En ny generation är på väg att dominera framtidens arbetsplatser, nämligen generationen millennials som främst värdesätter flexibilitet och en social gemenskap. Världen går dessutom mot mer flexibla arbetsplatser, vilket innebär att anställda inte nödvändigtvis behöver arbeta på det fysiska kontoret. En stor bidragande faktor till ökat distansarbete är den rådande coronapandemin, där Folkhälsomyndigheten uppmanat att de som har möjlighet bör arbeta hemifrån för att undvika smittspridning. Även om det finns många positiva aspekter med distansarbete har det framkommit att det även finns negativa aspekter. Bland annat är saknaden av den sociala gemenskapen stor, vilket är en av anledningarna till att den psykiska ohälsan ökat vid distansarbete och att motivationsnivån sjunkit. Det är således viktigt för företag att överväga olika strategier för att lyckas förbättra arbetsmiljön och öka motivationen bland medarbetarna.  En metod som vuxit under de senaste åren som sägs öka motivationen är gamification som vi med denna studie ämnar undersöka. Syftet med denna studie är att identifiera utmaningar med att motivera medarbetare inom generationen millennials genom gamification vid distansarbete. För att besvara detta syfte har vi undersökt hur medarbetare inom generationen millennials motiveras av gamification vid distansarbete. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med sex medarbetare som befinner sig inom åldersspannet 1982–2000, det vill säga inom generationen millennials, från managementkonsultföretaget Influence AB. Företaget har implementerat gamification-applikationen Wellr som har ett starkt fokus på hälsa. Syftet med implementeringen av applikationen är att öka vardagshälsan bland medarbetarna för att således öka motivationen vid hemarbete. Intervjuerna har utgått från en intervjuguide baserad på tidigare forskning inom gamification och motivation med temana distansarbete, sociala relationer, motivation, digitala hjälpmedel samt feedback och yttre motivation. För att nå fram till studiens slutsatser gällande utmaningar har dessa intervjuer analyserats i relation till tidigare studier inom gamification och olika motivationsteorier.  Studien visar på tre utmärkande utmaningar företag kan möta genom att motivera millennials genom gamification vid distansarbete. Den första utmaningen vi identifierat handlar om att vid distansarbete lyckas identifiera vad medarbetarna motiveras av för att implementera gamification med ett passande syfte. Den andra utmaningen handlar om att ge rätt feedback genom gamification vid distansarbete som motverkar bristen av mänskliga sociala interaktioner. Slutligen handlar den tredje utmaningen om att motverka risken för ökad press och högre krav till att prestera vid distansarbete. Baserat på dessa utmaningar ger vi praktiska rekommendationer till företag som använder eller funderar på att implementera gamification inom organisationen vid distansarbete för att öka medarbetarnas motivation.

Expatriater beräknas vara cirka 90 miljoner runt om i världen. På grund av en globaliserad marknad förväntas antalet expatriater fortsätta att öka. Samtidigt har det noterats att expatriater i allmänhet har en dålig work-life balance (WLB). Denna studie syftar därmed till att undersöka huruvida distansarbete i samband med Covid-19 haft en positiv eller negativ inverkan på expatriaternas WLB. För att besvara studiens frågeställning intervjuades sju expatriater från sju olika länder. Målet var att få en djupare förståelse av expatriaternas erfarenheter gällande WLB i samband med Covid-19. Empirin visade att distansarbete har främjat expatriaternas WLB. Majoriteten av respondenterna påpekade att det är främst privatlivet som främjats genom distansarbete i samband med Covid-19. Likheterna mellan länderna vad gäller den positiva effekten av distansarbete var till exempel möjligheten till flexibilitet och självstyre. Detta underlättade för expatriaterna att kunna utföra spontana aktiviteter och hobbyaktiviteter som att laga mat, lära sig ett nytt språk, träna, umgås med familjen etcetera. Minskningen av stress framhölls också som en annan fördel med att inte behöva pendla till arbetet och resa till andra länder för yrkesändamål. De negativa aspekterna var bristen på den sociala kontakten vilket också resulterade i att en av respondenterna drabbades av panikattacker. Sammanfattningsvis visar empirin att även om WLB har förbättrats under pandemin, fanns det ett fåtal viktiga bakomliggande faktorer som spelade en betydande roll för expatriaterna. Studien visar även att ett möjligt negativt utfall av distansarbete i samband med Covid-19 var psykisk ohälsa.

