Syftet med den här studien var att fördjupa kunskapen och förståelsen kring fyra rektorers erfarenheter av att öka måluppfyllelsen i förskoleklass och i årskurs 1, gällande språk-, läs- och skrivutveckling. Rektorerna arbetar på fyra olika skolenheter. Det är en kvalitativ studie och metoden som användes för att samla in empirin var semi-strukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket har varit det Sociokulturella perspektivet och den teoretiska modellen av läsning, The simple view of reading (Gough & Tunmer, 1986). Den sistnämnda för att tydliggöra samspelet mellan avkodning och läsförståelse, tillsammans med Matteuseffektens påverkan på den tidiga läsutvecklingen. Resultatet i denna studie visade att rektorers arbete för att öka måluppfyllelsen är införlivat i skolenhetens kultur och elevernas socioekonomiska förutsättningar. Rektorerna använder ett distribuerat ledarskap i det systematiska kvalitetsarbetet för att säkerställa måluppfyllelsen, gällande läsa- och skriva - garantin för tidiga stödinsatser.

China is the largest energy consumer worldwide, with a fast-growing rate. But the energy and environmental problems brought by its unbalanced energy structure and low energy efficiency restrict the sustainable development of China. The Distributed Energy System (DES) is one of the internationally recognized solutions to the problems. To enhance the implementation of the DES under China’s scenario, the thesis develops computational models for the Combined Cooling, Heat, and Power (CCHP) and Separated Cooling, Heat, and Power (SCHP) systems for a Micro Energy Grid in northeast China using MATLAB. The objective is to minimize the overall expenditure, energy use, and carbon emission equivalents. The results show that the CCHP system reduces 18.62% of the overall expenditure and 35.02% of the carbon emission equivalents than the SCHP system. The CCHP system has a promising prospect in China with better Greenhouse Gas emissions reduction and economic performance. / Kina är världens största energikonsument, med en snabb tillväxttakt. Men de energi- och miljöproblem som orsakas av den obalanserade energistrukturen och den låga energieffektiviteten begränsar Kinas hållbara utveckling. Distribuerade energisystem (DES) är en av de internationellt erkända lösningarna på dessa problem. För att förbättra implementeringen av DES enligt Kinas scenario utvecklar avhandlingen beräkningsmodeller för kombinerad kylning, värme och kraft (CCHP) och separerad kylning, värme och kraft (SCHP) för ett mikroenerginät i nordöstra Kina med hjälp av MATLAB. Målet är att minimera de totala kostnaderna, energianvändningen och koldioxidutsläppen. Resultaten visar att CCHP-systemet minskar de totala utgifterna med 18,62 % och koldioxidutsläppen med 35,02 % jämfört med SCHP-systemet. CCHP-systemet har lovande utsikter i Kina med bättre minskning av växthusgasutsläpp och ekonomisk prestanda.

