The school leader task is complex and has since 2017 been expanded with the task of leadingthe digitization in school. The purpose of this study is to make visible and problematize thechallenges school leaders face in their mission to lead digitization in schools. Through focusgroup interviews where school leaders at upper secondary school level talked about the workat their own school and their own role in the work of leading the digitization, challenges havebeen identified. These are set in relation to theory of how successful (distributed) managementof digitization ought to take place and in relation to the National Agency for Education'sexpectations of school leaders in the task of leading the digitization.The results show that an already complex assignment has become even more challenging. Thedigitization assignment affects almost all areas of the school's activities and, as a result, theschool leaders express difficulties in formulating clear goals with the digitization. They alsodescribe limitations in the conditions, both in terms of teachers' time but also personnelresources in the form of IT educators or development leaders and support. Technology is alsoa challenge because development is progressing so fast. In parallel with the internal activities,there is a debate about the effects of digitization on the individual and the learning that schoolleaders need to relate to.The challenges are many and it is important to continue the discussion about how school leaderscan be supported in their mission to lead digitization in schools.

This study focuses on the diverse leadership issues a Swedish primary school faces when responsibilities are not clearly defined between the management/operative organisation and the development organisation. To illustrate this, research results are analysed using Liljenberg’s model ‘Tensions in relation to the development aspects of school organisation’. The five aspects of the model are; Organisational Structure, Goals, Vision and Values, Responsibility and Decision-making, Reflection and Evaluation and Attitudes. They are used to identify to which extent the management team’s focus is operationally or developmentally oriented and how decisions are made. The information is derived from observations, document analysis and semi-structured interviews. The survey shows that the management team deals mostly with operational issues though what issues belong to the running of a school as compared to pedagogical development becomes difficult to distinguish as they can overlap. When it comes to which direction or solutions the school takes, other groups are influential without regard to the designated development group. This division shows that the school has a distributed leadership. The results indicated that without clearly defined division of labour, area of responsibility and leadership, the different groups within a school are less effective and would benefit from an overhaul. / Den här undersökningen fokuserar på en låg- och mellanstadieskolas ledningsgrupps frågor, för att se på fördelningen mellan driftsorganisationens och utvecklingsorganisationens frågor. För att belysa detta har undersökningens resultat analyserats utifrån en modell av Liljenberg över spänningsfälten mellan drifts- och utvecklingsorganisationen. Modellens fem aspekter är; organisationsstruktur, mål, vision och värden, ansvarstagande och beslutsfattande, reflektion och utvärdering samt attityder. Dessa har använts för att identifiera i vilken utsträckning ledningsgruppens fokus är drifts- eller utvecklingsorienterat. Ledningsgruppens arbete har undersökts i en fallstudie bestående av observation, dokumentanalys och semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visar att den undersökta ledningsgruppen mest hanterar driftsfrågor, trots att det är svårt att utskilja vilka frågor som handlar om att driva skolan eller att utveckla den. När det handlar om utvecklingsfrågor visar det sig att det också finns andra grupperingar än ledningsgruppen där dessa frågor diskuteras. Det kan handla om förstelärarnas uppdrag eller vad resursteamet planerar i utbildningsväg. Denna uppdelning visar på att skolan har ett distribuerat ledarskap. Den här undersökningen visar att utan en tydlig fördelning av arbetsuppgifter, ansvarsområden och ledarskap blir skolan inte så effektiv som den skulle kunna vara, och att strukturen skulle gynnas av en översyn.

To integrate new employees into organizational norms, expectations and work-related procedures, organizations use onboarding with varied results. In 2020, Covid-19 forced organizations to have their employees working from home, if possible, to reduce the spread of the virus. Many organizations were caught off guard by this, as processes and routines, including onboarding processes, suddenly had to be performed in a distributed way through virtual means, which to many led to unforeseen consequences. The purpose of this study was to examine how new employees were affected by going through a distributed onboarding process, as well as how their continued distributed working circumstances changed. The purpose was also to contribute points of improvement for the studied organization, grounded in the study’s results combined with prior research on the topic of onboarding. Nine interviews were conducted with employees hired in the span of 2020-2022 in the Nordic part of a global organization where 250 employees work distributed in offices spread across Norway, Sweden, Finland, and Denmark. The results show varying challenges in relation to the participants’ experiences of distributed onboarding processes, where feedback, information sharing and gathering, relational aspects, communication, insiders, organizational culture, and role clarity were all affected in part by the distributed conditions, as were individual factors. The study contributes insights around the subject of distributed onboarding for the organization, but also gives a direction for further research to reach a deeper understanding of how organizations and individuals are affected by distributed conditions.

