbete, Motivation, Kontroll, Relation, Arbetssätt Forskningsfrågor:   Hur upplever arbetstagare den snabba arbetsförändring som har skett med anledning av Covid-19? Vilka diskurser dök upp i medierapporter om distansarbete under Covid-19?   Syfte:               Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för hur en radikal organisationsförändring påverkar arbetstagares syn på distansarbete. Studien ämnar även att undersöka den mediala framställningen av distansarbete kopplat till Covid-19. Genom att göra denna undersökning kan vi sedan analysera om denna mediala framställning kan kopplas till hur arbetstagares inställning till distansarbete har varit.  Metod:             För att uppnå syftet med denna studie använde författarna en kvantitativ metod                genom en undersökningsstudie som 185 personer svarade på samt en kvalitativ                   diskursanalys som användes för att få ytterligare en dimension till ämnet.    Slutsats:           Resultaten var att förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare har påverkats avsevärt sedan den tvingande övergången från kontor till distansarbete. Respondenterna i denna studie ansåg att kommunikationen till deras närmsta chef har minskat drastiskt. Detta leder till konsekvenser som en minskad intern och extern motivation samt en förändrad attityd som i sin tur leder till potentiellt förändrat beteende. I denna studie kan vi även se att arbetstagare arbetar mer nu på distans än vad de gjorde tidigare, det finns ingen upplevd gränsdragning av när arbetet börjar och slutar. Detta kan leda till stress och högre arbetsbelastning. Detta var även något vi tydligt kunde se i mediediskursen som har varit kring distansarbete. Vi kan därför se att det finns ett samband mellan den rådande mediediskursen och respondenternas åsikter kring distansarbete. / Date:               28 AUG 2022 Level:              Master thesis in Business Administration, 15 cr Institute:          School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:          Hanna Kjell                  Yasemin Tuhral (95/03/27)                    (96/02/13)   Title:                Away is good but home is best – A study on distance work. Tutor:              Magnus Linderström Keywords:       Teleworking, Motivation, Control, Relations, Way of work Research questions: How do workers experience the rapid change of work that has taken place as a result of Covid-19? How is the discourse about teleworking in media affecting the perception of teleworking  during Covid-19? Purpose:          The purpose of this study is to deepen the understanding of how teleworking affects workers during the Covid-19 pandemic. The study also intends to examine the media representation of telework linked to Covid-19. By doing this study, we can analyze whether this media presentation can be linked to how employees' attitudes to teleworking has been during the Covid-19 pandemic. Method:           In order to achieve the purpose of this study, the authors used a quantitative method through a survey study that 185 number of people answered. A qualitative discourse analysis was also used to add another dimension to the subject.   Conclusion:     The findings was that the relationship between employer and employee has been significantly affected since the transition from office to telework. The respondents to this study felt that it is the communication between them and their closest manager that has decreased drastically. Furthermore, this leads to consequences such as a reduced internal and external motivation as well as a changed attitude which in turn leads to potentially changed behavior. In this study, we can also see that workers work more now at a distance than they did before, there is no perceived demarcation of when the work begins and ends. This can lead to stress and higher workload. This was something we could clearly see in the media discourse that has been around teleworking. So, as a conclusion, we see that there was a connection between the media discourse and the respondents' views on telework.

Bakgrund: Effekten av Covid-19 pandemin har mynnat i restriktiva rekommendationer och åtgärder för både samhällen och företag. För många organisationer har det inneburit att snabbt övergå från kontor till distansarbete. Många medarbetare har därmed behövt anpassa sig genom att ställa om till nya arbetssätt och situationer. Medarbetarnas roll har alltid varit av stor betydelse vad gäller organisationers framgång. Det är därför viktigt att en organisation omfattas av motiverade medarbetare, då motivationen påverkar individens prestation. Övergången till distansarbete har däremot varit problematisk för många organisationer eftersom alla inte motiveras av att arbeta på distans. Det har därmed varit viktigt för många organisationer att arbeta intensivt med att motivera sina medarbetare på distans för att fortsätta prestera på en hög nivå.  Syfte: Studien har som syfte att bidra med kunskap och skapa förståelse kring arbetsmotivation på distans- och kontorsarbete.  Metod: I denna studie har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats för att besvara studiens syfte och forskningsfråga. Vidare har studien använt sig av triangulering för att hämta data utifrån flera olika undersökningsmetoder. Datainsamlingen omfattas därmed av primär och sekundärdata i form av artiklar, diskussioner på sociala medier samt intervjuer med experter inom arbetsmotivation.  Resultat: Studiens övergripande slutsatser har kommit fram till att den inre motivationen är viktigare än den yttre motivationen för att medarbetare ska känna sig motiverade i sitt arbete. Ledarskapet har även visat sig ha en väsentlig roll i syfte att skapa förutsättningar för arbetsmotivation inom distans och kontorsarbete. Vidare har kommunikation bekräftats vara en viktig faktor för att motivera medarbetare. Studien har däremot kommit fram till att medarbetare motiveras olika på grund av externa faktorer som exempelvis personlighetsdrag och generation. Övriga slutsatser som studien kommit fram till är att målsättning och feedback är viktiga verktyg för att öka motivationen bland medarbetare inom distans och kontorsarbete. / Background: The effects of the Covid-19 pandemic have resulted in restrictive recommendations and measures for both communities and companies. For many organizations, this has meant a rapid transition from office to teleworking, therefore many employees have had to adapt their way of working to new situations. The role of employees has always been of great importance in terms of the success of organizations. It is thus important to have employees who are motivated, as it has a tendency to affect the individual's performance. Organizations have therefore needed to work intensively to motivate their employees at a distance in order to continue to perform at a high level. The problem with this has been that all employees get motivated in different ways and are driven by different things, also some employees are more capable of working remotely than others. It has therefore been extremely important but challenging for organizations to lead and motivate their staff in the right way to continue to perform at a high level. Aim: The purpose of the study is to contribute knowledge and create an understanding of motivation in telework and office work. Method: In this study, a qualitative content analysis has been applied to answer the study's purpose and research question. Furthermore, the study has used triangulation to retrieve data based on several different survey methods. The data collection is thus covered by primary and secondary data in the form of articles, discussions on social media and interviews with experts in work motivation. Results: The study's overall conclusions shows that the internal motivation is more important than the external motivation for employees to feel motivated in their work. Leadership has also been shown to play a significant role in creating the conditions for work motivation in distance and office work. Furthermore, communication has been confirmed to be an important factor in motivating employees. On the other hand, the study has concluded that employees are motivated differently due to external factors such as personality traits and generation. Other conclusions that the study came to are that goals and feedback are important tools for increasing motivation among employees in distance and office work.