Syftet med den här studien är att klargöra hur organisationer skapar en kultur som är gynnsam för dem med ett arbetssätt enligt det så kallade hybridkontoret. Vilka åtgärder organisationer och ledare behöver vidta för att bevara och utveckla organisationskulturen under de nya förhållandena? Studien har genomförts med en abduktiv ansats och kvalitativ metod. Primärdata har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med 6 respondenter. För att uppfylla studiens syfte och besvara dess forskningsfråga har resultatet från intervjuerna analyserats tillsammans med relevanta teorier om organisationskultur, socialisation, ledar- och medarbetarskap.  Studiens resultat visar att det hybrida formatet ställer ändrade krav på ledare och organisationer för att skapa en gynnsam organisationskultur. Det som har framkommit som särskilt avgörande är: tydlig målstyrning där organisationens värdegrunden och mål  är väl kommunicerade, nya mötesarenor för att underlätta kommunikation och informationsspridning samt ledare som är mer närvarande och stöttande i det dagliga arbetet. Att förlägga möten för kreativt arbete och workshops till de fysiska mötena är att föredra för att få kvalitet i dessa. / The purpose of this study has been to clarify how organizations create cultures which are beneficial for them with a working procedure called the hybridoffice. What measures are organizations and leaders in need of in order to remain and develop the organizational culture under the new circumstances? The study has been operated with the help of an abductive scale and a qualitative method. Primary data has been collected through semi-structured interviews with the help of 6 respondents. In order to accomplish the purpose of the study and in order to answer the research question the results from each interview have been analyzed together with relevant theories about organizational culture, socialization, leadership and employmentship. The results of the study show that the hybrid way of working is demanding a change of requirements in leaders and also organizations in order to improve the organizational culture. What has been brought to our attention that is especially crucial are specific goal managements whereas the organizational values and goals are well communicated throughout the company, new meeting arenas to ease communication and informational spread throughout the company and also a change of demand in leaders whereas they are expected to be more present and supporting in the day to day work. Lastly make time for creative working and workshops for physical meetings is of preference.

Syftet med studien var att bidra med förståelse för hur distansarbete påverkat ledarskapetmellan chefer och medarbetare inom offentlig sektor. Forskningsrelevansen för ämnet varhögt då det inte fanns mycket tidigare forskning i ämnet. Den tidigare forskningen diskuteradeledarskap och distansarbete för sig samt hade andra fokusområden. För att uppnå syftetanvändes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Urvalet i studien avgränsades till två chefer och fyra medarbetare placerade inom olika avdelningar inomoffentlig sektor som präglats av både kontorsstyrt arbete och distansarbete. Med hjälp av en tematisk analys formades studiens resultat. Resultatet visade att både medarbetarna och cheferna upplevde att ledarskap i samband med distansarbete krävde struktur. Medarbetarna menade att ledaren behövde inta sin roll som chef genom att fatta beslut, medan cheferna ansåg att beslut borde diskuteras och fattas i grupp. Vidare så upplevde både cheferna och medarbetarna att relationen låg som grund för ett framgångsrikt ledarskap. För att uppnå en god relation mellan cheferna och medarbetarna upplevdes det krävas att cheferna involverade sig i medarbetarnas dagliga uppgifter samt stämde av med medarbetarna för att se till att ingen arbetade för mycket. Vidare visade resultatet att både chefer och medarbetare föredragit kombinationen av distansarbete och arbete på plats. En slutsats var att ledarskap i sambandmed distansarbete krävde struktur från ledaren samt att chefen involverade sig i sina medarbetares arbetsuppgifter. Relationen upplevdes dessutom vara en viktig faktor iledarskapet. Ytterligare en slutsats var att medarbetare och chefer upplevdes gynnas av en kombination mellan distansarbete och arbete på plats. En tillitsfull relation låg som grund för ett framgångsrikt ledarskap och detta uppnåddes genom att chefen erbjudit stöd och insikt imedarbetarnas arbetsuppgifter. Avslutningsvis så upplevdes såväl ett situationsbaserat ledarskap som en kombination av demokratisk- och auktoritär ledarstil varit fördelaktigt för arbete på distans kombinerat med arbete på plats. / <p>PE207G. Exainationsdatum: 2023-09-19.</p>