Coronapandemins utbrott har inte bara förändrat människors tillvaro utan också påskyndatutvecklingen av distansarbete som arbetsform. Den snabba förändringstakten har utmanatflera aspekter av både arbetslivet och privatlivet i samband med att hemmet förvandlats till enarbetsplats. Omställningen kan tänkas påverka relationer i och utanför hemmet, inte minstrelationen till personer i samma hushåll. Allt fler människor väljer att leva som sambos ochsamborelationer blir en allt vanligare boendeform. Med bakgrund av detta, tillsammans medden anpassning som påtvingat förvärvsarbete hemmavid innebär, undersöker studien huruvidadistansarbetet har en inverkan på sambolivet. Undersökningen baseras på sju kvalitativaintervjuer med kvinnor som arbetat på distans sedan tidig vår år 2020. Efter insamlandet avmaterial bearbetades data genom att tillämpa en innehållsanalys, där förbestämda kategorierutmynnade i teman som representerade materialets centrala delar. De olika teman somframkom analyserades sedan med hjälp av studiens tre huvudteorier; krav-kontroll-stödmodellen, work-family conflict och genussystemet.  I resultatet framkom att majoriteten av respondenterna upplevde högre krav följt av mindrekontroll i arbetet som en konsekvens av bristande kommunikation till kollegor och chefer,vilket också resulterade i ett försämrat socialt stöd. Däremot upplevde respondenterna ett ökatstöd från sina sambos, vilket kan förklara varför respondenterna inte upplevde ett försämratvälmående i relation till att arbeta på distans i hemmet. Sammanfattat har respondenternadelade uppfattningar om sin arbetssituation och hur det inverkat på sambolivet, och bådepositiva samt negativa aspekter lyfts fram. En negativ konsekvens som respondenternaupplever är att arbetet och privatlivet flyter mer samman, då de arbetar i hemmet. Åt andrahållet upplever respondenterna att distansarbetet genererat en ökad ömsesidig förståelse förvarandras arbeten, vilket har uppfattats som positivt. Slutligen visade resultatet på ytterst fåkönsskillnader hos respondenterna i deras samboförhållanden och majoriteten skattarfördelningen av hushållsarbetet som jämlikt. Avslutningsvis diskuteras de likheter ocholikheter som observerats i studiens resultat och förslag för framtida forskning presenteras.

År 2020 drabbades Sverige av covid-pandemin och svenska Folkhälsomyndigheten går ut med olika rekommendationer och restriktioner för att hålla smittspridningen nere. En av restriktionerna var att distansarbete skulle införas på de arbetsplatser där det finns möjlighet till det. Distansarbete i sig är ingen ny företeelse men det som skiljer distansarbete under pandemin är att fler rekommenderas att enbart arbeta hemifrån under lång tid. Således har distansarbete ökats markant vilket medfört konsekvenser för hur vi interagerar på arbetet och arbetsmiljön. I och med dessa förändringar var det intressant att undersöka hur de nya förutsättningarna för arbetslivet påverkar individer och vilka konsekvenser det kan ha på den psykosociala arbetsmiljön. Detta har vi undersökt med sju kvalitativa intervjuer med tjänstemän inom Region Östergötland som övergått till att arbeta i princip enbart på distans under 2020-21. För att analysera och tolka resultatet har tidigare forskning kring distansarbete, psykosocial arbetsmiljö och balansteorin använts. Balansteorin handlar om att väga upp negativa arbetsförhållanden med positiva för att skapa en jämn balans. Resultatet visar att respondenterna inte upplevde att arbetet på kontoret och distansarbetet skiljer sig åt avsevärt. Digitala verktyg hjälper till att behålla den sociala kontakten med kollegor. I studien framkom att respondenterna upplevde fler avbrott i arbetet på kontoret och flera nämner att det varit effektivare i sitt arbete under distansarbete. Flera berättade även att det blivit mindre stressande att hantera balansen mellan arbete och hushållssysslor. Utifrån ovan upplevs distansarbete ha en rad olika fördelar och samtliga respondenterna vill i framtiden kunna kombinera dessa arbetssätt för att på kontoret vara social och kreativ men inte förlora den effektivitet och fokus som upplevs när de arbetar hemifrån.

