The world is currently in the grip of a pandemic caused by the SARS-COVID-19 virus which has left nothing more than suffering, social distance, and distance work in its tracks. Because of the regulations regarding social distancing, many organizations have chosen to distribute their work and make their employees work from home. This thesis covers how distance work affects informal communication and how the lack of social interaction affects relationships and informal communication between colleagues. To investigate the subject further we performed a case study of a company within the media and communication industry where both interviews and an observational study was conducted. Our findings show that there has been an overall decrease in informal communication between colleagues in our case. We have also identified several factors that may affect the possibility to sustain the amount of informal communication during distance work. These factors may include regular group activities, knowing when it is okay to contact other colleagues without disturbing them and having regular meetings. Finally, our study findings highlight that there may be other factors beyond the reach of this study that might affect how employees experience working from home.

Syftet med studien var att med en kvantitativ enkätundersökning studera graden av arbetsmotivation och hur den påverkas av distansarbete, samt att undersöka om arbetsmotivation och distansarbete korrelerade med faktorerna; inställning till förändring, balans mellan arbets- och privatliv, interaktion med kollegor samt samhörighet till kollegor. Studien baserades på Self Determination Theory som utifrån människans tre psykologiska behov, autonomi, kompetens och samhörighet, redogör för arbetsmotivation. Totalt besvarade 247 respondenter (N=247) enkäten vilken till stor del utgjordes av mätinstrumentet BNS-W (Deci et al., 2001; Ilardi et al., 1993; Kasser et al., 1992). Respondenterna påvisade en hög grad arbetsmotivation. Samband mellan arbetsmotivation och distansarbete undersöktes i en linjär regressionsanalys, vilken påvisade ett icke-signifikant samband. Ett resultat som visade indikation på att respondenternas arbetsmotivation inte påverkats av omfattning distansarbete. Arbetsmotivation, omfattning distansarbete och de faktorer som studien undersökte testades med Spearmans rangkorrelationskoefficient (rs). Där ett flertal signifikanta korrelationer identifierades, dessa korrelationer tyder på att faktorerna kan ha en inverkan på arbetsmotivationen vid distansarbete.

The Covid-19 pandemic has resulted in several challenges for people and organizations around the world. When the virus spread across countries, more and more people got advised to work from home to reduce the spread of infection. Even though the pandemic might have come to an end in the future, the remote work has become the new era that is here to stay. This is due to the various benefits that comes with working from home. With this in mind, we wanted to analyze how organizations and leaders have experienced the remote work. Furthermore, this thesis will examine which desired leadership qualities there is within remote work and how leaders can improve the organizational culture in a remote work. We have chosen to use qualitative interviews during this study to collect data and a thematic method to analyze the material. The study was conducted within Göteborgs stad where nine respondents who participated voluntarily were questioned from an interview guide. Based on our results, we conclude that there are several methods, practices and leadership qualities that are desired in remote work. Some important key factors that we found during this study were that trust, availability and adaptability were desirable leader qualities. Leadership practices that were preferred among the employees were reconciliation meetings, goal management, and communication. The conclusion within this thesis is that the organization partially has methods and practices that facilitate remote work. Even though they have found good ideas in how to operate the remote work, there are still some aspects to develop.

The Covid-19 pandemic had a big impact on the world and the society we live in when lockdowns and social distancing made it impossible to meet other people and socialize in a normal way. Organizations also had to change their way of organizing work for their employees to minimize the risk of contagion. For many people this meant that the normal day to day work had to move from the office space to the safety of their home. This fast conversion to telework enlarged the importance of digital communication to manage collaboration and communication between colleagues. This new way of organizing work only through digital channels resulted in new kinds of questions regarding the effects on employee's life and perceived work situation. This study aims to shed light on these individual experiences to increase the understandings regarding this specific phenomenon. A qualitative research method was used for this study and the individual experiences were retrieved through interviews. We compared and analysed the empirical material in relation to current research and litterateur on the field. The main findings from this study showed that the opinions about telework and digital communication varied from individual to individual. The general view was that digital communication-channels did not have the ability to replace all the workplace interactions and that this kind of communications contributed to negative experiences of physical and psychological effects. We also found that organizational support, strategy, and digital competences where important factors for a successful transition from office work to telework and to make it work in the long run. This field of research is in many ways unexplored because of its actuality related to the extraordinary circumstances in the world. We hope that our findings can help our organization and others to observe and act upon the effects that has followed this immense change to create the best circumstances for their employees.

As of today, the global COVID-19 pandemic has made a significant impact on how businesses need to adapt to dispersed teams working remote, often in home environment. Studies of the effects on how to communicate efficiently in this setting are limited and addresses remote work as a phenomenon occurring in team collaboration, but not as the de facto standard as in dispersed teams. This paper addresses the challenges of how to communicate within the agile methodology and how business adapted to remote work. A qualitative study based on earlier research was conducted where three main categories of challenges were discovered and later discussed: conversion to remote work, adaption of the agile approach and team development at a distance. The study concludes with different approaches to communication within the agile methodology depending on business culture.

