Det ökade behovet av distansarbete utmanar tidigare organisatoriska förutsättningar. Detta påverkar ansvariga chefers orientering i att utvärdera och följa upp anställda. Uppsatsen ämnar att undersöka huruvida chefers användning av utvärdering och uppföljning förändrats i samband med ökat distansarbete. Undersökningen ska förhoppningsvis kunna bidra till en ökad förståelse för huruvida chefer i framtiden kan använda sig av utvärdering och uppföljning då de anställda inte befinner sig på en fysisk gemensam plats. Utgångspunkten för undersökningen är att kombinera tidigare teorier gällande informationsteknologi med en utvecklad utformning av utvärdering och uppföljning genom Tight- och Loose Control. Fördjupad kunskap samlades genom intervjuer av fem chefer från olika företag och avdelningar. Resultatet visar på en ökad frekvenstäthet och detaljnivå av kortsiktiga mål samt en ökad flerdimensionell utvärdering och uppföljning vilket indikerar på en utvecklad teoretisk kombination av Tight- och Loose Control i samband med ökat distansarbete.

När covid-19 bröt ut under våren år 2020, tvingades en stor del av svenska företag att snabbt ställa om till distansarbete. Även om det finns omfattande forskning som berör organisatorisk kreativitet och innovation vid distansarbete, saknas det emellertid forskning som undersöker hur detta påverkas av en hastig övergång från kontorsarbete till distansarbete. Därför är syftet med denna studie att undersöka om ett sådant skifte påverkar idégenerering bland anställda, och därav även innovation och kreativitet inom företag. Detta görs genom att utföra en kvalitativ intervjustudie, där sju informanter från ett företag medverkar. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien omfattar olika aspekter av idégenerering, där social networks, tie strength och idégenereringsprocess är centrala begrepp, som tillsammans skapar studiens analysmodell. Slutsatserna som dras är att idégenereringen på ett generellt plan kan ha påverkats negativt till följd av distansarbetet, men att idégenereringen inom team inte verkar drabbas i samma utsträckning.

Intresseområdet för den här studien är arbetssituationen för de som arbetar hemifrån p.g.a.FHM:s rekommendationer. Det är ett aktuellt ämne som berör många. Inte minst för att detomfattande distansarbetet under pandemin har gett digitaliseringen av arbetslivet en skjutsframåt och följaktligen kommer distansarbete sannolikt fortsätta vara en viktig del av arbetslivetframtiden. Med GT som metodansats genomfördes en kvalitativ studie med målsättning attgenerera en grundad teori, som synliggör arbetssituationen för de som arbetar hemifrån utifrånderas egna erfarenheter och upplevelser. Fyra observationer, fyra intervjuer och engruppintervju har genomförts med arbetstagare som arbetar på distans på heltid underpandemin. Under studien framträdde Ansvar/tvång att förändra sin arbetssituation somhuvudangelägenheten, d.v.s. det som är den mest framträdande problematiken i domänen, vilketbesvaras genom kärnkategorin Komprimering. Den teoretiskt grundade modellen sompresenteras åskådliggör hur komprimering genomsyrar hela arbetssituationen utifråndimensionerna Fysisk arbetsmiljö, Arbetssätt och Social verklighet. Komprimering får olikainnebörd beroende på vilken dimension man betraktar den ur. En betydelsefull slutsats koppladtill den teoretiska modellen är att komprimering som hantering av huvudangelägenheten gerupphov till konsekvenser på graden av effektivitet och arbetsglädje.

No description available.

Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om hur chefer påverkas av rådande krissituation orsakad av Covid-19 och vad det får för konsekvenser för deras ledarskap för lärande. Detta görs genom forskningsfrågorna: “Hur upplever chefer att deras roll påverkas av rådande krissituation?”, “Hur arbetar chefer med samt skapar förutsättningar för lärande i rådande krissituation?” samt “Vilken typ av lärande främjar chefer i rådande krissituation?”. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sju informanter från olika arbetsplatser och branscher, där samtliga har personalansvar samt ansvar för medarbetares lärande och utveckling. Resultatet har analyserats genom en deduktiv tematisk analys med utgångspunkt i studiens teoretiska ramverk: Två typer av ledarskap för lärande (Wallo, 2008). Resultatet visar att informanternas ledarskap för lärande och rollen som chef framförallt påverkas av distansarbete, förändrade anställningar och oro bland medarbetarna. Gällande aktiviteter delger cheferna att såväl planerade som spontana aktiviteter ställs in, men att framförallt de spontana lärandetillfällena uteblir. För att fortsätta skapa förutsättningar för lärande, menar cheferna att det krävs mer planering än vanligt och att möten är en viktig lärandeinsats för kunskapsdelning, informationsutbyte och uppföljning kring såväl arbetsuppgifter som oroskänslor. Många chefer i vår studie beskriver framförallt information och grundläggande kunskap som avgörande och högt prioriterade i rådande krissituation. Resultatet i vår studie visar även att många ledare alternerar mellan såväl roller som de olika ledarskapsstilarna för lärande. / This qualitative study aims to contribute with knowledge about how managers are affected by the current crisis caused by Covid-19 and how it has had consequences for their leadership for learning. This is done through the research questions: "How do managers experience that their role is affected by the current crisis situation?", "How do managers work with and create the conditions for learning in the current crisis situation?" and "What kind of learning do managers promote in the current crisis?". The survey was conducted through semi-structured interviews with seven informants from different workplaces and industries, all of whom have staff responsibility and responsibility for employee learning and development. The result has been analyzed through a deductive thematic analysis based on the study's theoretical framework: Two types of leadership for learning (Wallo, 2008). The result shows that the informants' leadership for learning and their role as manager is mainly affected by distance work, changed employments and concern among the employees. Regarding activities, managers describe that both planned and spontaneous activities are cancelled, especially the spontaneous learning opportunities are absent. In order to continue creating the conditions for learning, the managers believe that more planning is required than usual and that meetings are an important learning activity for knowledge sharing, information exchange and follow-up, regarding both tasks and feelings of concern. Many managers in our study primarily describe information and basic knowledge as crucial and highly prioritized in the current crisis situation. The results in our study also show that many leaders alternate between both roles and different leadership styles for learning.

University-level students have made a sudden shift to working remotely to help society slow down the spread of COVID-19. The choice to work remotely was sudden and involuntarily. This study examines how students perceive the sudden and unexpected change to working remotely and how reduced physical interactions have affected work and work-life balance. A qualitative interview study, with an inductive approach, has been based on ten semi-structured interviews of full-time students from different study programs and study areas. The results of these interviews have been analyzed by comparing the students’ experiences to current literature, such as factors that affect distance work, social support and work-life balance. The results showed that students perceive the transition sudden but necessary. There were trends that implied that the switch had affected the students’ productivity and work-engagement, because of the lack of structure and social support. The results suggest that telework is better suited for some people more than others, due to personal skills and life situations. More preparation in terms av creating new structures for sudden switches to teleworking and improving ways of social interaction remotely, could be possible solutions to improving the transition of work arrangements.

Tidigare forskning framställer ofta distansarbete som en produktivare metod än att arbeta på arbetsplatsen. Syftet med denna studie är att undersöka åsikter om distansarbete hemifrån samt hur de individer som arbetar som tjänstemän upplever att deras produktivitet och effektivitet påverkas i samband med detta. Undersökningen syftar också till att utveckla kunskaper om effekterna av distansarbete, vilka faktorer som är viktiga samt hur produktivitet och effektivitet påverkas av dessa. Studien ska slutligen generera vägledning för hur arbetsmetoden kan användas på bästa sätt. Distansarbete är ett arbetssätt som under senare tid anpassats och utvecklats i takt med datorteknologin och blivit ett mer aktuellt arbetssätt för organisationer och tjänstemän. Empiriska data samlades in genom tolv semistrukturerade intervjuer med respondenter ifrån fyra olika organisationer. Intervjuerna utfördes enligt en intervjuguide som formats utifrån en framtagen teoretisk referensram. Studien genererar kunskaper om faktorer och effekter kring distansarbete hemifrån utifrån åsikter och upplevelser. Vad som återkommer frekvent både i tidigare forskning och i empiriska data kring distansarbetets faktorer och effekter är att social isolering är ett stort problem, men att störningsmoment kan minimeras och generera bättre resultat genom att en högre koncentrationsnivå kan uppnås. Arbetsuppgiftens karaktär bestämmer om distansarbete är fördelaktigt eller inte, varför en kombination lyfts som den bästa metoden. Det är dock viktigt att individen är lämpad för att utföra distansarbete hemifrån och att inte arbetstiden som spenderas på distans är för omfattande om önskad produktivitet och effektivitet ska uppnås. / Previous research presents teleworking as a more productive method than working in the workplace. The purpose of this study is to investigate opinions about teleworking at home as well as how the individuals working as office workers feel about how their productivity and effectiveness are affected. The study also aims to develop knowledge about the effects of telework, which the important factors are, and how productivity and effectiveness are affected by these. This should generate guidance on how to best use the working method. Telework is a working method that has been adapted and developed in line with the computer technology and has become a more current way of working for organizations and office workers. Empirical data was collected through twelve semi-structured interviews with respondents from four different organizations. The interviews were conducted according to an interview guide formed based on a developed theoretical reference frame. The study generates knowledge about the factors and effects of teleworking from home through opinions and experiences. What is recurring frequently in both previous research and the empirical data regarding the factors and effects of teleworking is that social isolation is a major problem, but disruptive moments can be minimized and generate better results by achieving higher concentration. The task decides if teleworking is advantageous or not, that is why a combination of both teleworking and working in the workplace highlights as the best combination. However, the individual must be suitable for doing the telework from home and the working time spent at distance can not be too extensive if the desired productivity and effectiveness should be achieved.

