Tekniska verktyg har möjliggjort för organisationer att arbeta på distans och denna arbetsstruktur anammas av allt fler organisationer. Denna arbetsstruktur benämns virtuella organisationer och karaktäriseras av att de arbetar mot organisatoriska mål trots skillnader i fysiska platser, tidzoner och kulturer. Arbetsstrukturen möjliggör för organisationer att nå spetskompetens oberoende av geografiska platser samt mindre resande för medlemmarna. Det går att identifiera både möjligheter och utmaningar för ledare inom dessa organisationer. Möjligheter och utmaningar kan ses ur olika perspektiv som tillit, kommunikation, motivation samt kultur. Det saknas belägg för hur möjligheter och utmaningar i virtuella organisationer kan påverka ledarskapet. Det ligger i studiens intresse att således besvara frågan: Hur leder ledare i virtuella organisationer? Studien teoretiska ramverk presenterar de tre välkända teorierna; transformellt ledarskap, transaktionellt ledarskap samt situationsanpassat ledarskap. Detta för att utvidga kunskapen om ledarens roll inom en grupp. Vidare presenteras de möjligheter och utmaningar som nämnts mer ingående för att påvisa skillnader och likheter med studiens empiri. För att kunna besvara studiens problemformulering har sju ledare intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Studiens empiriska kapitel är utformat efter varje person för att säkerställa att respondentens berättelser redogörs på ett rättvist sätt. Vidare har studiens empiriska data tematiskt analyserats med utgångspunkt från det teoretiska ramverket. Avslutningsvis presenteras studiens slutsatser och rekommendationer. Trots att arbetsstrukturen blir allt mer förekommande finns det begränsat med forskning inom området. Forskningen ifrågasätter huruvida de gamla ledarskapsteorierna är applicerbara på den nya arbetsstrukturen då den innebär nya kontexter för både ledare och anställda. Studien visar att kultur, tillit och sammanhållning är tre faktorer som har stor betydelse för ledarskapet inom virtuella organisationer.

Distansarbete är en arbetsform som har kommit att användas av företag där distansarbete lämpar sig. Distansarbete används för att bland annat kunna ge möjligheten till ett flexiblare arbete för anställda på företag. Givetvis för detta med sig risker då företagen blir mer öppna för omvärlden. I rapporten tar jag upp kriterier som bör uppmärksammas rörande säkerhet när företagen använder sig av distansarbete. En förklaring av begreppet sker och olika typer av distansarbete tas upp för att ge en bredare vy av vad distansarbete innebär. En jämförelse sker mellan varuproducerande företag och IT-företag för att se om det förekommer skillnader i säkerhetstänkandet vid distansarbete.

Denna forskningsrapport undersöker hur nya teknologier kan verka som stöd för visuellt informationsutbyte och koordination för kreativa arbeten på distans. Arbetsgruppen genomförde denna undersökning för att kunna utbyta prototyper och annat visuellt material på regelbunden basis med en beställare av ett projekt som har sitt säte i New York. Projektet använde sig av en så kallad projektblogg som kanal för att förmedla utfört arbete samt för att föra en diskussion och ge feedback på det. Eftersom detta projekt skulle genomföras inom ramen för detta examensarbete valde arbetsgruppen att även undersöka hur examensarbetet skulle kunna koordineras genom projektbloggen. Dessa två undersökningar skedde genom en fallstudie under 8 av examensarbetets totala 10 veckor. Samtidigt som fallstudien genomfördes gjordes även en litteraturstudie som undersökte om det fanns teori som kunde stödja användandet av en projektblogg på detta sätt. Efter fallstudien utvärderades resultatet och genom intervjuer med användare och enkätundersökningar med en referensgrupp framkom det att projektbloggen hade upplevts vara ett mycket användbart hjälpmedel för att förmedla visuell information samt för att ge feedback för det ena projektet. Det andra projektet (examensarbetet) hade mindre behov av visuellt informationsutbyte då arbetet huvudsakligen bestod av längre textdokument. Eftersom dessa dokument skulle editeras fann användaren inte projektbloggen som ett optimalt verktyg för detta, bloggen verkade i det projektet mer som samlingsställe för dessa dokument, där användarna kunde hämta informationen för att sedan editera på traditionellt vis. Litteraturstudien som genomfördes visade att det fanns gott om stöd som pekade på att en projektblogg skulle vara användbar för koordinering av kreativa projekt som skedde på distans, och en av de mest intressanta möjligheterna som beskrevs inom ämnet computer supported collaborative work(CSCW) var att den nya tekniken att genomföra distansarbeten framförallt öppnade dörrar för de yrkesgrupper som hade behov av att visa upp grafiskt material, en yrkesgrupp som normalt blir väldigt belastad om arbetsgruppen inte är närvarande.