The rural municipalities in the mountain areas of northern Sweden has for a many years experienced an out-migration of people in working age witch have led to an older populationand a smaller source of taxes. In addition of these municipalities with a lot of tourists and second home tourists have periods of the year when they have a population that is a lot larger then they have capacity for. This is a case study that examines whether or not flexible working (like working from home) is a possible solution for this problem. This is done by a survey among second home residents in Kultsjödalen, a mountain area in the municipality of Vilhelmina, to see if they have spent more time in their second homes during the Covid-19 pandemic due to flexible working. Moreover this paper examines how infrastructure and local service affect the second home residents ability to work from their second homes. Lastley the study investigates whether or not second home residents wish to spend more time in Kultsjödalen or to consider becomingpermanent residents in the future provided they have the option to continue working from home. The theoretical framework is based on previous studies concerning mobility, migrationand second homes, flexible working and the time-space compression. The survey had in total 271 respondents in its beginning and it showed that there is no way to tell generally whether or not second home residents have spend mor or less time in their cabins since the respondents was quite divided. Only those who had worked from home in their second homes (138 respondents) moved on to the latter parts of the survey. In terms of infrastructure and service the respondents was also quite divided in their opinions. Some of them were really pleased with the current quality whilst some experienced a lot of problems. The most common problem was about broadband, mobile broadband, the telephone networkand the roads. Overall the respondents where a bit more pleased with the local service than the infrastructure although some wished to have a better supply of groceries and an easy solution when you have children in school to enable longer visits in the second home. Provided that the respondents were able to continue working from home in the future, 86% of the respondents were positive to the idea of spending more time in Kultsjödalen. Noticeably fewer respondents could imagine becoming permanent residents, about 33%. On the other hand, from a local perspective these respondents are still of great importance since they bring extra tax incomes for the municipality and consumption power to the local services. Second home tourism overall brings a certain problem in the sense of that more and more tourists dwell in the area whilst the municipality in question experience a negative population development when tax payers move out from the municipality. This leads to a higher strain on infrastructure and service that don’t have the capacity to manage this type of tourism.Developing infrastructure and service so that it can facilitate flexible working might attract more people to move permanently to Kultsjödalen. This would favour the municipality in form of extra taxes and also the local entrepreneurs by increased consumption power during the entire year, even off season.

Bakgrund: Ett företagsekonomiskt problem som organisationer möter i dagens samhälle är ett accelererat VUCA-klimat. Som resultat av Covid-19 har organisationer, ledare och medarbetare tvingats ställa om till distansarbete. Omställningen har lett till att medarbetare ställer nya krav på ledare och dess ledarskap för att kunna nå ett hållbart distansarbete. Baserat på de nya krav som medarbetare ställer kan ett ledarskap behöva anpassas för att möta dessa. Syfte: Att kartlägga medarbetares upplevelser av distansarbete som skapats till följd av Covid-19 och vilket ledarskap som kan passa till dessa upplevelser. Metod: Studien har en induktiv ansats där rollen av teori inte anses ligga till grund för studien. För att kartlägga medarbetares upplevelser gällande ett distansarbete till följd av Covid-19 och se vilket ledarskap som passar till dessa, har en fallstudie genomförts med nio respondenter. Studien utgår från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter som utfört ett distansarbete. En tematisk kartläggningsmetod genomfördes för att kunna kartlägga medarbetarnas upplevelser. Slutsats: I studiens resultat beskrivs de upplevelser som har framhävts av respondenterna från ett distansarbete till följd av Covid-19. Upplevelserna ligger till grund för att ge ett resultat till vilket ledarskap som kan passa till dessa. Resultatet utmynnar i ett skräddarsytt ledarskap vid namn Individuellt-LSR-Ledarskap som är framtaget med syfte att fungera effektivt i ett framtida flexibelt arbete. En slutsats kan dras att det framtagna ledarskapet passar till de upplevelser som respondenterna hade gällande distansarbetet till följd av Covid-19

No description available.