Lärande gemenskaper i en organisation kan bidra till utveckling. Specialpedagogens uppdrag inom skolutveckling med fokus på lärande gemenskaper har identifierats som ett outforskat område nationellt. Studiens syfte är därför att bidra med kunskap om specialpedagogens roll i arbetet med lärande gemenskaper i en lärande organisation. Studiens metod är kvalitativ och undersöker specialpedagogens arbete med lärande gemenskaper på tre grundskolor genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna i studien är fyra specialpedagoger och tre rektorer. Utifrån Ahrenfelts tolkning av systemteorin med begrepp som helhet, gränsyta och informativitet tolkas och analyseras empirin. Resultatet visar att specialpedagogen verkar genom att skapa relationer och möjliggöra samarbete i organisationen, och använder sin kunskap och förmåga inom pedagogisk handledning som ett verktyg för att främja lärande gemenskaper. Vidare visar resultatet att specialpedagogen kan vara den som identifierar nästa steg i utvecklingsarbetet genom sitt arbete såväl inom systemet som omvärlden. Hen använder även sin förmåga till analys i sovrandet av information. För att specialpedagogen ska kunna använda sin färdighet och förmåga erhållen via universitetsexamen på avancerad nivå, behöver rektorn vara den som sätter ramar och beslutar om prioritet. Rektors roll är även att hålla utvecklingsarbetets mål levande för medarbetare via exempelvis medarbetarsamtal, vilket i sin tur faciliterar specialpedagogens arbete vilken ofta är den som håller i olika fortbildnings- och utbildningsinsatser. Rektorerna i studien framhäver vikten av att ha specialpedagogen med i till exempel utvecklingsgrupper så att hen sedan kan verka på de olika nivåerna utifrån prioriterade mål. Sammantaget visar vårt resultat att om samarbetet och ramarna sätts av rektor kan specialpedagogen bidra med sin kompetens för att möjliggöra lärande gemenskaper. / Learning communities within an organization can contribute to development and growth. The role of the special educational needs coordinator (SENCO), a contributor to school development through the establishment of learning communities, was identified as an area on which little research has been done nationally. Therefore, the aim of this study is to contribute further knowledge about the role of SENCOs in the development of learning communities in educational organizations. The method used is qualitative and investigates the work of SENCO and principals in three elementary schools through semi-structured interviews. The interviewees are four SENCOs and three principals. The empirical data is analyzed using Ahrenfelt’s interpretation of systems theory and terms such as the whole, interface, and informativeness. The conclusions drawn are that SENCOs operate by promoting relations and enabling cooperation within the organization, as well as by using their knowledge and competency in pedagogical guidance as a tool for establishing learning communities. Furthermore, the results show that SENCOs are capable of identifying the next step in the process of development through their work both within the system as well as the surrounding environment. SENCOs also use their analytical skills when sifting through information. For SENCOs to be able to fully utilize the skill set received through advanced university study, the conclusion is that it is the principal who is required to prioritize and establish the framework for the creation of a learning organization. The principal needs to remind the staff of the developmental process, for example through yearly staff interviews. This in turn facilitates the work of the SENCO, who is often the one responsible for administering various forms of vocational training. The principals view the participation of SENCOs in the school’s development groups as important. This enables SENCOs to act on the goals prioritized within the organization. Overall, the conclusion is that provided that principals establish the framework, SENCOs are capable of contributing with their area of competency in the development of learning communities.

