Vi lever i en pågående pandemi som har påverkat människor över hela världen. I Sverige har det tillkommit både restriktioner och rekommendationer för att minska smittspridningen. Folkhälsomyndigheten rekommenderar de som har möjlighet att arbeta hemifrån, även kallat distansarbete. Regeringen beslutade även att samtliga lärosäten och gymnasieskolor skulle påbörja distansundervisning. Detta har inneburit distansarbete för skolpersonal och att samtlig kontakt med elever skett digitalt. Arbetsmiljön har därmed påverkats för skolpersonalen i denna omställning och således inneburit en förändring som aldrig tidigare funnits. Studien avser att kartlägga och analysera skolpersonals upplevelser och erfarenheter av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön vid distansarbete inom en skolorganisation. Vidare är en central del är att bidra till ökad kunskap om vad skolpersonal ser som viktiga faktorer inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön vid distansarbete. Särskild vikt läggs vid resurser, arbetstidens förläggning, ledarskapet och den sociala interaktionen. I studien används kvalitativa intervjuer och resultatet visar på att skolpersonalen upplevt en god introduktion till de digitala verktygen och att de besitter tillräcklig digital kompetens. Dock har det medfört högre arbetsbelastning, minskat samarbete mellan kollegor samt tillkomna arbetsuppgifter. Några positiva aspekter som distansarbete bidragit med är stöd och tillit från sin chef, anpassningar och valmöjligheter samt en promenadgrupp som är ett medarbetarinitiativ. Vidare visar resultatet att trots att resurser finns och erbjuds, tillgodoser det inte alltid medarbetarens behov. Därmed behövs både tydlighet i förväntningar och regelbunden dialog och återkoppling för att främja skolpersonalens organisatoriska och sociala arbetsmiljö.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur distansarbete påverkar chefers ledarskap i deras arbetsliv. Vi vill även se om motivationen påverkats samt om cheferna därmed fått förändra sitt sätt att motivera på grund av distansarbetet. Vidare vill vi även ta reda på om chefernas work-life balance har påverkats av distansen eller om det mest är sammankopplat med chefstiteln i sig. För att kunna besvara detta syfte har vi formulerat följande frågeställningar: Hur har distansarbetet förändrat chefernas sätt att leda sin grupp? Vilka möjligheter finns till en bra work-life balance vid distansarbete och i rollen som chef? Hur upplever cheferna motivationen vid distansarbete? I vår studie har vi använt oss av teorier kring olika ledarstilar, medarbetarskap, kommunikation och feedback. Vi har även redogjort för teorier om work-life balance, bland annat dess utveckling över tid för att sedan komma in på teorier kring tillgänglighet, ledarskap på distans och motivation. I motivationsdelen har vi bland annat skrivit om ledarens förmåga att motivera samt skillnaden mellan inre och yttre motivation. Vi har utfört 8 stycken intervjuer med olika gruppchefer på ett större företag som utgör vår empiri. Utifrån de teorier vi valt ut har vi sedan analyserat empirin. Med utgångspunkt i våra resultat kunde vi sedan dra slutsatser kring våra frågeställningar där vi bland annat har kunnat se att distansarbetet haft stor påverkan på chefers ledarskap. Vi kunde även se att motivationen har påverkats till det negativa men inte på grund av ändrat ledarskap utan distansen och situationen i sig. När det kommer till frågeställning om work-life balance har vi sett att mer flexibilitet har uppstått och detta har varit både positivt och negativt.

This essay processes the responsibility for the psychosocial environment at work, including both organizational and social aspects, during teleworking. As an effect of the COVID-19 pandemic, a large-scale part of the labour market switched to solely teleworking. There are, as with most things, both advantages and disadvantages of teleworking and the dissertation focuses on the organizational and social work environment aspects in companies that conduct office work of various kinds. The essay examines EU law and other relevant international sources together with the Swedish sources of law. To put the law to a societal perspective, to be able to analyse the consequences of the application of the law, literature and assured research in the field are studied. A qualitative study is included to examine women's experience of teleworking based on organizational and social factors with a gender perspective.The essay concludes that the legal responsibility for the working environment, regardless of where the work accomplishes, lies with the employer. The employee's responsibility is limited to actively participating in the undertaking with the working environment. A need for a distinct description and information about the employee's participation can facilitate cooperation regarding the work environment during teleworking. The advantages that emerge in the qualitative study are the difficulties with telework are the demarcation between work and private life. Also, the lack of physical meetings during telework, despite today's information technology tools. The respondents are affirmative about teleworking to a greater extent in the future, but not under duress or full time.

