Syftet med denna studie var att undersöka om acceptansen av det aktivitetsbaserade kontoret har förändrats under de senaste åren och vilka faktorer som skulle kunna förklara detta. Covid-19 pandemin fick många tjänstemän att behöva övergå till att arbeta på distans vilket har lett till nya insikter angående det flexibla arbetet. Nya lärdomar har givit upphov till nya preferenser och därmed har en diskussion om vilket kontorskoncept som är mest lämpligt för att bemöta den efterfrågade flexibiliteten blivit aktuell. Genom att utföra intervjuer och analysera en Employee Preference Report kunde både primär- och sekundärdata användas för att besvara forskningsfrågan. Utifrån den empiri som samlats in och analyserats kunde det konstateras att acceptansen mot det aktivitetsbaserade kontoret tycks ha ökat. Resultatet visar att detta kan bero på att konceptet tillåter den anställde att arbeta mindre platsbundet samtidigt som det erbjuder en gemensam arbetsplats vilken stödjer innovation och samarbete.

Den här studien undersöker huruvida coronapandemin har påverkat revisionsprocessen och omdet haft någon effekt på revisionskvalitet. I denna uppsats används en kvalitativ metod för attinhämta empirin genom semistrukturerade intervjuer med fem auktoriserade revisorer för attvidare undersöka om revisionsprocessen och revisionskvalitet påverkats. Intervjufrågorna harhaft en stor fokus på revisionsprocessens tre faser: planeringsfasen, granskningsfasen ochrapporteringsfasen. Undersökningen visar att coronapandemin inte haft någon större effekt pårevisionsprocessen däremot har det förändrat revisorns arbetssätt, i form av att arbetet nu tillsköts på distans genom digitala plattformar och kommunikationen med kunder till stor del skötsdigitalt. Studien visar även på att revisionskvalitet inte påverkas under coronapandemin utanatt kvaliteten enligt respondenterna kan bli bättre på grund av att myndigheter ställer högrekrav på revisionen under kristider. Den här studien bidrar med ett empiriskt underlag påhuruvida coronapandemin kan tänkas påverka revisionsprocessen.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka effekter de olika turerna kring distansarbete har fått på arbetstagares så kallade Work Life Balance inom tjänstemannasektorn. Pandemin och dess restriktioner tvingade organisationer runt om i världen och även här i Sverige att ställa om flertalet gånger mellan distansarbete och att utföra arbetet på plats. Målet med undersökningen är genom tidigare forskning, samt intervjuer med arbetstagare inom tjänstemannasektorn som tvingats till flertalet turer med distansarbete kartlägga vilken påverkan detta fått. Resultatet visar bland annat att det finns en påverkan på arbetstagares Work Life Balance i och med de olika turerna kring distansarbetet. Graden av effekter varierade men ett starkt mönster kring att det skapat en förändring kring tidsdisponering. Det psykologiska perspektivet blev en viktig faktor för att se mönster i resultatet, då detta var något som påverkade respondenterna till stor del under de olika turerna. Uppgivenhet, ensamhet och minskad meningsfullhet är tre viktiga ord som sammanfattar den psykologiska påverkan de olika turerna fick på respondenterna. Slutsatsen blev således att den generella påverkan på Work Life Balance var stor, men även varierande beroende på familjesituation, boende och ålder.

