Studien syftar till att visualisera jämförelsen av effektiviteten hos Monitor ERP före och efter deras geografiska flytt till Malaysia. Studien fokuserar på att identifiera hur arbetsflöden och teamdynamik påverkas av geografiska och kulturella skillnader. Målet är att visualisera arbetsbelastningen och förstå hur dessa faktorer influerar användningen av agila metoder i en distribuerad arbetsmiljö.För att uppnå dessa mål tillämpades en blandning av kvantitativa och kvalitativa metoder. Kvantitativa data samlades in genom att hämta data från Monitor ERP:s planeringsverktyg, medan kvalitativa data inhämtades genom intervjuer och observationer med teammedlemmar. Dessa data kombinerades med visualiseringstekniker för att tydligt illustrera mönster och trender över tiden. Resultaten av datanalysen validerades genom datatriangulering för att öka studiens trovärdighet och reliabilitet.Resultaten från studien indikerar skillnader i användningen före och efter företagets flytt. Det framkom att kulturella och tidsmässiga skillnader kan påverka teamens prestanda och samarbetsdynamik. Visualiseringarna tyder på att arbetsprocessen blev mer effektiv efter flytten, då det illustrerar en ökning av arbetsmängden och produktiviteten.Slutsatsen av studien är att geografisk spridning och kulturella skillnader har en påverkan på implementeringen av agila metoder. Det rekommenderas att företag som Monitor ERP anpassar sina agila strategier för att hantera dessa utmaningar effektivt. / The study aims to visualize the comparison of the effectiveness of Monitor ERP be-fore and after their geographical relocation to Malaysia. The study focuses on identi-fying how workflows and team dynamics are affected by geographical and cultural differences. The goal is to visualize the workload and understand how these factors influence the use of agile methods in a distributed work environment.To achieve these objectives, a combination of quantitative and qualitative research methods was applied. Quantitative data was collected by retrieving data from Moni-tor ERP's planning tools, while qualitative data was obtained through interviews and observations with team members. These data were combined with visualization techniques to clearly illustrate patterns and trends over time. The results of the data analysis were validated through data triangulation to increase the credibility and reli-ability of the study.The results of the study indicate differences in usage before and after the company's move. It was found that cultural and temporal differences can affect team perfor-mance and collaboration dynamics. The visualizations suggest that the work process became more efficient after the move, as it shows an increase in workload and productivity.The conclusion of the research is that geographic dispersion and cultural differences have an impact on the implementation of agile methods. It is recommended that companies like Monitor ERP adapt their agile strategies to effectively manage these challenges.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om rektors och skolans besluts-processer och hur dessa kan förstås ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Fallstudien har använts som forskningsmetod och en F-9 skola ingår i studien. Det empiriska materialet består av mötesobservationer, intervjuer och doku-mentanalys. Den teoretiska utgångspunkten för studien är organisationsteori med särskilt fokus på beslutsteori. Två modeller används som analysverktyg: faser i beslutsprocessen och sammanfattning av beslutsmodeller. Rektors roll i beslutsprocesserna är också en viktig faktor i analysen.En fråga i uppsatsen fokuserar på hur beslutsprocesserna går till på den stude-rade skolan och vad är rektors roll i dessa är. Resultatet visar här att det mesta av informationen som samlas in av rektor inför beslutsfattande är verbal och få val mellan direkta alternativ görs. Beslut är ofta vaga och de beslut som fattas rör i hög utsträckning praktiska frågor. Mycket lite av verkställande och upp-följning av beslut har setts i studien.Den andra fråga som ställs i uppsatsen är hur beslutsprocesserna kan beskrivas och förstås utifrån organisationsteoretiska och beslutsteoretiska begrepp och modeller. Resultatet pekar på att det är den inkrementella beslutsmodell som bäst stämmer in på den studerade skolans beslutsprocesser, med detta sagt är en modell aldrig en direkt avspegling av verkligheten utan inslag från fler mo-deller kan ses i studien. Då resultatet visar på vaga och otydliga beslutsproces-ser är slutsatsen att skolor skulle vinna på att tydliggöra processerna för alla inblandade, att börja tala om en designad beslutsprocess. / The purpose of this essay is to make a knowledge contribution regarding head teachers’ and schools’ decision processes and how these can be understood from an organizational theoretical perspective. A case study was carried out in a so called “F - 9” school (pre-school class and year 1 - 9 compulsory school). A triangulation of the methods observation, document analysis and interviews was used. The theoretical point of departure for the study is organisational the-ory with special focus on decision theory. Two models are used as analytical tools: phases in the decision process and a summary of the decision models used. The role of the head teacher is also an important factor in the analysis.One question in the essay focuses on how the decision processes are carried out and what the head teacher’s role in these are. The results show that most of the information gathered by the head teacher before the decisions is verbal and that few choices between alternatives are made. Decisions are often vague and the decisions made primarily concerns practical questions. Very little in terms of implementation and follow up of the decisions have been seen in the study.The second question asked in the essay is how the decision processes can be described and understood with organisation theoretical and decision theoretical terms and models. The result indicates that it is the incremental decision model that best describe the decision process of the participating school, however, no model is ever a direct reflection of reality and elements of more models can be seen in the study. As the results indicate vague and unclear decision processes, the conclusion is that schools would gain from clarifying the processes for all concerned, there is need to talk about a designed decision process.