Dagens digitaliserade arbetsliv ger företag möjlighet att arbeta på distans. Detta ställer i sin tur nya krav på ledare att kunna handskas med utmaningar kopplade till arbetsklimatet i distansarbetande företag. Studiens syfte var att undersöka hur distansarbete och distansledarskap med kommunikation via IKT påverkar arbetsklimatet i ett företag ur både ledningens och medarbetarnas perspektiv. Frågeställningarna som användes för att besvara studiens syfte gällde ledningens och personalens upplevelser av hur distansarbetet och distansledarskapet påverkar arbetsklimatet och en jämförelse av upplevelserna mellan ledning och personal. Studien genomfördes på ett litet IT-företag i Sverige där kvalitativ och kvantitativ metod användes. En enkät skickades ut till personalen på företaget, vilket utgjorde den kvantitativa delen av studien. Semistrukturerade intervjuer utfördes med en del av ledningen, vilket utgjorde den kvalitativa delen av studien. Centrala resultat i studien är att personal och ledning i stor mån har liknande uppfattningar kring distansarbetets och distansledarskapets påverkan på arbetsklimatet, även om åsikterna skiljer sig något. Arbetsklimatet påverkas bevisligen både positivt och negativt av distansen. Det har visat sig vara viktigt för ledningen att arbeta aktivt med kommunikation, inkludering, sammanhållning och transparens för att distansledarskapet ska påverka arbetsklimatet positivt. Vidare framhålls vikten av att hela företaget träffas ansikte mot ansikte för att skapa en god grund för kommunikation. En god gemenskap och organisationskultur underlättar för överbryggandet av kommunikationsstörningar.

Distansarbete som arbetsform har blivit alltmer vanligt det senaste decenniet. Arbetsformen har tidigare oftast varit frivillig och setts som en förmån som arbetsgivaren kan ge de anställda i sitt arbete. I mars 2020 förändrade covid-19 pandemin förutsättningarna för distansarbete, då detta gick från att vara valbart till att rekommenderas och mer eller mindre bli påtvingat för miljontals individer världen över. Distansarbete som arbetsform har i tidigare forsknings setts kunna bidra till en högre upplevd arbetstillfredsställelse och en lägre konflikt mellan arbete och privatliv, men sambanden under pandemin är mer oklara. Syftet med studien var därför att undersöka om distansarbete under pandemin har någon påverkan på upplevd arbetstillfredsställelse och Work Family Conflict (konflikt mellan arbete och privatliv), samt om tidigare erfarenhet av distansarbete modererar denna relation. Ett underliggande syfte var att titta på relationen mellan upplevd arbetstillfredsställelse och Work Family Conflict vid distansarbete under covid-19. Studien har en tvärsnittsdesign. Data är insamlade genom en enkätundersökning genomförd av forskningsprojektet Flexibelt arbete (Flex-A) på Högskolan i Gävle. Respondenterna består av 1041 tillsvidareanställda tjänstemän och arbetare från ett tiotal svenska organisationer som arbetat på distans i någon omfattning under covid-19.  Resultatet visade att det inte på några samband mellan distansarbete och upplevd Work Family Conflict eller arbetstillfredsställelse under covid-19. Däremot fanns effekter av kön och individer med små barn (yngre än 13 år) på Work Family Conflict. Resultatet visade även ett signifikant samband mellan Work Family Conflict och arbetstillfredsställelse där en lägre Work Family Conflict ger en högre arbetstillfredställse.  Då distansarbete troligtvis kommer att vara en mer förekommande arbetsform även när pandemin ebbat ut behövs dock mer forskning inom ämnet.