År 2020 meddelade världshälsoorganisationen att covid-19 viruset skulle klassas som en pandemin. Under pandemin har ett flertal restriktioner skapats i syftet att försöka motverka potentiell smittspridning. Dessa restriktioner har haft en markant inverkan på det svenska arbetslivet och gjort att organisationer behövt genomgå stora förändringar. Tidigare forskning visar hur det har skett en tydlig ökning av distansarbete under pandemin vilket var anledningen till att distansarbete blev centralt för studien. Denna studie är av kvalitativ ansats med syftet att få en djupare förståelse för informanternas upplevelser av hur organisationsförändringarna under pandemin utmärkt sig från tidigare förändringar. För att kunna studera organisationsförändringar och disansarbete användes olika teorier som varit relaterade till detta. Då studien är av kvalitativ ansats var det viktigt att få en förståelse för informanternas upplevelser. Därför valdes semistrukturerade intervjuer för insamlingen av det empiriska materialet. För studien genomfördes åtta olika semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades tematiskt med hjälp av det teoretiska ramverket. Resultaten visar hur organisationsförändringarna under pandemin har skiljt sig från tidigare då det inte varit möjligt att ge ett svar för när pandemin är över. Det har också visat sig hur informanterna har upplevt mindre motstånd för organisationsförändringarna under pandemin än vid tidigare förändringar. Distansarbetet har ökat kraftigt men dess struktur verkar vara mycket lik hur den var innan pandemin. Det är däremot svårt att avgöra i vilken utsträckning distansarbete kommer att fortsätta efter pandemin. Det finns en hel del oklarheter för hur framtiden kommer att se ut och det är inte möjligt att med säkerhet kunna säga vad som kommer att hända men denna uppsats presenterar ett flertal möjliga utfall.

No description available.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap kring hur distansarbete har påverkat kunskapsöverföringen mellan medarbetare inom byggbranschens administrativa verksamhet. De frågeställningar som formulerats för att besvara studiens syfte är: Hur påverkar distansarbetet kunskapsöverföring mellan medarbetare inom byggbranschens administrativa verksamhet? och Hur påverkar distansarbetet kunskapsöverföring i de informella sammanhangen inom byggbranschens administrativa verksamhet? För att besvara studiens syfte och frågeställningar har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta medarbetare inom byggbranschens administrativa verksamhet där samtliga övergått till distansarbete. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod med utgångspunkt i vårt teoretiska perspektiv Communities of practice (Wenger, 1998). Resultatet har visat att medarbetares kunskapsöverföring och informella lärande påverkas av distansarbete på flera olika vis. Exempelvis att den sociala interaktionen var ett viktigt verktyg för kunskapsöverföringen, samtidigt som den sociala interaktionen däremot försvårats på grund av distansarbetet. De informella sammankomsterna har visat sig vara det tillfälle då mest kunskap överförs mellan medarbetare, dessa har däremot försvunnit till stor del vid distansarbete vilket har hämmat kunskapsöverföringen.

Under pandemin har lärarna på gymnasie- och universitetsnivå blivit påtvingade att arbeta på distans. Utifrån detta blev syftet med denna studie att undersöka lärares informella lärande under det påtvingade distansarbetet Frågeställningarna för att besvara syftet var: Hur upplever lärarna att det egna informella lärandet förändras när arbetet sker på distans? och Vilka faktorer upplever lärarna påverkar det egna informella lärandet när arbetet sker på distans? I denna kvalitativa studie har materialet samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare från olika skolor och två universitetslärare från samma universitet. För att analysera det insamlade materialet har Illeris (2011) definition av tillfälligt och informellt lärande samt hans lärandetriangel använts. Resultatet av studien visar på att det finns flera olika faktorer som påverkar lärarnas upplevelse av det egna informella lärandet. De tre faktorer som är tydligast i den här studien är kommunikationssätt, tid och digitala medel. Det framkom även under studiens gång att den största förändringen som skett är att möjligheterna till det informella lärandet har minskat i och med att arbetet bedrivits på distans. Utifrån studiens helhet dras slutsatsen att lärarna har upplevt det jobbigare att lära sig nya saker på distans än när arbetet bedrivs på plats.