Världen har påverkats kraftigt sedan viruset COVID-19 spreds snabbt under våren 2020 och skapade en extrem situation. Sedan dess har många företag snabbt behövt ställa om till en mer distanserad arbetsmiljö under en mycket kort tid. Intern kommunikation är en betydande del av en organisations verksamhet och dess framgång, det är därför viktigt att den fungerar väl. Med anledning av pandemin COVID-19 och en ökad digitalisering är det därför rimligt att tro att detta har påverkat och förändrat företags rutiner och strategier för den interna kommunikationen. Syftet med studien är därmed att få en djupare helhetsförståelse av hur organisationers strategier och rutiner för den interna kommunikationen har påverkats och förändrats under den extrema situation som COVID-19 har orsakat. Därför tas såväl ledningens som medarbetarnas perspektiv i beaktande. Vår intention är även att bidra med praktiska rekommendationer och teoretisk kunskap om vilka kommunikationskanaler som företag bör prioritera i sin interna kommunikation för att få en så effektiv arbetsmiljö som möjligt. För att lyckas med detta har vi därför utgått från en kvalitativ studie och genomfört tio semi-strukturerade intervjuer på fyra olika företag i Sverige för att göra det möjligt att besvara frågeställningen: Hur förändras strategier och dagliga rutiner för intern kommunikation vid en snabb omställning till distansarbete? Med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställning har resultatet från denna studie påvisat att majoriteten av företags rutiner och strategier för den interna kommunikationen främst har förändrats till sättet och blivit mer digitala. Det har framkommit att rutiner för mer informell kommunikation har minskat samtidigt som rutiner och strategier för formell kommunikation från chefer till medarbetare har ökat. Trots att face-to-face kommunikation till stor del har uteslutits på grund av rekommendationen med social distansering till följd av COVID-19 har ledningen och deras medarbetare på de deltagande företagen i denna studie lyckats utveckla goda sätt att kommunicera på. Den kommunikationskanal som utifrån studien har visat sig vara den mest uppskattade under pandemin av såväl medarbetare som chefer är främst olika former av videosamtal. Däremot saknas face-to-face kommunikationen och möjligheten att kunna tyda kroppsspråk, tonläge och blickar av respondenterna i studien. Även möjligheten till feedback under pandemin har visat sig vara särskilt viktigt då kommunikationskanaler såväl har fallit bort som tillkommit på de olika företagen. Studien har även visat på att den interna kommunikationen fungerar bättre vid vissa tillfällen, exempelvis mellan olika avdelningar och internationella delar av företag än den gjorde innan pandemin.

Under 2020 började allt fler företag anamma distansarbete som en metod för att minska smittspridning på grund av pandemin som drabbade världen. I tidigare forskning presenteras distansarbete som en frivillighet för såväl företag och anställda. Frivilligt distansarbete har enligt tidigare forskning visat på en högre produktivitet i jämförelse till traditionellt arbete på ett kontor. Under pandemin har arbete hemifrån varit ofrivilligt för många anställda. Studiens syfte är att undersöka upplevelser av förändring i effektivitet och produktivitet till följd av ofrivilligt distansarbete. Detta har undersökts via en intervjustudie med semistrukturerade intervjuer där insikt fåtts i hur anställda på olika företag i Sverige upplever sin effektivitet och produktivitet till följd av att få arbeta hemifrån. Resultatet av studien visar att anställda med ovilja att arbeta hemifrån har lägre produktivitet. Arbetstillfredsställelse är avgörande för bättre effektivitet. Arbetsmiljön i hemmet påverkar en anställds arbetstillfredsställelse. Vidare är effektiviteten mer mångtydig, vilket visar sig genom att distansarbete inte är för alla. Det kan oavsett vara ett bra alternativ för företag där anställda har personlighetsdrag som struktur och disciplin och därmed kan hantera distansarbetet på ett systematiskt sätt. Överlag finns en positiv inställning till arbete hemifrån även om övergången inte skett frivilligt, och i framtiden hoppas många på att kunna arbeta till viss del på distans och därmed få det bästa av två världar. / During the year 2020 a lot of companies began to adopt teleworking as a method of reducing the spread of the covid-19 infection. In previous research teleworking is presented as a flexible work arrangement where employees do not commute to an office, instead working from home as the main purpose. Teleworking has improved previous research with increased productivity, whereas traditional office work indicates lower productivity. During the covid-19 pandemic work from home has become unintended for a lot of employees. The purpose of this study was to examine employees’ experience of efficiency and effectiveness that occurred due to involuntarily teleworking. An interview study with semi-structured interviews has been used to gain insight into how employees at different companies experience their efficiency and effectiveness as a result of working from home. The result of the study indicates that employees with an unwillingness to work from home show lower efficiency. Great work satisfaction is crucial for better work effectiveness. Work environment at home has an impact on employee’s work satisfaction. Furthermore, the effectiveness is more ambiguous, which is shown by the fact that teleworking is not for everyone. Regardless, teleworking can be a great alternative for companies with employees who have personality traits with structure and discipline and thus can handle flexible work in a systematic way. Most of the employees are positive about teleworking even if the transition was involuntary, and there is a desire to be able to telework part-time in the future in order to get the best of two worlds.