Sedan pandemins utbredning (Covid-19) har distansarbetet orsakat stora förändringar inom den organisatoriska strukturen. Med de uppdaterade rekommendationerna har Folkhälsomyndigheten uppmuntrat företag och organisationer att förlänga hemarbetet för de anställda. Detta har resulterat i ökade konsekvenser av de psykosociala och fysiska hälsoeffekterna hos organisationens medlemmar.  I denna studie var syftet att förstå hur anställda inom Uppsala universitet uppfattar och upplever förändringarna i sin arbetssituation sedan distansarbete infördes som ny arbetsform i organisationen. Uppsatsen bygger på tio kvalitativa intervjuer med de anställda och resultatet av studien lyfter fram både för och nackdelar som tillkommit i och med den nya arbetssituationen. I och med begränsningarna inom människors sociala behov visar studien en bristande motivation och kreativitet hos de intervjuade. Distansarbetet skapar i högre grad gränsdragningssvårigheter mellan privat och arbetsliv. Studien visar dock att distansarbetet har bidragit till ökad effektivitet, produktivitet samt större grad av egenkontroll. Man ser också att olika slag av samtal med arbetsgivaren hade ökat i intensitet under distansarbetet. Studien visar att kontrollmekanismer under distansarbetet handlade snarare om att upprätthålla arbetsmiljörelaterade frågeställningar såsom vägledning och handledning än, övervakning av arbetsprocesser och slutmål. / Since the spread of the pandemic (Covid-19), distance working has caused major changes in the organizational structure of work. With the updated recommendations, the Swedish Public Health Authority (FHM) has encouraged companies and organizations to extend working from home for those employees who can. This has resulted in increased consequences of the psychosocial and physical health effects of the organization's members. In this study, the purpose was to understand how administrative employees at Uppsala University perceive and experience the changes in their work situation since distance working was introduced as a new form of work in the organization. The essay is based on ten qualitative interviews with the employees and the results of the study highlight both advantages and disadvantages that have arisen as a result of the new work situation. Due to the limitations of the social situation, the study shows a lack of motivation and creativity among most of the interviewees. Distance work to a greater extent creates difficulty differentiating between private and working life. However, the study shows that the benefits of distance working has contributed to increased efficiency, productivity and a greater degree of self-control. The end result of the study shows that different types of conversations between the employer and employees have increased in intensity during the distance working situation. The study also shows that control mechanisms during distance working were more about maintaining work environment-related issues such as guiding and supervising rather than monitoring work processes and end goals.