Under sent 2010-tal och tidigt 2020-tal drabbades världen av en pandemi som gjorde att distansarbete ökade markant för de anställda. Där har distansarbetet varit en förutsättning för att få organisationerna att fungera. Syftet med studien var att undersöka hur medarbetare upplever sin arbetsmiljö ur ett fysiskt och psykiskt perspektiv under distansarbetet men också vilka möjligheter och utmaningar som distansarbetet medfört för medarbetarna. Den tidigare forskningen som användes handlade om distansarbete, psykisk arbetsmiljö, fysisk arbetsmiljö samt olika möjligheter och utmaningar som tidigare identifierats i relation till distansarbete. Studien använde sig av Karaseks krav-kontroll-stödmodell för att förklara hur den psykiska hälsan upplevdes. Studien utfördes genom en kvalitativ metod, där materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån en tematisk analys. Resultatet delades in i tre teman: Psykisk arbetsmiljö, fysisk arbetsmiljö samt utmaningar och möjligheter. Studiens slutsats var att medarbetarna befann sig i en situation där de löper låg risk för dålig psykosocial arbetsmiljö, men en högre risk för dålig fysisk arbetsmiljö. Möjligheterna som distansarbetet medfört var en ökad produktivitet samt en ökad flexibilitet. De utmaningar som distansarbetet medfört handlade om gränsdragningen mellan arbete och privatliv vilket var kopplat till den ökade flexibiliteten som distansarbetet medfört.

Since the Covid-19 pandemic, teleworking has gone from an unusual working form to standard practice in everyday life. Continuous studies have shown that there are a lot of advantages related to productivity from teleworking. Needless to say, productivity is a complex concept and hard to measure, especially in a service company. Therefore, the purpose of this essay is to research this further, how teleworking under the Covid-19 pandemic has affected productivity. To gather empiric data a company was chosen, they gave us their statistics measurement of their productivity, in their customer service department. This was referred to as the actual productivity. Another way to gather empiric data was interviews with the employees on how they felt teleworking affected their productivity, referred to as the experienced productivity. There were eight interviews and they were semi-structured, an interview guide was used, it was based on the theoretic framework. The study also aims to gather information about which work environment factors are most important to promote productivity, which was also studied in the interviews.  This study produces information about the different work environment factors of what promote productivity, both in a general sense and from teleworking. A factor that was both recurring in our study and the ones before us was that the lack of social interaction, this was seen as a negative factor of working from home. A positive factor from working from home was the silence and the calm, this made it easier to focus. One thing all the respondents had in common was that a combination of working from home and in the office would be the optimal solution. When it came to actual and experienced productivity, there were some differences. The employees thought that their productivity was greater from teleworking, though the actual productivity showed barely any difference. There could not be an exact reason for this incidence, one theory was that the employees have overestimated their productivity when working from home.

The pandemic's restrictions led to organizations being forced into working from home. This posed a major challenge for many managers, including companies that previously already had experience with digital work. This means that managers had to meet these arousing challenges as a result of pandemic restrictions by applying management tools to their digital supervision. The purpose of the study was to analyze how managers during the pandemic have had to adapt their manager role at a distance and how they used instruments to meet the challenges. This has been investigated to gain a broader understanding of how managers can use instruments in their managerial role when businesses have switched to work on a distance. The study also aims to contribute to a new theory regarding how managers can handle challenges with the help of instruments.  In this study, a qualitative inductive research method has been applied where semi-structured interviews were conducted with five different managers from production and industrial companies. In order to get as broad and truthful answers as possible, we chose to anonymize both the respondents but also their companies. The results of this study showed that the biggest challenge in managing employees who worked from the officesite while managers work from home was to maintain communication between them. What the respondents take with them from this challenge is that structure and digital tools are an essential part of being able to control a business, and be able to continue communicating with their employees, regardless of whether the control takes place on site or at a distance. A model has been developed to help managers in similar situations in the future. The four steps identified are: 1. How IT-oriented the unit is, 2. Identify shortcomings in the management, 3. Structure tasks and address shortcomings, 4. Follow-up.

The aim of this study is to investigate the legislation the employer has for the employee’s whom’s workplace is from home instead of the office. The topic has been chosen because it is relevant to the present business environment after the covid-19 regulations. The purpose of the study is to investigate how employers are working with the work environment in practice via interviews. This was possible by using a legal analytical method through making a selection of five different employers whose employees worked from home during the pandemic and continuously had that possibility during the working hours after the recommendations were removed. By investigating and analyzing the legal regulation, the study wants to clarify the employer’s work environment responsibilities when working remotely from home. By using the legal dogmatic method the study has been able to achieve the purpose of the essay. Through investigating and analyzing laws, regulations, proportions, public inquiries, law suits, EU regulations, articles, literature and electronic materials and therefore making a clarification about the employer responsibilities. There are regulations that prevent the employer from fully accessing certain actions to maintain the work environment for the employee’s when working from home, such as an employee's home is a private place where the employer can not confine. The result showed that the employees and the employer need a functional collaboration with good communication among themselves is necessary for the working environment from home.