Titel: ”Det är trevligt att se varandra i Zoom, men…” En kvalitativ studie om medarbetare på Högskolan i Gävles upplevelser av motivation under perioden av distansarbete till följd av Covid-19 Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi  Författare: Linus Nygårds och David Norlin Handledare: Daniella Fjellström Datum: 2022-05-23 Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur medarbetare på Högskolan i Gävle upplevt att motivation har påverkats av distansarbete till följd av pandemin, samt hur det förändrats under den gångna perioden av distansarbete till följd av Covid-19. Metod: Studien utgår från ett konstruktivistiskt perspektiv. För insamling av det empiriska materialet har en kvalitativ undersökningsmetod tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen är baserad på tidigare forskning inom motivationsteori och distansarbete. En intervjuguide har formats där frågorna är baserade på den teoretiska referensramen. Empirin är framtagen genom intervjuguiden. Studiens resultat bygger på en tematisk analys där teman skapats utifrån den empiriska insamlingen.               Resultat & slutsats: Resultatet visar att medarbetarna upplevt att det påtvingade distansarbetet har haft en negativ inverkan på den sociala kontakten som normalt råder på arbetsplatsen. Det visar också att det funnits brister i den fysiska arbetsplatsen. Distansarbetet har däremot lett till en ökad känsla av självbestämmande. Sammantaget har motivationsnivån påverkats negativt enligt analysen. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till framtida forskning innefattar att undersöka vilka delar från distansarbetet till följd av pandemin som blir kvar när pandemin är över, och hur dessa påverkar motivationen i den nya kontexten.                                                            Uppsatsens bidrag: Studien har bidragit genom att visa distansarbetets negativa påverkan på motivationen till följd av försämrad arbetsmiljö och uteblivna sociala kontakter, samt vad som upplevts som bra och dåligt vid distansarbete för organisationen.

Bakgrund och syfte: Hybridarbete innebär att medarbetare alternerar mellan kontors- och distansarbete, detta arbetssätt förväntas bli allt vanligare till följd av covid-19-pandemin. När arbetet sker både på kontoret och på distans förändras kraven på arbetsmiljön. Studien syftar till att utifrån ett arbetsmiljöperspektiv undersöka och därmed bidra med en fördjupad förståelse för hybridarbete och medarbetares arbetsvillkor vid hybridarbete. Metod: Studien utgår från en kvalitativ ansats där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio medarbetare från två kommunala organisationer som tillämpar hybridarbete. Intervjuerna har analyserats inspirerat av tematisk analys.  Resultat: Hybridarbete är en uppskattad arbetsform. Utmärkande drag för hybridarbetet är exempelvis att självständiga arbetsuppgifter associeras med distansarbete medan samarbete förknippas med kontorsarbete. Hybridarbetet underlättas av tydliga riktlinjer, goda kommunikationsmöjligheter och stödjande ledarskap. Något som kan försvåra hybridarbetet är risken att det uppstår en “vi” och “dem”-känsla. Slutsatser: Vid hybridarbete har tre oumbärliga arbetsvillkor identifierats, dessa är flexibilitet, kommunikation och ledarskap.

SAMMANFATTNING  Forskningsfrågor: På vilket sätt har organisationers verksamhetsstyrning påverkats under covid-19-pandemin? Vilket eller vilka styrsystem har använts för att få distansarbetet att fungera?  Syfte: Uppsatsen syftar till att få en djupare förståelse i de problem som kan uppstå med distansarbete i organisationers verksamhetsstyrning. Undersökningen är viktig då det finns en kunskapslucka inom detta område. Det är fortfarande ett nytt forskningsområde. Kunskap kring hur verksamhetsstyrningen kan gå till för att få organisationer att fortsätta fungera på ett bra sätt kan vara till hjälp för de organisationer som kommer att fortsätta arbeta mycket på distans efter pandemin samt i framtida likande situationer som covid-19-pandemin. Metod: Kvalitativ metod Slutsats: För att få distansarbetet att fungera har främst personnel/culture control använts för att behålla den sociala närvaron har digitala fikarum använts och personalen har kunnat fortsätta utvecklas genom digitala utbildningar. Även action control har använts genom den digitala övergången samt styrningen kring distansarbetet. Results control har också använts men inte specifikt för situationen. Den här formen av styrning användes redan innan pandemin. / ABSTRACT Research questions: How has corporate management control been affected during the covid-19 pandemic? Which control system or control systems have been used to make teleworking possible?  Purpose: The thesis aims to gain a deeper understanding of the problems that can arise with teleworking in management control. The study is important as there is a knowledge gap in this area. It is still a new area of research. Knowledge of how management control can be done to get the organization to continue to function in a good way can be helpful for those organizations that will continue to work a lot remotely after the pandemic as well as in future similar situations such as the covid-19 pandemic. Method:  Qualitative method   Conclusion: In order to make telecommuting work, mainly personnel/culture control has been used. To maintain the social presence, digital break rooms have been used and the staff has been able to continue to develop through digital training. Action control has also been used through the digital transition and telecommuting management. Results control has also been used but not specifically for the situation. This form of management control was already in use before the pandemic.

