Syftet med denna uppsats är att studera hur ledarskapet utövas i en kommunal vårdverksamhet där chefen är första linjens chef för mer än 40 medarbetare. Studien har en kvalitativ utgångspunkt och dess upplägg har varit i två faser. En initierande fas där deltagande observationer gjordes under fem dagar. Observationerna och samtalen som fördes med chefen och personalen i den studerade verksamheten låg sedan till grund för studiens andra del. Den utgjordes av semistrukturerade intervjuer med fyra personer i verksamheten samt en gruppintervju. Resultatet visar att det kan ta lång tid för en chef att komma in i verksamheten samt att det krävs ett samarbete, en distribution, av ledarskapet och överlappning av funktioner för att uppdraget ska vara möjligt att genomföra.

The pedagogista is a new professional role in Swedish preschools. Some people question the role, which originates from Italy, since it is believed to carry out a pedagogical leadership that belongs to the head of the preschool according to the curriculum and the Education Act. Consequently, there is cause for examining what pedagogical leadership means in an organization with a pedagogista. However, re- search has shown the success of distributed leadership within schools. Hence, it ́s interesting to find out whether the pedagogical leadership of the pedagogista could be understood as distributed leadership and what that would implicate. The purpose of this thesis is to explain and understand the pedagogical leadership of the pedagogista. The purpose has been examined from three perspectives: Where in the organization does the pedagogista belong? How is the pedagogista ́s mission defined? How is the pedagogical leadership distributed between the pedagogista and the head of the preschool? The methods used for gathering empirical data have been three. First of all, seven pedagogistas and their respective heads have been interviewed. Secondly, the teach- ers at the schools in question have answered an inquiry. Finally, the written mission statements of the pedagogistas have been analysed. The results show that the pedagogista has a middle role between the head and the teachers. This middle role requires professional flexibility as well as loyalty towards all parties. Furthermore, the pedagogista ́s mission is, in short, to support and lead the teachers ́ learning, as well as to support both the teachers ́ and the head ́s systematic work on quality. The leadership of the heads resembles a transformational leadership, while the pedagogista clearly has an instructional leadership, which could very well be defined as distributed pedagogical leadership. The conclusion is, however, that the mission of the pedagogista is indistinct. It would probably gain from being more distinctly expressed by the head, as well as systematically followed up. The acknowledgement of the pedagogista ́s leadership could be a key to increasing the legitimacy of the pedagogista.

Inom vård- och omsorgssektorn är omorganisationer komplexa och kan ha stor inverkan på individers livssituation. Tidigare forskning har visat att ett Distribuerat ledarskap är viktigt i denna typ av organisationsförändringar, där ledarskapet ses som en gemensam insats vilket reducerar beroendet av den enskilde ledaren. Däremot har forskning också visat att distribuerat ledarskap kan påverkas av olika kontextuella faktorer. Syftet med studien var därför att ge en ökad förståelse för distribuerat ledarskap vid organisationsförändring inom vård och omsorg. Syftet uppnås med hjälp av en fallstudie, där ledarskap undersöks inom projektgrupper som leder förändringsarbetet med verksamhetsövergång av vård- och omsorgsverksamheter inom Uppsala kommun. Resultaten visar att ledarskapet till viss del uttrycks som distribuerat. Vidare visar resultaten att kontextuella faktorer framför allt har en negativ påverkan på det distribuerade ledarskapet. / Organizational changes in health and social care are complex and can greatly impact people’s lives. Previous research has shown that Distributed leadership is important in these organizational changes, where the leadership is viewed as a collective contribution, which reduces dependence of the formal leader. However, research has also shown that distributed leadership can be affected by contextual factors. The purpose of the study, was therefore to increase the knowledge about distributed leadership in organizational changes in health and social care. The purpose was fulfilled by conducting a case study, where leadership was examined within project groups who lead the organizational change with operational transitions in health and social care at Uppsala municipality. The findings suggest that the leadership is partly expressed as distributed. Moreover, the results show that contextual factors primarily have a negative effect on distributed leadership.