Christiane is a 7 meter sailing vessel and a 1:30 scale model of Oceanbird, a wind powered car carrier planned to be launched by the year 2024. The model is used for design validation and to research control algorithms. However, the development of new algorithms is limited to the microcontrollers used, which are not able to run resource intense applications. Furthermore, there is no easy way for new computational nodes to interact with the vessels system. In this thesis, a high-level, easy to use, interface was proposed, designed and implemented. This was done by identifying the the requirements and limitations of the project and examining the system to find a suitable solution. The two biggest limitations found were that the solution had to include a single-board computer and that the implementation could not drastically alter the system architecture of the model. The implementation included a single-board computer being added on top of the models architecture which publishes all gathered sensor data and actuator commands on a robotics operating system interface. The interface was an immediate improvement to the usability of the vessel since it allows for graphical presentation of gathered data in real time. / Christiane är en 7 meter lång segellfarkost och en modell i skala 1:30 av Oceanbird, ett vinddrivet lastfartyg för fordon som är planerad att sjösättas år 2024. Modellen används för att validera designen samt för forskning kring kontrollalgoritmer. Utvecklingen av nya algoritmer är dessvärre begränsad till systemets mikrokroller, vilka inte klarar av att köra resursintensiva applikationer. Det finns inte heller något enkelt sätt för nya beräkningsnoder att interagera med båtens system. Denna rapport föreslår ett högnivå-gränssnitt till modellen som är enkelt att använda och presenterar en implementation av det som underlättar framtida forskning. Detta gjordes genom att först identifiera projektets krav och begränsningar samt genom att undersöka modellens system för att hitta en lämplig lösning. De två största funna begränsningarna var att lösningen var tvungen att inkludera en enkortsdator och att implementationen inte fick innebära några större förändringar av modellens system-arkitektur. Implementationen bestod av att en enkortsdator lades till ovanpå modellens arkitektur som publicerar all samlad sensordata och alla kommandon för ställdon på ett robotics operating system gränssnitt. Gränssnittet gav en direkt förbättring av fartygets användarvänlighet då det möjliggjorde grafisk presentation av den samlade datan i realtid.

The principal is the person who is responsible for the education provided in Swedish preschools (SOU 2015: 22). She or he is responsible but doesn’t necessarily have to pursue all the work herself/himself. The principal can delegate, share, or distribute parts of the leadership to teachers working at the preschool (Skolverket, 2012b). Research shows that distributed leadership and various forms of teacher’s leaders are becoming more common in schools (Forssten Seiser, 2017; Liljenberg, 2015). What seems to vary is how the principal chooses to structure the teacher’s leader (Wenner & Campbell, 2017). The key issue of this study is to contribute with knowledge about the middle teachers, from the principal perspectives, in preschool. The focus lays on clarifying the teacher’s leader complex role. Based on a semi-structured interview guide, nine principals working in different preschools was able to share how they organize the work of a teacher’s leaders at their preschool. Collected data has been transcribed and by using a content analysis the result has been brought forward. From a social constructivist point of view and with theorizing of the distributive leadership and collaboration the result presents the principals views. The result of the study shows the principals different perceptions on the teacher’s leaders, its role and how it can be organized. Such as what possibilities there are to be able to take on a teacher’s leader. Similarities appear mainly focusing on how helpful this profession is, that work in favor both for the principals and for the preschool in general. / I förskolan är rektor ytterst ansvarig för verksamheten (SOU 2015:22). Rektor ses som ansvarig men behöver nödvändigtvis inte leda arbetet själv, utan kan distribuera delar av sitt ledarskaptill andra (Skolverket, 2012b). Det distribuerade ledarskapets framväxt i skolväsendet uppmärksammas i forskning och det framkommer att olika former av mellanledare blir allt vanligare(Forssten Seiser, 2017; Liljenberg, 2015). Det som tycks variera är hur rektorerna väljer att strukturera mellanledarskapet (Wenner & Campbell, 2017).Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om mellanledaren i förskolan, utifrån rektors perspektiv. Fokus ligger på att klargöra mellanledarens komplexa roll. Med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide har nio verksamma rektorer i förskolan delat med sig av hur de organiserar för ett mellanledarskap på sin enhet. Intervjusamtalen har transkriberats och med hjälp av innehållsanalys redogörs det kvalitativa resultatet.Utifrån en socialkonstruktivistisk syn och med hjälp av det distribuerade ledarskapet och samverkansteorin analyseras rektorernas uppfattningar. Det framkommer både skillnader och likheter i rektorernas uppfattningar om organiserandet och strukturer av ett mellanledarskap. Studien synliggör bland annat variationer i hur och varför rektorer väljer att strukturera upp mellanledarskapet så som de gör. Det framkommer också likheter i bland annat hur rektorerna uttrycker att mellanledarfunktionen är gynnsam för både rektor och för den pedagogiska verksamheten.

I det här arbetet har variationen av närliggande övningsuppgifter i svenska matematikläromedel för gymnasiet studerats, genom att framförallt betrakta förekomsten av inflätad övning och dess motsats, blockövning, men även SSDD-uppgifter. Detta gjordes genom att kategorisera uppgifternas yt- och djupstrukturer och definiera inflätad övning och SSDD-uppgifter utifrån likhet och olikhet av dessa. En diskussion av vilka konsekvenser den observerade variationen kan ha för lärande har också gjorts, genom teoretiska perspektiv av relevans för inflätad övning, vilka främst varit distribuerat lärande, kontrastering och motivation. Resultaten visar att blockövning dominerar med 65 % av lektionsuppgifterna, mot 14 % inflätad övning, men att denna uppdelning varierar mycket. Inflätad övning är koncentrerad till de blandade övningarna i slutet på varje kapitel, och till ett fåtal avsnitt, medan nästan hälften av avsnitten inte har några inflätade övningar. SSDD-uppgifter finns nästan inte alls. Konsekvenserna är främst ett kortsiktigt lärande som inte ger eleverna tillräckligt med övning i att välja strategi när de ska lösa uppgifter, jämfört med om en högre grad av inflätad övning hade använts.