Big data are datasets that is very large and computational complex. With an increasing volume of data the time a trivial processing task can be challenging. Companies collects data at a fast rate but knowing what to do with the data can be hard. A search engine is a system that indexes data making it efficiently queryable by users. When a bug occurs in a computer system log data is consulted in order to understand why, but processing big log data can take a long time. The purpose of this thesis is to investigate, compare and implement a distributed search engine that can prepare log data for analysis, which will make it easier for a developer to investigate bugs. There are three popular search engines: Apache Lucene, Elasticsearch and Apache Solr. Elasticsearch and Apache Solr are built as distributed systems making them capable of handling big data. Requirements was established through interviews. Big log data of totally 40 GB was provided that would be indexed in the selected search engine. The log data provided was generated in a proprietary binary format and it had to be decoded before. The distributed search engines was evaluated based on: Distributed architecture, text analysis, indexing and querying. Elasticsearch was selected for implementation. A cluster was set up on Amazon Web Services and tests was executed in order to determine how different configurations performed. An indexing software was written that would transfer data to the cluster. Results was verified through a case-study with participants of the stakeholder. / Stordata är en datamängd som är mycket stora och komplexa att göra beräkningar på. När en datamängd ökar blir en trivial bearbetningsuppgift betydligt mera utmanande. Företagen samlar idag in data i allt snabbare takt men det är svårt att veta exakt vad man ska göra med den data. En sökmotor är ett system som indexerar data och gör det effektivt att för användare att söka i det. När ett fel inträffar i ett datorsystem går utvecklare igenom loggdata för att få en insikt i varför, men det kan ta lång tid att söka igenom en stor mängd loggdata. Syftet med denna avhandling är att undersöka, jämföra och implementera en distribuerad sökmotor som kan förbereda loggdata för analys, vilket gör det lättare för utvecklare att undersöka buggar. Det finns tre populära sökmotorer: Apache Lucene, Elasticsearch och Apache Solr. Elasticsearch och Apache Solr är byggda som distribuerade system och kan därav hantera stordata. Krav fastställdes genom intervjuer. En stor mängd loggdata på totalt 40 GB indexerades i den valda sökmotorn. Den loggdata som användes genererades i en proprietär binärt format som behövdes avkodas för att kunna användas. De distribuerade sökmotorerna utvärderades utifrån kriterierna: Distribuerad arkitektur, textanalys, indexering och förfrågningar. Elasticsearch valdes för att implementeras. Ett kluster sattes upp på Amazon Web Services och test utfördes för att bestämma hur olika konfigurationer presterade. En indexeringsprogramvara skrevs som skulle överföra data till klustret. Resultatet verifierades genom en studie med deltagare från intressenten.

This thesis focuses on how distributed leadership affects school leaders’ practices. Two questions are asked: 1.              How does the architecture of practice affect school leadership in an effort to achieve distributed leadership? 2.              What happens to school leadership practice when the architecture changes?    The theoretical framework is based on practice theories which focuses on the context and askes: What happens here? In search of what surrounds the leadership practices, one looks for the arrangements which shape them. Together the arrangements make up an architecture which shapes the school leaders’ practice (Henning Loeb m.fl., 2019). The method used is action research (Reason & Bradbury, 2008), in particular the version called appreciative inquiry (Kadi-Hanifi, 2014). In their strife in doing the work better, a group of school leaders look towards a spreading of leadership activities and in building a strengthening of collective responsibility, which in short is what a distributed leadership means (Spillane, 2006). The material was analysed using practice theory and, using a five-step model (Yin, 2011), in combination with a thematic analysis (Braun & Clarke, 2006).  The sum of the arrangements as they appeared in the time before the start of the project, locked the leadership up, where the feeling of being one step behind with a concern about tasks slipping and decisions made ad hoc marked the day. Since then, in alignment with changing arrangements, the school leaders’ practices have changed, making the school leaders better placed in spending more time preparing processes. Steps have been taken away from the details of the work which opens up for gaining a holistic view and being ahead.  Most research on distributed leadership is based on explaining the positive consequences for students, while knowledge of how it changes school leaders' practice is much more limited. Although the knowledge that has been built in this study is placed in time, place and space and as such not easily generalized it is interesting to learn more about how school leaders' practices are affected by its context. School leaders, if they succeed in their work, have a major impact on how teachers thrive and, by extension, to what extent they are motivated to make an effort to do a good job, which in turn has a major impact on how students succeed.