Sick leave due to poor mental health has increased in Sweden and the need for more knowledge about possible work adaption is big. Under the right conditions telecommuting seems to have positive effects on mental health. Research shows that voluntariness is an important factor. The aim of this study was to investigate the relationship between self-reported symptoms of burnout, depression, sleeping problems and willingness to telecommute. The outcome was the amount of days a person wishes to telecommute. The sample consisted of 1383 white collar workers from private and public sector. Two linear regression analyzes were performed, one without and one with control variables. The result of this study showed no relationship between self-reported symptoms of burnout, depression, sleeping problems and willingness to telecommute. However, it showed a significant relationship between some of the control variables and the outcome. These were age, telecommuting experience, commuting time and the amount of telecommuting currently performed. Future studies should focus on including more people with higher levels of poor mental health, and also investigate the possibility of using telecommuting as work adaption for this group.

Syftet med studien var att undersöka hur arbetstagare som under covid-19 pandemintvingades arbeta på distans upplevde förändringar i balansen mellan arbetsliv och privatliv isamband med återgången till arbetsplatsen. För att besvara studiens syfte användes enkvalitativ metod. Datamaterialet bestod av åtta semistrukturerade intervjuer och utfördes medarbetstagare som genomgått en omställning från distansarbete under covid-19 pandemin tillatt återgå till arbetsplatsen. En induktiv tematisk analys användes för att analyseradatamaterialet, utifrån analysen definierades tre huvudteman: förändringar igränsdragningen, förändringar i den sociala interaktionen och förändringar i flexibiliteten.Resultatet visade att återgången till arbetsplatsen upplevdes förbättra gränsdragningen mellanarbetslivet och privatlivet och den sociala interaktionen med kollegor. Upplevelsen avförändrad flexibilitet varierade beroende på omständigheterna i arbetslivet och privatlivet,huvudsakligen mer begränsad men samtidigt gynnsam. De upplevda förändringarna isamband med återgången till arbetsplatsen har inneburit förändringar i balansen mellanarbetsliv och privatliv

The purpose of the essay is to investigate how employees have experienced telework during covid 19. All people around the world were affected and still are today in different ways of the largest virus infection to date in modern times where healthcare was one of the activities most heavily burdened. However, the pandemic also affected other industries and organizations as it put many employees in homework full time where all communication had to be handled digitally. On the one hand, it brought with it opportunities in the form of many organizations and individuals being pushed in the right direction towards their goal of an innovative workplace and a more flexible way of working. On the other hand, the employees had different conditions for succeeding in carrying out an equivalent work from home as in the office regarding the family situation, network connection or other elements that required the employee's attention. The employees' different working conditions affected their work effort and approach where they had different strategies for success in an equal way as in an office environment. It has also emerged that women seem to have experienced distance work more positively compared with men as they have seen the possibility in a more flexible everyday life of dealing with family, households, and children. Men, on the other hand, have looked differently at the situation where they have been bothered to a greater extent by the sounds of the surroundings and other disturbing elements.  With the help of a quantitative survey, we examined the area of telework and focused on an employee perspective. We wonder if the employee has achieved a greater "worklife balance" or if it has resulted in the opposite. Everyone has their own picture of how covid-19 changed their work situation over a period of two years, but the technology has also opened up opportunities for the future. The survey was constructed based on our basic idea that teleworking for employees entailed both obstacles and opportunities. But we also want to investigate whether the result differs depending on gender or conditions such as living space and number of people in the household. The questionnaire was sent out via social media in a random sample to reach out to many and get a broad target group of those who responded. The common denominator for our respondents, however, is that they have all gone from being tied to a workplace to having started working remotely.  In our theoretical framework, we have used models such as Robert Karasek's requirements, control and support, Ulrich Beck's theory of the risk society and Anne Grönlund's theory of the “honey trap”. We discuss the advantages and disadvantages of teleworking based on our theories, articles, and models with the help of our self-constructed quantitative study.  To extend our questions and give a deeper picture of the main purpose of the essay, we formed three hypotheses based on them. All dealt with the content of the issues, but with an in-depth study of specific areas where during the course of the essay we noticed a greater difference between, for example, gender, borderless work and mental illness. The hypotheses were: "telework has created more limitless work", "women have experienced a greater flexibility than men in telework" and "telework has resulted in mental illness in employees".