År 2020 kom ett nytt influensavirus kallat coronaviruset (Covid-19) som spreds och utvecklades till en pandemi. Detta skapade ett behov av beredskap hos verksamheter i form av alternativa lösningar till kontorslokaler för att kunna skydda sina anställda och samtidigt upprätthålla verksamheten. En strategi för detta är remote work (i.e. distansarbete) som innebär att de anställda jobbar hemifrån eller på annan plats än det fasta kontoret. Mycket av tidigare forskning gällande en framgångsrik användning av remote work, utgår från situationer där endast delar av verksamheten arbetar remote med ändamålet att generera positiva effekter för företag och individ. För att få en bättre förståelse för en fullständig användning av remote work med ändamålet att upprätthålla verksamheten, har en fallstudie genomförts på ett Uppsalabaserat företag som gick från kontorslokaler till remote work i hela organisationen med bara någon dags varsel. Studien syftade till att bidra med kunskap kring framgångsfaktorer för användning av remote work, där hela organisationen går remote för att upprätthålla verksamheten. För att undersöka studiens frågeställningar genomfördes en litteraturgenomgång som genererade ett teoretiskt ramverk, bestående av sju grupper av tidigare funna framgångsfaktorer för remote work. Ramverket användes som grund för en kvalitativ intervjustudie följt av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visade att fyra tidigare funna framgångsfaktorer hade stöd i empirin, två hade delvis stöd medan en inte hade något stöd. Vidare framkom det två nya framgångsfaktorer i fallet. Framtida forskning bör pröva faktorerna som en modell, samt i andra typer av organisationer för att validera faktorerna vidare.

Syftet med denna studie är att undersöka hur de kulturella artefakterna har påverkats i samband med omställningen till distansarbete. Studien utgår från medarbetarnas perspektiv på Hermods SFI-skola. Vi avser att fokusera på de kulturella artefakterna; symboler, riter, ritualer, språkliga artefakter samt beteenden och värderingar. Studiens resultat visar att medarbetarna på Hermods SFI-skola uppfattar att organisationens kulturella artefakter har påverkats till en viss omfattning efter omställningen till distansarbete. Studiens resultat påvisar att förändringar i medarbetarnas fysiska arbetsmiljö har medfört en minskad öppenhet inom kulturen, men tillhörigheten kvarstår. Organisationens riter har inte påverkats efter omställningen till distansarbete i och med att det fortfarande har anordnats riter, men ritualerna har upphört och förändrats. De språkliga artefakterna har påverkats då språket upplevs som mer formellt. Sammanfattningsvis framgår det att organisationens beteenden och värderingar kvarstår då de fortfarande arbetar på ett sätt som är förankrat med kulturen.

Denna studie omfattar en serie intervjuer på företaget X, samt ett eget distansarbete på det biotekniska företaget Cytiva, med syftet att undersöka Covid-19s inverkan på arbetsförhållanden, IT-säkerhet och flexibilitet vid distansarbete. De tre delarna studien omfattar, har analyserats med hjälp av Herzbergs tvåfaktorsteori för arbetsförhållanden, CERT-SE rekommendationer för arbetsgivare och CIA-triaden för IT-säkerhet, och Maslows behovshierarki för flexibilitet. Resultatet påvisar att företaget X har drivit distansarbetet genom arbetsförhållanden och flexibilitet till en hög standard, och parallellt lyckats bibehålla stark  IT-säkerhet, men resultaten anmärker brister som kan uppkomma vid distansarbete.

Inom IT-branschen råder kompetensbrist. Genom sitt arbetsgivarvarumärke (Employer Branding) kan organisationer attrahera och behålla kompetens. Syftet var att undersöka vad som utgör en attraktiv arbetsgivare under distansarbete, då detta ökat kraftigt sedan pandemins start och det förutspås att arbetstagare vill fortsätta arbeta på distans efter pandemins slut. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio anställda vid ett IT-bolag. Data analyserades med deduktiv tematisk analys. Resultatet visade att aspekter som flexibilitet i arbetet, alternativa möjligheter för sociala kontakter, stödjande ledarskap, tydlig feedback på arbetsinsats, upplevelse av mening i arbetet, mångfald i arbetsgruppen samt kompetens- och utvecklingsmöjligheter, och hälsoförmåner, exempelvis friskvårdsbidrag, var viktiga för anställda vid distansarbete. Slutsatser är att arbetsgivare och chefer har ett stort ansvar för, och inverkan på, anställdas arbetstillfredsställelse och motivation vid distansarbete, vilket i sin tur är av betydelse för arbetsgivares attraktionskraft.