Forskningsfrågor: - Hur har en omställning till hybrid- och distansarbete påverkat en organisations interna kommunikation?  - Vilken påverkan har val av kommunikationsmedium på den interna kommunikationen under distansarbete?   Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur en övergång till hybrid- och distansarbete påverkar samarbete och intern kommunikation i organisationer. Syftet är också att belysa val av kommunikationsmedium, vilka hinder och störningar som kan uppstå samt vilka utmaningar som är förknippade med distansarbete.  Metod: Studien utgick från en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Det empiriska materialet i undersökningen samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer. För att analysera det empiriska materialet användes en tematisk analys.   Slutsats: Omställningen till hybrid- och distansarbete har gjort att spårbarhet i kommunikationen blivit av större betydelse, likaså ett tydligt budskap. Omställningen har också minskat spontan kommunikation, gjort kommunikationen långsammare och i vissa fall inte påverkat den interna kommunikationen nämnvärt. Hur kommunikationen påverkats skiljer sig åt mellan branscher och arbetssätt.  Val av kommunikationsmedium har stor påverkan på den interna kommunikationen. Det är viktigt att rätt sak kommuniceras i rätt kanal och medium för att uppnå effektiv kommunikation. Chatt har visats vara av större betydelse inom den interna kommunikationen än vad tidigare studier funnit. / Research questions: - How has a transition to hybrid and teleworking affected an organization's internal communication? - What influence does the choice of communication medium have on the internal communication during telework?  Purpose: The purpose of the study is to contribute knowledge about how a transition to hybrid and teleworking affects collaboration and internal communication in organizations. The purpose is also to shed light on the choice of communication medium, what obstacles and disruptions may arise and what challenges are associated with teleworking.  Method: The study was based on a qualitative method with an abductive approach. The empirical material in the study was collected through ten semi-structured interviews. A thematic analysis was used to analyze the collected data.  Conclusion: The transition to hybrid- and telework has made traceability in communication more important, as well as a clear message. The transition has also reduced spontaneous communication, made communication slower and in some cases has the transition not significantly affected the internal communication. How the internal communication has been affected differs between industries.  The choice of communication medium has impact on internal communication. It is important that the right message is communicated in the right channel and medium to achieve effective communication. Chat has been shown to be of greater importance in internal communication than previous studies have found.

Syftet med studien är att öka förståelsen för hur anställda på en folkhögskola upplever att distansarbete påverkar arbetsplatslärandet. Med utgångspunkt i att människan är relationell och att lärande sker i samspel med andra frågar vi hur upplever anställda på en folkhögskola att arbetsplatslärandet har påverkats av distansarbete? Studien är av kvalitativ och hermeneutisk ansats med ett fenomenologiskt perspektiv för att få en förståelse för informanternas upplevelser av fenomenet. Det utformade instrumentet bestod av semistrukturerade intervjuer och genomfördes på sex anställda. Resultatet visade att de anställda upplever att relationen till sin närmaste kollega har förstärkts under de nya förutsättningarna medan gemenskapen på arbetsplatsen i helhet har försämrats. De spontana träffarna mellan kollegor upplevs ha uteblivit och möjligheterna till lärande har därmed förändrats. Informanterna upplever att lärandet främst sker i samspel med sina närmaste kollegor.