Denna studie undersöker hur arbetslagsledarrollen är utformad genom intervjuer och uppdragsbeskrivningar på de kommunala gymnasieskolorna i en svensk storstadskommun. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och kritisk teori genom Foucault, i form av maktanalys. Maktanalysen bidrar till att belysa samtida praktiker och tekniker ur ett historiskt perspektiv utifrån frågeställningar som på olika sätt berör maktens bas och logiker. Arbetslagsledarens roll framstår i uppdragsbeskrivningar som mångfacetterad, omfattande och splittrad med diverse administrativa uppgifter samt ansvar för utvecklingsprocesser och utvärdering. Formuleringar om att utveckling ska initieras av arbetslagsledaren och beslut från skolledning också implementeras förekommer, vilka kan härledas till olika teoribildningar. Arbetslagsledare själva beskriver ett komplext uppdrag där en stor del av tiden läggs på uppgifter som är mindre framträdande eller inte alls framgår i uppdragsbeskrivningarna. En betoning ligger på att agera budbärare, eftersöka information och sköta administrativa åtaganden. Sammanfattningsvis tycks en helhet saknas i uppdragen och praktiken skilja sig från utformningen i uppdragsbeskrivningarna. Arbetslagsledaren framstår som en länk mellan skolledning, elevhälsa och lärare där de bidrar till kontinuitet och stabilitet i en skola där omsättning på rektorer tycks mer frekvent. En ny komplex organisation med flera olika delegerade ledningsuppdrag och funktioner ställer höga krav på samordning. Framtida studier kan med fördel belysa hur samverkan och samarbete mellan distribuerade ledningsfunktioner kan fungera i en komplex organisation, där förutsättningar ständigt förändras. / This study explores the formation of the teacher team leaders´ role, using interviews and job descriptions at comprehensive upper secondary schools in a Swedish metropolitan municipality. The theoretical framework includes a social constructionist and critical perspective, through Foucault, based on analysis of power. Analysis of power illuminates contemporary practices and techniques through a historical lens, using questions that are related to the basis and logics of power. The job descriptions proclaim a diverse, extensive and somewhat scattered mission consisting of administrative duties as well as managing development and evaluation of processes. According to the job description, the teacher team leader is responsible for initiating learning processes as well as implementing decisions by principals, each advocating a different theory. Teacher team leaders describe a complex mission where a substantial amount of time is spent on tasks less prevalent or unmentioned in the job description. Acting as a messenger, yet a constant search for information and administrative duties are tasks that teacher team leaders emphasize. In conclusion, it appears as if a comprehensive view of the mission at hand is deficient and that actual practice appears relatively different from the job description. The teacher team leaders operate as a link between school leaders, the Student Health Team and teachers where they contribute to continuity and stability in a school where school leaders more frequently are exchanged. A new and complex organization involving several distributed leadership roles requires thorough work in terms of co-ordination. Future studies may address how interplay and collaboration can work in a complex organization, where preconditions are continuously altered.

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att beskriva och analysera hur ledarskap inom förskolans arbetslag konstrueras genom diskurser, men även diskutera positioneringar och ledarskap som möjliggörs och omöjliggörs för arbetslagets pedagoger. Med feministisk poststrukturalism som ett teoretiskt ramverk och med fokus på begreppen diskurs, språk, subjektivitet och positionering genomför vi en diskursanalys. I vår konstruerade empiri identifierar vi tre teman: Det osynliga ledarskapet, Mötestid som arena för ledarskap och Delat eller delande ledarskap inom vilka vi synliggör olika diskurser. En diskurs som dominerar är den som på olika sätt handlar om att ledarskapet är gemensamt och att alla pedagoger i arbetslaget får vara med och bestämma. Parallellt råder andra diskurser. Till exempel en som beskriver ledarskap och beslutsfattande processer som något som inte talas om, eller en annan om idén om rutiner och strukturer som kan reglera arbetslagen. Vår slutsats av studien är att ledarskap i form av ett ledande lärande i förskolans arbetslag är ett sätt att möjliggöra ett ledarskap som både gynnar kvaliteten i verksamheten och tar hänsyn till olika kompetenser i arbetslaget.