Covid-19 pandemin har orsakat förändringar i samhället och lett till att organisationer behövt ställa om till att låta personal arbeta hemma. I kombination med en påskyndad digitalisering ställer det krav på hur verksamhetsstyrning bedrivs. Offentliga verksamheter är stora och komplexa organisationer vilket gör det intressant att se hur deras styrning bedrivs vid ett ökat distansarbete. Syftet med studien är att studera verksamhetsstyrning i offentlig verksamhet under den pågående covid-19 pandemin, för att bättre förstå hur verksamhetsstyrning bedrivs vid ökat distansarbete, så att offentlig verksamhet bättre kan ta tillvara på de möjligheter och möta de utmaningar som finns. Studien har genomförts med kvalitativ forskningsmetod och en induktiv ansats samt semistrukturerade intervjuer med personer från olika enheter i Kalmar kommun som arbetar på distans. Resultatet i denna studie visar på tre framträdande styrmedel används för distansarbete som antyder på en mer formell styrning med policys, regler och rutiner men samtidigt så lämnas en stor del av kontrollen och styrningen över till mindre formella former av kultur och tillit. Studien har också resulterat i att utmaningar och möjligheter har identifierats.

Digitaliseringen av arbetsplatsen är något som pågått under en längre period. Denna omställning ställer nya krav på chefer och ledare i hur de arbetar för att hålla sina medarbetare motiverade. I denna studie undersöks hur chefer idag kan arbeta med att motivera sin arbetsgrupp när arbetet sker på distans. Enligt tidigare studier inom ämnet är distansarbete en större utmaning för chefen än när arbetsgruppen befinner sig på samma fysiska plats. Genom semistrukturerade intervjuer har chefers upplevelser av hur de kan arbeta med motivationen i sin arbetsgrupp undersökts. Urvalet av informanter är samtliga verksamma inom kunskapsintensiva organisationer och har mångårig erfarenhet av ledarroller. Resultatet av studien visar att cheferna arbetar intensivt med samhörighet genom tätare avstämningar via videolänk samt en tydligare kommunikation med syfte att finnas där som stöd. Eftersom allt sker på distans är självständigt arbete även en stor del av vardagen varpå chefer uppger att de uppmuntrar till självstyrda arbetsprocesser där mål sätts i samråd med chefen. Genom att aktivt arbeta med dessa delar predicerar det en engagerad och motiverad medarbetare.

Studiens syfte var att undersöka omfattning av distansarbete under Covid-19 och dess inverkan på arbetstillfredsställelse och arbetsprestation, samt om skillnad fanns i arbetsprestation och arbetstillfredsställelse mellan individer med olika typ av tidigare erfarenhet av distansarbete. Urvalet var heltidsanställda inom kontorsjobb och administration. Data samlades in via en webbaserad enkät som innehöll frågor om distans samt påståenden baserade på Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och Individual Work Performance Questionnaire (IWPQ). Resultatet visade att omfattningen av distansarbete under Covid-19 predicerar arbetsprestation, men inte arbetstillfredsställelse. Därtill fanns inte någon skillnad i vare sig individuell arbetsprestation och arbetstillfredsställelse mellan individer som har erfarenhet av distansarbete innan Covid-19 och de som inte har det. Däremot visade resultatet att faktorerna ålder och ansvar över andra anställda var positivt relaterade till både arbetsprestation och arbetstillfredsställelse. Samt att beroende till andra var negativt relaterad till arbetsprestation.