Förstelärare och specialpedagog i skolutvecklingsprocessen: kompletterande eller konkurrerande roller? (Knutsdotter-Carleson, Trudi & Sandelin, Charlotte, 2021) är vårt examensarbete efter 1,5 år på Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.  Uppsatsen sätter ljuset på försteläraren och specialpedagogen. Vi undersöker deras arbetsuppdrag och roller i verksamheten. Upphovet till examensarbetet är vårt intresse av att jämföra de två yrkeskategorierna, då de båda förväntas fylla viktiga roller och behov i skolans utvecklingsarbete. Vad är deras arbetsuppgifter i vardagspraktiken och vilka likheter och skillnader står att finna mellan dem? Studien kan bidra till en ökad förståelse hos den nyutexaminerade specialpedagogen i hur dennes roll i skolutvecklingsprocessen kan komma att te sig. Men även öka förståelsen kring rådande normer och förväntningar på förstelärarens roll och specialpedagogens roll i skolutvecklingsprocesser och hur den organiseras i verksamheten. Syftet med följande examensarbete är att bidra med kunskap om förstelärarens och specialpedagogens uppdrag och roller i skolutvecklingsprocesser.  I arbetet intresserar vi oss för hur dessa uppdrag och roller framställs och uttolkas i normkällor, styrdokument och arbetsbeskrivningar, samt hur de tolkas och implementeras i verksamheten. Vilka likheter och skillnader står att finna vad gäller förstelärares och specialpedagogers uppdrag och roller i skolutvecklingsprocesser?  Begrepp vi använder oss av i arbetet är styrningskedja, normkällor, styrning- och styrlogiker, och delegerat ledarskap. Vår tolkning av styrningskedja är en styrning uppifrån och ned dvs. från staten genom förvaltningsnivå och enhetsnivå till läraren. Med normkällor avser vi regerings- och statliga skrivelser samt utredningar, styrdokument, arbetsbeskrivningar och utlysningstexter. Styrning- och styrlogiker har vi tolkat som begrepp och verktyg för att beskriva och användas vid styrning och ledning av verksamheter. Delegerat ledarskap är begrepp som framkommit under instudering av teorier och tidigare forskning.

Syftet med denna studie var att undersöka om, och i så fall hur, projektledare påverkas av en påtvingad omställning till distribuerat projektarbete på grund av Covid-19. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Totalt intervjuades tio projektledare från tio olika organisationer. Insamlad data analyserades med hjälp av tematisk analys och analysen resulterade i tre teman; Fånga dagen, Ingen människa är en ö och Förändringens vindar. Studiens resultat visar på att det påtvingade distribuerade arbetet upplevs ha en stor påverkan. Den delade upplevelsen är att situationen har större inverkan på ett personligt och socialt plan än på själva möjligheten att leverera projektresultat. Distribuerat arbete kräver en ökad mängd samarbete och ökad digital närvaro för att kompensera frånvaron av en gemensam arbetsplats. Slutsatsen är att fördelarna med det påtvingade distribuerade arbetet främst är den flexibilitet och effektivitet som upplevs. Utmaningarna med det distribuerade arbetssättet är ökade krav på ett individ- och situationsanpassat ledarskap, behov av tydligare struktur och mer kommunikation samt upplevd brist på närhet till kollegor samt den energi och engagemang man delar tillsammans.   Nyckelord: projektledning, påtvingat distribuerat arbete, ledarskap, virtuella team / The purpose of this study was to examine whether, and if so how, project managers are affected by an imposed conversion to distributed project work during Covid-19. The study was conducted on the basis of a qualitative approach, with semi-structured interviews as the method for data collection. A total of ten project managers from ten different organizations were interviewed. Thematic analysis was used to analyse the collected data and the analysis resulted in three themes; Seize the day, No man is an island and The winds of change.  The result of the study shows that the imposed distributed work is perceived to have a great impact. The shared experience is that the situation has a greater impact on a personal and social level than on the actual ability to deliver project results. Distributed work requires an increased amount of collaboration and increased digital presence to compensate for the absence of a shared workplace. The conclusion is that the benefits of the imposed distributed work are primarily the experience of flexibility and efficiency. The challenges with distributed work are increased demands for individual and situational leadership, the need for a clearer structure and more communication and a perceived lack of closeness to colleagues as well as the energy and commitment you share together. Keywords: project management, imposed distributed work, leadership, virtual teams

Den svenska förskolan har under de senaste decennierna genomgått förändringar som har inneburit konsekvenser för ledare inom verksamheten. I skollagen (SFS 2010:800) framgår det hur förskolechefen ska samordna och organisera det pedagogiska arbetet. Idag är normen att rektorer i förskolan har ansvar för flertalet förskolor och ur ett distribuerat perspektiv på ledarskap går det att finna olika roller för ledarskap. I den här studien fokuserar jag på en mellanledande roll som innebär att pedagoger har uppdrag att leda sina kollegor samtidigt som de arbetar som lärare i förskolan. Syftet med föreliggande studie är att bidra till förståelse kring hur den mellanledande rollen konstrueras i förskolan. Utgångspunkten har varit ett perspektiv på ledarskap som skapas i social process, där ledarskap ses som en produkt av mellanmänskliga faktorer. För analys av data har Weicks (1995) teori om meningsskapande använts. Studiens utformning har en kvalitativ ansats och för insamling av empiri har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med mellanledare inom kommunal förskola i en stor stad i Sverige. Studiens resultat visar att mellanledaren befinner sig i en skärningspunkt mellan att vara ledare och lärare i verksamheten. Det framgår att det finns situationer där mellanledare beskriver att de utför fler arbetsuppgifter än vad som egentligen är menat att ingå i den formella rollen samt att gränsen för rollens uppdrag kan vara svår att förhålla sig till. Studiens resultat lyfter slutligen mellanledarens position som en viktig del i verksamheten då mellanledaren har en unik position mellan kollegor och rektor. Studien kompletterar även tidigare forskning inom fältet genom att dels synliggöra att positionen som mellanledare i den svenska förskolan finns. Och även genom att bekräfta att det är en nyckelroll för ledning då rollen utgår från praktiken i förskolan.