The school leader task is complex and has since 2017 been expanded with the task of leadingthe digitization in school. The purpose of this study is to make visible and problematize thechallenges school leaders face in their mission to lead digitization in schools. Through focusgroup interviews where school leaders at upper secondary school level talked about the workat their own school and their own role in the work of leading the digitization, challenges havebeen identified. These are set in relation to theory of how successful (distributed) managementof digitization ought to take place and in relation to the National Agency for Education'sexpectations of school leaders in the task of leading the digitization.The results show that an already complex assignment has become even more challenging. Thedigitization assignment affects almost all areas of the school's activities and, as a result, theschool leaders express difficulties in formulating clear goals with the digitization. They alsodescribe limitations in the conditions, both in terms of teachers' time but also personnelresources in the form of IT educators or development leaders and support. Technology is alsoa challenge because development is progressing so fast. In parallel with the internal activities,there is a debate about the effects of digitization on the individual and the learning that schoolleaders need to relate to.The challenges are many and it is important to continue the discussion about how school leaderscan be supported in their mission to lead digitization in schools.

This study focuses on the diverse leadership issues a Swedish primary school faces when responsibilities are not clearly defined between the management/operative organisation and the development organisation. To illustrate this, research results are analysed using Liljenberg’s model ‘Tensions in relation to the development aspects of school organisation’. The five aspects of the model are; Organisational Structure, Goals, Vision and Values, Responsibility and Decision-making, Reflection and Evaluation and Attitudes. They are used to identify to which extent the management team’s focus is operationally or developmentally oriented and how decisions are made. The information is derived from observations, document analysis and semi-structured interviews. The survey shows that the management team deals mostly with operational issues though what issues belong to the running of a school as compared to pedagogical development becomes difficult to distinguish as they can overlap. When it comes to which direction or solutions the school takes, other groups are influential without regard to the designated development group. This division shows that the school has a distributed leadership. The results indicated that without clearly defined division of labour, area of responsibility and leadership, the different groups within a school are less effective and would benefit from an overhaul. / Den här undersökningen fokuserar på en låg- och mellanstadieskolas ledningsgrupps frågor, för att se på fördelningen mellan driftsorganisationens och utvecklingsorganisationens frågor. För att belysa detta har undersökningens resultat analyserats utifrån en modell av Liljenberg över spänningsfälten mellan drifts- och utvecklingsorganisationen. Modellens fem aspekter är; organisationsstruktur, mål, vision och värden, ansvarstagande och beslutsfattande, reflektion och utvärdering samt attityder. Dessa har använts för att identifiera i vilken utsträckning ledningsgruppens fokus är drifts- eller utvecklingsorienterat. Ledningsgruppens arbete har undersökts i en fallstudie bestående av observation, dokumentanalys och semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visar att den undersökta ledningsgruppen mest hanterar driftsfrågor, trots att det är svårt att utskilja vilka frågor som handlar om att driva skolan eller att utveckla den. När det handlar om utvecklingsfrågor visar det sig att det också finns andra grupperingar än ledningsgruppen där dessa frågor diskuteras. Det kan handla om förstelärarnas uppdrag eller vad resursteamet planerar i utbildningsväg. Denna uppdelning visar på att skolan har ett distribuerat ledarskap. Den här undersökningen visar att utan en tydlig fördelning av arbetsuppgifter, ansvarsområden och ledarskap blir skolan inte så effektiv som den skulle kunna vara, och att strukturen skulle gynnas av en översyn.