Telemedicine is the combination of information technology (IT) and health care and is an area that has seen increase during the last few decades due to breakthroughs in IT. Today there are still parts of the health care system that can be counterproductive with regards to the time and commitment necessary. One such part is medical consultations for private individuals where many of the simpler ones are still carried out in-person. Presented in this thesis is the implementation of a prototype telemedicine system that could be used as a substitute for in-person doctor-patient consultation. Necessary 3rd party components and their implementations into one system are described on a general use level. The result is a web application that supports login and payment via trusted sources, booking of meetings and carrying them out with video and audio. The prototype is a continuation of a telemedicine web application idea that was put on ice by a company that already provides solutions for health controls and blood analysis. / Telemedicin är kombinationen av informationsteknik (IT) och hälsovård och är ett område som har sett en ökning de senaste årtiondena på grund av genombrott inom IT. Idag finns det fortfarande delar av hälsovården som kan vara kontraproduktiva med avseende på den tid och det åtagandet som krävs. En sådan del är medicinska konsultationer för privatpersoner där många av de simplare mötena fortfarande sker i person. Presenterat i denna avhandling är implementationen av ett distribuerat telemedicinsystem som kan användas som ett substitut för de konsultationer mellan doktor och patient som sker i person. Nödvändiga tredjeparts komponenter och deras implementationer in ett system är beskrivna på en allmän användningsnivå. Resultatet är en webbapplikation som stödjer login och betalning via en pålitligt källa, bokning av möten och utförandet av dem med bild och ljud. Den presenterade prototypen är en fortsättning på en telemedicinsk webbapplikationsidé som lagts på is av ett företag som redan erbjuder lösningar för hälsokontroll och blodanalys.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur den svenska karriärstegsreformen har kommit att gestalta sig i praktiken vad gäller implementeringen av förstelärare i grundskolan. Hur har förstelärarollen kommit att formas, och vilka faktorer har påverkat hur det har blivit? Den så kallade karriärstegsreformen infördes 2014 genom att statsbidrag infördes för huvudmän för att inrätta ett nytt karriärsteg, försteläraren. Genom att ta utgångspunkt i reformens syften, så som de beskrivs i de statliga styrdokumenten, och i forskning kring skolutveckling, ledarskap i skolan, implementering av reformer och lärares professionalism, har en enkätundersökning genomförts bland förstelärare och rektorer i fyra kommuner. Som verktyg för analys har fyra möjliga sätt att förstå förstelärarollen använts utifrån Thelin (2015, 2016): utvecklare, utbildare och utvecklingsledare, beroende på vem står i centrum för utvecklingen och lärandet samt försteläraren som föredöme. Studiens resultat visar att samtliga fyra inriktningar på förstelärarollen går att återfinna i praktiken. Förekomsten av ett formellt, kommunicerat uppdrag och om tid har avsatts inom tjänsten för försteläraruppdraget påverkar hur förstelärarens roll formas. När tid och uppdrag har getts, är utvecklingsledarrollen vanlig och försteläraren arbetar med, och ges kompetensutveckling för, att leda kollegialt lärande i linje med de faktorer som enligt skolutvecklingsforskningen bygger upp ett hållbart utvecklingsarbete. Reformens syfte kan utläsas som karriärutveckling eller skolutveckling, och även rollerna utvecklare, och föredöme syns i studiens material. Dessa roller bidrar mer begränsat till utveckling av skolan, i fokus står de egna eleverna och för rollen föredöme är utnämningen till förstelärare i första hand en bekräftelse på utveckling som redan har skett. Studien bidrar med kunskap som kan öka medvetenheten kring hur uppdrag, och organisatoriska faktorer påverkar vilken effekt förstelärares arbete får för skolutveckling. Reformen infördes för bara några år sedan. Kunskap om hur förstelärarrollen i praktiken har kommit att formas, och vilka faktorer som påverkar det, bidrar till att öka möjligheten till medvetna val som kan gynna skolans utveckling. / The swedish career services for teachers reform was introduced in 2014. Some years later the “first teacher” has become a common role in schools. The aim for this reform was to rise educational results in swedish schools, to make the teacher as a profession more attractive and to start a process that would lead to more professional teachers. The impact from an advanced skilled teacher has been focused in Sweden, as in other countries in the OECD.  