Coronapandemin och den drastiska omställningen till distansarbete har varit källor till oro för många organisationer. Ett vanligt fenomen är att chefer tenderar att söka sig till hårdare styrning under oförutsägbarhet, vilket kan få konsekvenser på anställdas inre motivation och arbetsinsats. Med utgångspunkt i SCARF-modellen och Self-determination theory, ämnar studien undersöka om oförutsägbarheten innebär en hårdare styrning och vad den får för konsekvenser på anställdas inre motivation och arbetsinsats. Utifrån det teoretiska ramverket genomfördes 11 semistrukturerade intervjuer med både chefer och anställda i fyra olika företag, verksamma i olika branscher. Resultatet indikerar på att kravet på uppföljning och rapportering ökar i de företag vars tillvaro varit mer oförutsägbar och förblir oförändrat i de företag vars tillvaro varit mer förutsägbar. Styrningens förväntade negativa inverkan på anställdas inre motivation och arbetsinsats kan inte bekräftas. Resultatet indikerar istället på positiva effekter som förbättrad känsla av produktivitet, ökad tydlighet och struktur.

Titel: Kulturstyrning i kölvattnet av distansarbete   Författare: Axel Kagevik och Oliwer Sanderup   Handledare: Janet Johansson   Bakgrund och problemdiskussion: Sedan lång tid tillbaka har ledare förlitat sig på kontoret i utövandet av ekonomistyrning. När distansarbete föreligger identifieras en avsaknad på synlighet och fysisk närvaro som innebär ett problem för styrning av medarbetare. Organisationskulturen har vidare konstaterats förändrats till följd av distansarbetets implementation vilket talar för ett ökat behov av kulturstyrning. Därför är det intressant att undersöka kulturstyrningens tillämpning i tider av distansarbete.   Syfte: Studien syftar till att skapa ökad förståelse för tillämpningen av kulturstyrning i tider av distansarbete utifrån ett ledarperspektiv.   Metod: Studien är utformad i linje med en kvalitativ forskningsstrategi och ett hermeneutiskt perspektiv. Arbetet med denna studie har skett genom en abduktiv ansats. Syfte och frågeställningarna besvaras genom insamlandet av datamaterial i form av en kvalitativ intervjustudie bestående av tio ledare från fem olika organisationer.   Slutsatser: Distansarbetets har tvingat ledare att förändra sina tillvägagångssätt i hur de förhåller sig till medarbetare och hur de arbetar för att skapa målkongruent organisationskultur. Tillämpningen av kulturstyrning genom inkludering och skapande av deltagande inom organisationen samt genom användning av sin ledarroll för att förmedla och kommunicera viktiga budskap. Nyckeln för att ledarna fortsatt haft möjlighet att tillämpa kulstyrning, har grundat sig i nya initiativ och tillvägagångssätt som motverkar distansarbetets övervägande negativa effekter på förutsättningarna att tillämpa kulturstyrning utifrån ett ledarperspektiv. / Title: Cultural control in the wake of remote work   Authors: Axel Kagevik and Oliwer Sanderup   Supervisor: Janet Johansson   Background and problem discussion: Since a long time ago, leaders have depended on the office as a means of controlling employees. When distance work is imminent a lack of visibility and presence is identified which is a problem for controlling employees. Change in the organizational culture has been identified because of the implementation of remote work, which indicates a further need for cultural control. For that reason, it is interesting to study the application of cultural control in the context of remote work.   Purpose: The aim of the study is to enhance the understanding of the application of cultural control in the context of remote from a leader’s perspective.   Methodology: The study was designed as a qualitative study with a hermeneutical perspective. The work followed an abductive approach. Purpose and questions are answered through a qualitative interview study consisting of ten leaders from five different organizations.   Conclusion: Remote work has forced leaders to change their strategies in which ways they interact with employees and how they work in creating goal congruent organizational culture. The application of cultural control has been done through inclusion and creating participation within the organization and leaders have also used their leader role in mediating and communicating important messages. They key behind the continuous ability to apply cultural control is based on new initiatives and strategies to mitigate the predominant negative effects that remote work has on the prerequisites of applying cultural control from a leader’s perspective.