To integrate new employees into organizational norms, expectations and work-related procedures, organizations use onboarding with varied results. In 2020, Covid-19 forced organizations to have their employees working from home, if possible, to reduce the spread of the virus. Many organizations were caught off guard by this, as processes and routines, including onboarding processes, suddenly had to be performed in a distributed way through virtual means, which to many led to unforeseen consequences. The purpose of this study was to examine how new employees were affected by going through a distributed onboarding process, as well as how their continued distributed working circumstances changed. The purpose was also to contribute points of improvement for the studied organization, grounded in the study’s results combined with prior research on the topic of onboarding. Nine interviews were conducted with employees hired in the span of 2020-2022 in the Nordic part of a global organization where 250 employees work distributed in offices spread across Norway, Sweden, Finland, and Denmark. The results show varying challenges in relation to the participants’ experiences of distributed onboarding processes, where feedback, information sharing and gathering, relational aspects, communication, insiders, organizational culture, and role clarity were all affected in part by the distributed conditions, as were individual factors. The study contributes insights around the subject of distributed onboarding for the organization, but also gives a direction for further research to reach a deeper understanding of how organizations and individuals are affected by distributed conditions.

Lärande gemenskaper i en organisation kan bidra till utveckling. Specialpedagogens uppdrag inom skolutveckling med fokus på lärande gemenskaper har identifierats som ett outforskat område nationellt. Studiens syfte är därför att bidra med kunskap om specialpedagogens roll i arbetet med lärande gemenskaper i en lärande organisation. Studiens metod är kvalitativ och undersöker specialpedagogens arbete med lärande gemenskaper på tre grundskolor genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna i studien är fyra specialpedagoger och tre rektorer. Utifrån Ahrenfelts tolkning av systemteorin med begrepp som helhet, gränsyta och informativitet tolkas och analyseras empirin. Resultatet visar att specialpedagogen verkar genom att skapa relationer och möjliggöra samarbete i organisationen, och använder sin kunskap och förmåga inom pedagogisk handledning som ett verktyg för att främja lärande gemenskaper. Vidare visar resultatet att specialpedagogen kan vara den som identifierar nästa steg i utvecklingsarbetet genom sitt arbete såväl inom systemet som omvärlden. Hen använder även sin förmåga till analys i sovrandet av information. För att specialpedagogen ska kunna använda sin färdighet och förmåga erhållen via universitetsexamen på avancerad nivå, behöver rektorn vara den som sätter ramar och beslutar om prioritet. Rektors roll är även att hålla utvecklingsarbetets mål levande för medarbetare via exempelvis medarbetarsamtal, vilket i sin tur faciliterar specialpedagogens arbete vilken ofta är den som håller i olika fortbildnings- och utbildningsinsatser. Rektorerna i studien framhäver vikten av att ha specialpedagogen med i till exempel utvecklingsgrupper så att hen sedan kan verka på de olika nivåerna utifrån prioriterade mål. Sammantaget visar vårt resultat att om samarbetet och ramarna sätts av rektor kan specialpedagogen bidra med sin kompetens för att möjliggöra lärande gemenskaper. / Learning communities within an organization can contribute to development and growth. The role of the special educational needs coordinator (SENCO), a contributor to school development through the establishment of learning communities, was identified as an area on which little research has been done nationally. Therefore, the aim of this study is to contribute further knowledge about the role of SENCOs in the development of learning communities in educational organizations. The method used is qualitative and investigates the work of SENCO and principals in three elementary schools through semi-structured interviews. The interviewees are four SENCOs and three principals. The empirical data is analyzed using Ahrenfelt’s interpretation of systems theory and terms such as the whole, interface, and informativeness. The conclusions drawn are that SENCOs operate by promoting relations and enabling cooperation within the organization, as well as by using their knowledge and competency in pedagogical guidance as a tool for establishing learning communities. Furthermore, the results show that SENCOs are capable of identifying the next step in the process of development through their work both within the system as well as the surrounding environment. SENCOs also use their analytical skills when sifting through information. For SENCOs to be able to fully utilize the skill set received through advanced university study, the conclusion is that it is the principal who is required to prioritize and establish the framework for the creation of a learning organization. The principal needs to remind the staff of the developmental process, for example through yearly staff interviews. This in turn facilitates the work of the SENCO, who is often the one responsible for administering various forms of vocational training. The principals view the participation of SENCOs in the school’s development groups as important. This enables SENCOs to act on the goals prioritized within the organization. Overall, the conclusion is that provided that principals establish the framework, SENCOs are capable of contributing with their area of competency in the development of learning communities.