No description available.

Pandemin har satt många spår, inte minst i synen på arbetslivet och möjligheten till ökad flexibilitet i och med arbete på distans. Distansarbete är inte nytt men fick fäste på riktigt efter pandemin. Studier pekar på att möjligheten till distansarbete kan ha såväl positiva som negativa effekter för individer. Studiens syfte var att undersöka tjänstemäns upplevelse av och attityd till distansarbete inom en organisation. Syftet undersöktes genom frågeställningar rörande valet att distansarbeta, attityden till och upplevelsen av distansarbete, om det finns skillnader i upplevelsen baserat på kön, familjesituation, ålder och arbetade år inom organisationen samt vilka samband som finns mellan de olika upplevelsevariablerna. För att undersöka syftet användes en webbaserad enkät som baserades på tidigare studier. Enkäten skickades ut till 100 tjänstemän inom en organisation i Sverige. Antal deltagare som besvarade enkäten var 31, varav 13 män och 18 kvinnor. Resultatet analyserades i SPSS. Studiens resultat visade att den vanligaste anledningen till distansarbetee var att det underlättar mellan arbete och fritid. Resultatet pekar på en generellt positiv upplevelse av distansarbete med bra mående och minskad stress, främst för kvinnor. Samtidigt visar resultatet en ökad sjuknärvaro. Slutsatsen är att distansarbete för med sig både för- och nackdelar men för att öka fördelarna och minska nackdelarna bör organisationer utveckla en jobbdesign som ökar mående och den generella upplevelsen för varje individ. / The pandemic has left many traces, not least in the view of working life and the possibility of increased flexibility through remote work. Remote work is not new, but it took hold after the pandemic. Studies indicate that the possibility of remote work can have both positive and negative effects for individuals. The purpose of the study is to investigate white-collar workers' experience of and attitude to telework within an organization. The aim was examined through questions regarding the choice to work remotely, the attitude to and experience of remote working, whether there are differences in the experience based on gender, family situation, age and years worked within the organization and what connections exist between the different experience variables. To investigate the purpose, a web-based survey, based on previous studies was used. The survey was sent out to 100 white-collar workers within an organization in Sweden. The number of participants who answered the survey was 31, of which 13 were men and 18 women. The result was analyzed in SPSS. The study's results show that the most common reason for remote work is that it facilitates between work and leisure. The results point to a generally positive experience of remote work with good well-being and reduced stress, mainly for women. At the same time, the results show an increased presenteeism. The conclusion is that remote work brings both pros and cons, but to increase the benefits and reduce the disadvantages, organizations should develop a job design that increases the well-being and overall experience for everyone.

Vi lever i ett samhälle som ständigt förändras vilket även innebär att nya arbetsformer växer fram. Syftet med denna uppsats är att undersöka distansarbete och dess effekter för individer boende i Sverige. De effekter som har undersökts närmare är flexibilitet, konflikten mellan arbets- och familjelivet samt hur tillfredsställd individen är med sitt arbete. Genom en kvantitativ metodansats har vi använt oss av ett befintligt data-set från International Social Survey Program (ISSP, 2015) där förvärvsarbetande deltagare mellan 18–72 år inkluderades i denna studie. Resultat visar att distansarbete ger upphov till mer flexibilitet för en individ i förhållande till arbets- och privatlivet. Vidare visar resultat att individer som arbetar på distans i större utsträckning upplever en konflikt mellan arbetet och familjen. Vi har även identifierat att kvinnor och män som har barn i hushållet upplever starkast konflikt om man jämför med personer utan barn i hushållet. Studien fann avslutningsvis ett svagt positivt samband mellan distansarbete och arbetstillfredsställelse.