Distansarbete är ett arbetssätt som har blivit ett vanligare inslag i arbetslivet för många arbetstagare. Det skapar en ny arbetsmiljö där två tidigare skilda miljöer ska samverka och interagera med varandra. Detta ställer krav på arbetstagare att de ska prestera och leverera efter arbetsgivarens mål och krav trots att arbetet utförs på distans. Coronapandemin har inneburit en annorlunda vardag för arbetstagare i både arbetslivet och privatlivet och de arbetstagare som har möjlighet ska utföra sitt arbete hemifrån. Den här studien syftar därför till att undersöka hur distansarbete upplevs påverka balansen mellan privatliv och arbetsliv samt hur det upplevs påverka gruppdynamiken i en arbetsgrupp som normalt sett arbetar i en kontorsmiljö. Genom tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med medarbetare som har arbetat hemifrån sedan mars 2020 har data samlats in. Resultatet visar att distansarbete som arbetssätt har många fördelar genom minskad stress i vardagen beroende på minskade transporttider och ökad flexibilitet i arbetet. Distansarbete skapar däremot utmaningar i kommunikationen med kollegor genom minskade informella och spontana samtal. Distansarbete kan därför sägas underlätta både privatlivet och arbetslivet för de arbetstagare som genom tydliga gränser och rutiner lyckas särskilja de två miljöerna och ha en god struktur i kommunikationen med sina kollegor. / Working remotely has become a more common feature in today’s work life for many employees. It creates a new work environment where employees work life interacts with daily life in a different way. Working remotely requires that employees deliver and produce at the same level as they did when they were working in an office environment. The corona pandemic has caused a different everyday life of many employees around the world. Employees who can, should work from home. This study aims to detect how working remotely is perceived to affect the work – life balance and how it is perceived to affect the group dynamics in a working group who normally is working in an office environment. Data was collected through ten qualitative semi structured interviews with employees who have been working from home since March 2020. The result shows that working remotely causes less perceived stress in both work life and private life compared to working in an office environment. It demands, however, that the employees have a structured way of working and the communication with colleagues will suffer from the missing spontaneous and informal conversations. However, working remotely can simplify work and private life for employees who can successfully separate between the two environments by having good structure and seamless communication with their colleagues.

Syftet med studien var att undersöka hur 15 statligt anställda (12 kvinnor och tre män) har upplevt sitt arbete på distans i hemmet under Covid-19 pandemin samt om detta distansarbete har påverkat deras allmänna känsla av välbefinnande. Studien genomfördes med kvalitativ forskningsansats där data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet till studien gjordes genom en typ av snöbollsurval. Data analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade att de anställdas välbefinnande och upplevelse av att arbeta hemifrån har varit främst positivt med inslag av vissa negativa känslor och upplevelser. Det negativa har bland annat varit bristen på social kontakt och att arbetet har varit mer tillgängligt. Trots detta har fördelarna varit större, som till exempel ökad flexibilitet mellan arbete och fritid och att respondenterna har haft större möjlighet till återhämtning. Resultatet är intressant i jämförelse med tidigare forskning som har rapporterat huvudsakligen negativa upplevelser av distansarbete från hemmet.

Syftet med studien var att undersöka hur Covid-19 pandemin har påverkat yrkesarbetandes psykiska hälsa till följd av minskad social kontakt på arbetsplatsen. Tidigare forskning har berört ämnet globalt, denna studie avsåg därför att ta reda på hur yrkesarbetande i Sverige har påverkats. Genomförandet av studien baserades på en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data och ett bekvämlighetsurval tillämpades. Totalt deltog 16 individer (sju kvinnor och nio män), alla var yrkesarbetande och arbetade hemifrån fullständigt eller i viss omfattning. Insamlade data analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade att respondenterna hade delade upplevelser om hemarbetet. Fördelarna ansågs vara att kunna planera sin arbetstid, slippa pendla och förbereda sig inför arbetsdagen. Distansarbetets nackdelar var att arbetslivet inkräktade på privatlivet, att det upplevdes som tråkigt samt en avsaknad av kollegor. Dock fick majoriteten av respondenterna utlopp för sitt sociala behov utanför arbetet. Några enstaka respondenter upplevde lätta psykiska besvär, men majoriteten påvisade psykiskt välbefinnande. Studiens slutsats är därför att den sociala kontakten med kollegor på arbetsplatsen inte har så stor betydelse för respondenternas psykiska hälsa.