Christiane is a 7 meter sailing vessel and a 1:30 scale model of Oceanbird, a wind powered car carrier planned to be launched by the year 2024. The model is used for design validation and to research control algorithms. However, the development of new algorithms is limited to the microcontrollers used, which are not able to run resource intense applications. Furthermore, there is no easy way for new computational nodes to interact with the vessels system. In this thesis, a high-level, easy to use, interface was proposed, designed and implemented. This was done by identifying the the requirements and limitations of the project and examining the system to find a suitable solution. The two biggest limitations found were that the solution had to include a single-board computer and that the implementation could not drastically alter the system architecture of the model. The implementation included a single-board computer being added on top of the models architecture which publishes all gathered sensor data and actuator commands on a robotics operating system interface. The interface was an immediate improvement to the usability of the vessel since it allows for graphical presentation of gathered data in real time. / Christiane är en 7 meter lång segellfarkost och en modell i skala 1:30 av Oceanbird, ett vinddrivet lastfartyg för fordon som är planerad att sjösättas år 2024. Modellen används för att validera designen samt för forskning kring kontrollalgoritmer. Utvecklingen av nya algoritmer är dessvärre begränsad till systemets mikrokroller, vilka inte klarar av att köra resursintensiva applikationer. Det finns inte heller något enkelt sätt för nya beräkningsnoder att interagera med båtens system. Denna rapport föreslår ett högnivå-gränssnitt till modellen som är enkelt att använda och presenterar en implementation av det som underlättar framtida forskning. Detta gjordes genom att först identifiera projektets krav och begränsningar samt genom att undersöka modellens system för att hitta en lämplig lösning. De två största funna begränsningarna var att lösningen var tvungen att inkludera en enkortsdator och att implementationen inte fick innebära några större förändringar av modellens system-arkitektur. Implementationen bestod av att en enkortsdator lades till ovanpå modellens arkitektur som publicerar all samlad sensordata och alla kommandon för ställdon på ett robotics operating system gränssnitt. Gränssnittet gav en direkt förbättring av fartygets användarvänlighet då det möjliggjorde grafisk presentation av den samlade datan i realtid.

The principal is the person who is responsible for the education provided in Swedish preschools (SOU 2015: 22). She or he is responsible but doesn’t necessarily have to pursue all the work herself/himself. The principal can delegate, share, or distribute parts of the leadership to teachers working at the preschool (Skolverket, 2012b). Research shows that distributed leadership and various forms of teacher’s leaders are becoming more common in schools (Forssten Seiser, 2017; Liljenberg, 2015). What seems to vary is how the principal chooses to structure the teacher’s leader (Wenner & Campbell, 2017). The key issue of this study is to contribute with knowledge about the middle teachers, from the principal perspectives, in preschool. The focus lays on clarifying the teacher’s leader complex role. Based on a semi-structured interview guide, nine principals working in different preschools was able to share how they organize the work of a teacher’s leaders at their preschool. Collected data has been transcribed and by using a content analysis the result has been brought forward. From a social constructivist point of view and with theorizing of the distributive leadership and collaboration the result presents the principals views. The result of the study shows the principals different perceptions on the teacher’s leaders, its role and how it can be organized. Such as what possibilities there are to be able to take on a teacher’s leader. Similarities appear mainly focusing on how helpful this profession is, that work in favor both for the principals and for the preschool in general. / I förskolan är rektor ytterst ansvarig för verksamheten (SOU 2015:22). Rektor ses som ansvarig men behöver nödvändigtvis inte leda arbetet själv, utan kan distribuera delar av sitt ledarskaptill andra (Skolverket, 2012b). Det distribuerade ledarskapets framväxt i skolväsendet uppmärksammas i forskning och det framkommer att olika former av mellanledare blir allt vanligare(Forssten Seiser, 2017; Liljenberg, 2015). Det som tycks variera är hur rektorerna väljer att strukturera mellanledarskapet (Wenner & Campbell, 2017).Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om mellanledaren i förskolan, utifrån rektors perspektiv. Fokus ligger på att klargöra mellanledarens komplexa roll. Med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide har nio verksamma rektorer i förskolan delat med sig av hur de organiserar för ett mellanledarskap på sin enhet. Intervjusamtalen har transkriberats och med hjälp av innehållsanalys redogörs det kvalitativa resultatet.Utifrån en socialkonstruktivistisk syn och med hjälp av det distribuerade ledarskapet och samverkansteorin analyseras rektorernas uppfattningar. Det framkommer både skillnader och likheter i rektorernas uppfattningar om organiserandet och strukturer av ett mellanledarskap. Studien synliggör bland annat variationer i hur och varför rektorer väljer att strukturera upp mellanledarskapet så som de gör. Det framkommer också likheter i bland annat hur rektorerna uttrycker att mellanledarfunktionen är gynnsam för både rektor och för den pedagogiska verksamheten.

I det här arbetet har variationen av närliggande övningsuppgifter i svenska matematikläromedel för gymnasiet studerats, genom att framförallt betrakta förekomsten av inflätad övning och dess motsats, blockövning, men även SSDD-uppgifter. Detta gjordes genom att kategorisera uppgifternas yt- och djupstrukturer och definiera inflätad övning och SSDD-uppgifter utifrån likhet och olikhet av dessa. En diskussion av vilka konsekvenser den observerade variationen kan ha för lärande har också gjorts, genom teoretiska perspektiv av relevans för inflätad övning, vilka främst varit distribuerat lärande, kontrastering och motivation. Resultaten visar att blockövning dominerar med 65 % av lektionsuppgifterna, mot 14 % inflätad övning, men att denna uppdelning varierar mycket. Inflätad övning är koncentrerad till de blandade övningarna i slutet på varje kapitel, och till ett fåtal avsnitt, medan nästan hälften av avsnitten inte har några inflätade övningar. SSDD-uppgifter finns nästan inte alls. Konsekvenserna är främst ett kortsiktigt lärande som inte ger eleverna tillräckligt med övning i att välja strategi när de ska lösa uppgifter, jämfört med om en högre grad av inflätad övning hade använts.

Telemedicine is the combination of information technology (IT) and health care and is an area that has seen increase during the last few decades due to breakthroughs in IT. Today there are still parts of the health care system that can be counterproductive with regards to the time and commitment necessary. One such part is medical consultations for private individuals where many of the simpler ones are still carried out in-person. Presented in this thesis is the implementation of a prototype telemedicine system that could be used as a substitute for in-person doctor-patient consultation. Necessary 3rd party components and their implementations into one system are described on a general use level. The result is a web application that supports login and payment via trusted sources, booking of meetings and carrying them out with video and audio. The prototype is a continuation of a telemedicine web application idea that was put on ice by a company that already provides solutions for health controls and blood analysis. / Telemedicin är kombinationen av informationsteknik (IT) och hälsovård och är ett område som har sett en ökning de senaste årtiondena på grund av genombrott inom IT. Idag finns det fortfarande delar av hälsovården som kan vara kontraproduktiva med avseende på den tid och det åtagandet som krävs. En sådan del är medicinska konsultationer för privatpersoner där många av de simplare mötena fortfarande sker i person. Presenterat i denna avhandling är implementationen av ett distribuerat telemedicinsystem som kan användas som ett substitut för de konsultationer mellan doktor och patient som sker i person. Nödvändiga tredjeparts komponenter och deras implementationer in ett system är beskrivna på en allmän användningsnivå. Resultatet är en webbapplikation som stödjer login och betalning via en pålitligt källa, bokning av möten och utförandet av dem med bild och ljud. Den presenterade prototypen är en fortsättning på en telemedicinsk webbapplikationsidé som lagts på is av ett företag som redan erbjuder lösningar för hälsokontroll och blodanalys.