At the same time, the swedish schools have at tradition of a flat organisation, that this new career service has come to challenge. The essay aims at examining how the Swedish career reform has come to light in practice regarding the implementation of teachers in compulsary school. By taking aim of the reform, as described in the state governing documents, and research on school improvement, curriculum theory, educational leadership and teachers' professionalism, a survey has been created and answered by principals and “first teachers” in four different communalities. The study result shows that the ”first teacher”  work in different roles, and that factors like task, time and education will affect what kind of role that will be enacted. Building a sustainable educational leadership and creating a culture of collaborative learning will be depending on how this carreer teacher service reform will be implemented. The study contributes with knowledge that can raise awareness about how assignments, and organizational factors affect the effect of  “first teachers” work for school development. The reform was introduced a few years ago, and by studying how it has so far been set against the different perspectives on school development, the choices can be made that lead to the desired result.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om lärares, special­pedagogers, rektorers och förvaltningsledningens erfarenheter och upplevelser om förbättrings­insatsen specialpedagogik för lärande (SFL) och dess inverkan på förbättringsarbetet i en kommun, på såväl skol­enheter som i kommunen i stort. SFL är en kollegial kompetens­utvecklingsinsats med syfte att höja lärares kompetens inom specialpedagogik. Studien har en kvalitativ ansats och fokusgrupper har använts som metod. Resultatet har analyserats utifrån Illeris teori om de tre lärandedimensionerna. Resultatet pekar på att specialpedagogik för lärande är en form av kollegialt lärande som i många delar upplevs fungera bra för lärares lärande, men som behöver anpassas tidsmässigt för att inte upplevas alltför intensiv. Den specialpedagogiska kompetensen upplevs ha höjts på samtliga kommunens enheter sedan SFL genomfördes. Eleverna har  efter insatsen överlag fått tillgång till fler generella och individuella anpassningar och har blivit mer delaktiga i processer kring sin egen undervisning. Det finns samtidigt lärare som ännu inte fullt ut ger sina elever dessa möjligheter. Kommunens specialpedagoger har kompetens inom skolutveckling som inte alltid nyttjas. Om de får större mandat från rektor så kan de ta ett större ansvar för att tillsammans med denne leda skolförbättringsinsatser och skolutveckling, eventuellt genom att bli en del av skolornas ledningsgrupper. För att nå ännu längre i en kommande förbättringsinsats skulle det vara bra om förvaltningsledningen tog ett större övergripande ansvar för implementering och lik­värdighet i kommunen samt att rektorer tog ett större ansvar för att följa upp arbetet i grupperna genom direkt medverkan eller genom nära samverkan med handledare av grupperna, s.k. distribuerat ledarskap. Rektors första fokus bör vara undervisningens kvalitet. / The aim of the following paper is to contribute to the understanding of experiences had by teachers, special educators, principals and administrative management, with regards to the Special education for learning (SFL) scheme’s impact and stimulus on a municipality’s school improvement initiatives, in specific schools as well as the muni­cipality as a whole. SFL is a collegial competence development initiative with the aim of raising teachers' competence in special education.  The study has a qualitative approach and focus groups have been used as a method. The results have been analysed on the basis of Illeri's theory of the three dimensions of learning. Results indicate that special education for learning is a form of collegial learning that is largely perceived to work well for teachers' learning, but which needs to be ad­justed timewise to avoid being too rigorous. Competence around special education peda­gogy is considered increased at every school in the district since the implementation of SFL. After the intervention, the students have generally gained access to more general and individual adaptations and have become more involved in processes around their own teaching. At the same time, there are teachers who do not yet fully give their students these opportunities. Special educators in the municipality have expertise in the field of school development which is, to some extent, untapped. With increased mandate from the principal, special educators could shoulder more of the responsibility for school improvement and development initiatives, possibly through becoming part of the school’s management team.  In order to reach even further in a future improvement effort, it would be positive  for the administration management to take a greater overall responsibility for implementation and equality  in the district, as well as principals taking greater responsibility for following up on the work conducted in the groups, either through direct participation, or close collaboration with supervisors of the groups, so-called distributed leadership. The principal's first focus should be the quality of teaching.