Ett ökat intresse för distribuerat ledarskap syns inom utbildningssammanhang och den mellanledande rollen ökar inom svenska förskola. Ledarskap ses som en viktig aspekt för verksamhetsutveckling och mellanledaren har en unik position i verksamheten, med koppling både till ledning och till kärnverksamheten. Denna undersökning syftar till att bidra med kunskap om hur mellanledaren inom förskolan uppfattar sitt uppdrag och vilka villkor för verksamhetsutveckling som finns utifrån detta. För att besvara de frågeställningar som ligger till grund för undersökningen har intervjuer gjorts med verksamma mellanledare inom förskolans utbildning. Resultatet har sedan analyserats i relation till uppdragsuppfattning samt utifrån struktureringsteorins begrepp regler och resurser samt praktiskt medvetande och diskursivt medvetande. Studiens resultat visar att uppdraget som mellanledare kan vara komplext och att strukturella, kulturella och relationella aspekter påverkar utfallet av uppdraget. Mellanledarens handlingsmöjligheter påverkas av mellanledarens egen uppfattning av uppdraget i kombination med rektor och kollegors uppfattning av uppdraget. Övergripande framkommer att kommunikation i alla led är viktigt för att skapa samsyn och möjliggöra strukturer för verksamhetsutveckling.

No description available.

Outsourcing är en trend som präglar logistikområdet idag. Det har öppnat upp möjligheter för verksamheter som tredjeparts– och fjärdepartslogistiker att ta plats på marknaden. Därför ämnar vi studera 3PL-verksamhet och hur den kan relateras till ett perspektiv. Vi kommer alltså betrakta en 3PL som en del i uppdragsgivarens värdekedja och vi kommer att prata om inter- och multiorganisatoriska perspektiv på att bedriva affärer. Vi ser alltså denna form av verksamhet som exempel på distribuerat värdeskapande. Något som anses vara ett allt vanligare IT-stöd för logistik är affärssystem. Dock finns det de som menar att affärssystem kväver utvecklingen av den logistiska försörjningskedjan. Systemet stödjer alltså inte samarbetet mellan parterna i kedjan. Ur detta resonemang har vårt problem växt fram.Först ville vi ta reda på vad som karaktäriserar dagens/morgondagens 3PL-verksamhet, i form av trender, och tog därför hjälp av dokumentstudier för att utveckla kunskap om ämnet. Därefter sammanställde vi frågor inför kvalitativa intervjuer med representanter från logistikföretag och systemleverantörer av affärssystem. Vi ville alltså ta reda på vad de ansåg om trenderna och det systemstöd som krävs i sammanhanget. Med det som bakgrund, lade vi fokus på att sammanställa krav på affärssystem för tredjepartslogistik. Vi tog även hjälp av litteraturen där vi kunde sammanställa ett antal generella och specifika krav på affärssystem.Genom dessa olika datakällor kunde vi ta reda på vilka krav på affärssystem som tredjepartslogistik ställer, som exempel på distribuerat värdeskapande. / Program: Kandidatutbildning i informatik

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare resonerar kring sitt ledaruppdrag i förhållande till annan förskolepersonal. Studien utgick från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, med åtta yrkesverksamma förskollärare. Som teoretisk utgångspunkt har Hersey och Blanchards situationsanpassade ledarskapsteori använts. Resultatet visade att förskollärarna uppgav att de till viss del känner sig säkra i hur de kan tolka och utföra sitt ledaruppdrag samtidigt som det till viss del finns en osäkerhet kring hur ledarskapsuppdraget kan tolkas. Ledaruppdraget i relation till annan förskolepersonal ansågs tidskrävande och det uttrycktes en önskan om att få mer reflektionstid till uppdraget. Där lyftes rektorn som en avgörande roll för vilka förutsättningar och vilken organisation de får i sitt ledarskap. Vidare lyfte informanterna olika kvaliteter som påverkar deras ledarskap, som bland annat relationens kvalitet i förhållande till kollegor.