Digitalisering är ett aktuellt ämne som påverkar oss alla, både privat och på jobbet. Det är intressant att se hur detta har förändrat ledarnas förmåga att leda och fatta beslut. Digitaliseringen har ställt till med nya utmaningar för chefer och ledare inom olika organisationer. Vi lever i en värld med ständig förändring där den tekniska utvecklingen rusar framåt och det är inte lätt för ledare och organisationer att hänga med. För att hänga med i den snabba teknologiska utvecklingen behöver ledare arbeta på ett flexibelt sätt. Studien syftar till att undersöka hur digitaliseringen har påverkat ledarskapet vid distansarbete och vilka möjligheter och utmaningar ledardistansen medför. För att uppnå syftet med studienhar en kvalitativ forskningsmetod använts. För att få en förståelse för hur digitaliseringen har påverkat ledarskapet vid distansarbete har vi använt oss av data från tidigare forskning och andra vetenskapliga artiklar. Vi har också utfört semistrukturerade intervjuer med fem ledare som är verksamma inom två olika företag. Studien utgår från en teoretisk referensram där ledarskap, förändring och digitalisering står i fokus. Utifrån analysen kan vi konstatera att digitaliseringen har en påverkan på ledarskapet och distansarbetet. Det finns också flera möjligheter och utmaningar som tillkommit med ökad digitalisering. Ledare ställs inför högre krav på flexibilitet vilket bidrar till att linjen mellan arbete och fritid suddas ut. Det har också blivit svårare att motivera sina anställda till att arbeta på plats på kontoret. Det har i sin tur försvårat att bibehålla företagsstrukturen. / Digitalization is a current topic that affects us all, both privately and at work. It is interesting to see how this has changed leaders' ability to lead and make decisions. Digitalization has created new challenges for managers and leaders within various organizations. We live in a world of constant change where technological development is rushing forward and it is not easy for leaders and organizations to keep up. To keep up with the rapid technological development, leaders need to work in a flexible way.The study aims to investigate how digitalization has affected leadership in remote work and what opportunities and challenges leadership distance entails. To achieve the purpose of the study, a qualitative research method has been used. In order to gain an understanding of how digitalization has affected leadership in remote work, we have used data from previous research and other scientific articles. We have also carried out semi-structured interviews with five managers who are active in two different companies. The study is based on a theoretical frame of reference where leadership, change and digitalization are in focus.Based on the analysis, we can state that digitalization has an impact on leadership and remote work. There are also several opportunities and challenges that have come with increased digitalization. Leaders are faced with higher demands on flexibility, which contributes to the blurring of the line between work and leisure. It has also become more difficult to motivate employees to work in the office. This, in turn, has made it more difficult to maintain the corporate structure.

We studied how librarians would adapt to telework, the performance of job responsibilitiesfrom home. We found&apos;that all duties could be accomplished. but to varied extents.Computerbased searches, interlibrary loans, acquisitions, indexing and telephone referenceservices are the duties most likely to adapt to telework whereas cataloguing andclassification probably are best performed in the ordinary workplace.Most duties would demand access to technical means of assistance when performed fromhome. Connections to the library&apos;s local network, directly or via modem, are requiredbecause it is unrealistic to expect librarians to telework with fewer tools than theyordinarily have available. Although librarians generally believe that teleworking will nothave a large irnpact on the operation of the library, most would like to telework.Whether teleworking is a viable strategy depends on the characteristics of the duties, thelibrarian&apos;s desire to telework, but also on the size of the library, the size of its staff, thelibrary&apos;s activities, and how work is distributed between librarians.

Sammanfattning Denna studie syftar till att bidra med ny information om hur kunskap delas och överförs mellan medarbetare som arbetar på distans i en flexibel arbetsmiljö.  Studien baseras på följande tre frågeställningar som vi har formulerat i hopp om att kunna besvara studiens syfte: På vilket sätt möjliggörs kunskapsöverföring mellan medarbetare som ofta arbetar på distans? Saknar distansarbetare kunskap och information i sin yrkesroll då de arbetar distanserat? Hur upplever medarbetare med flexibla arbetsförhållanden att deras yrkesmässiga utveckling ser ut? Saknar medarbetare kunskap och information i sin yrkesroll då de arbetar på distans?  Studien utgår från de teoretiska perspektiven Communities of Practice (Wenger, 1998), R.O.W.E (Thompson &amp; Ressler, 2004) och ZPD - The zone of proximal development (Vygotskij, 1978). I presentationen av resultatet har den tidigare forskningen tillsammans med de teoretiska perspektiven ovan använts som utgångspunkt för analysen. Studien utgår från informanter som till stor del arbetar på distans inom den privata sektorn, specifikt HR-branschen. För att genomföra studien har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer där totalt åtta informanter deltog. Intervjuerna bearbetades sedan och kodades in i tre teman: “kommunikation”, “resultatfokus” och “lära genom andra”. Resultatet visade att kunskap i första hand delas genom digitala kommunikationsmedel. Majoriteten av informanterna föredrog att kommunicera “ansikte mot ansikte”. Det framkom även att informanterna valde att komma in till kontoret för att bli en del av gemenskapen. Informanterna upplevde att de fick ta del av samtlig information och kunskap som ansågs nödvändig genom olika digitala medier och forum. Vid en mer djupgående analys framkom det att medarbetarna saknade en mer informell kunskap, det vill säga, lärandet som uppstår i vardaglig interaktion med medarbetare inom samma yrkesgrupp.

No description available.