Streetlights are usually lit during all dark hours even though vehicles or other objects are not using the road. Instead of wasting energy on keeping the streetlights lit when no vehicles are using the road, the streetlights should be lit whenever vehicles are in proximity of the streetlights and turned off otherwise. A distributed network can be used to handle the communication between streetlights for sharing information about vehicles in proximity. There are streetlight systems that adapt from the environment and handles communication but are still not optimized for country roads with low frequency of vehicles. Therefore, distributed communication for streetlight systems is implemented, by letting the streetlights be a part of a distributed system. Each streetlight is represented with a Zolertia RE-Mote, a sensor for detecting objects and an LED. The representation of the streetlights are wirelessly connected as a mesh network where they can communicate with each other and forward data packets to nodes more far away in the network. The concept of having the streetlights in a distributed system is believed to work and can be considered to be applied on streetlights at country roads to save energy. / Gatlyktor är oftast tända under alla timmar då det är mörkt ute, även fast det inte är något fordon eller annat objekt som använder vägen. Istället för att slösa energi på att ha gatlyktorna tända när det inte är några fordon som använder vägen, bör gatlyktorna vara tända när fordon är i närheten av dem och släckta annars. Ett distribuerat nätverk kan användas för att hantera kommunikationen mellan gatlyktor till att dela information om fordon i närheten. Det finns gatlyktsystem som anpassar efter miljön och hanterar kommunikationen, men är inte optimerat för landsvägar med låg trafik. Därför är distribuerad kommunikation för gatlyktsystem implementerat genom att låta gatlyktorna vara en del av ett distribuerat system. Varje gatlykta är representerad med en Zolertia RE-Mote, en sensor för detektering av objekt och en LED. Representationen är trådlöst kopplat som ett meshnätverk där de kan kommunicera med varandra och skicka vidare datapaket till noder längre bort i nätverket. Konceptet att ha gatlyktorna i ett distribuerat system tros fungera och kan tänkas att appliceras på gatlyktor på landsvägar för att spara energi.

Studiens syfte är att undersöka hur avsaknaden av spontana möten påverkar innovationsförmågan i samverkansprojekt och besvaras genom följande forskningsfrågor. Hur påverkar en övergång från fysiskt till digitalt samarbete den informella kunskapsdelningen i projektdeltagarnas nätverk och vilken effekt får det för produktiviteten? Hur upplever projektdeltagarna att yrkesmässiga relationer påverkas av distribuerat arbete? Semistrukturerade intervjuer har genomförts med projektledare från tio av landets 61 Science parks vars verksamhet är att främja innovation och utveckling genom att bilda ett nätverk mellan akademi, offentlig verksamhet och näringslivet. En induktiv ansats har använts då Coronapandemins restriktioner medfört att projektdeltagare som tidigare arbetat tillsammans i fysiska rum under 2020 på grund av restriktioner tvingats arbeta distribuerat i digitala rum. En förändring som kraftigt minskat möjligheterna till spontana möten och kunskapsdelning med andra individer i projektledarnas nätverk. En tematisk analys har genomförts och gett följande teman. Med förändring i fokus; verksamhet som vanligt?, möten, möten, möten; spontanitet går inte att planera samt relationer och organisationskultur. Slutsatserna inkluderar att avsaknaden av fysiska arenor ger minskade möjligheter till relationsbyggande och överhörning vilket på sikt kan hämma möjligheterna att upptäcka potentiella synergier och samarbeten vilket i sin tur kan leda till minskad innovativ förmåga. Det ligger även en utmaning i att genomföra innovationsmöten och planering i det digitala mötet jämfört med i det fysiska mötet. Orsaken är att det upplevs svårare att få överblick och göra sig förstådd samt svårare att föra informella samtal vilket begränsar utbytet mellan parterna. Projektledarna kommer med all sannolikhet att fortsätta arbeta delvis på distans efter restriktionerna då det möjliggör en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv. Ur ett organisationsperspektiv medför förändringen nya möjligheter då vissa geografiska och logistiska begränsningar försvunnit, men även nya utmaningar i att upprätthålla organisationskultur och produktivitet över tid. / In the wake of the Covid-19 pandemic project teams have been forced to workonline, in what could be described as "digital rooms". This has drastically decreased the possibilites for informal meetings. This study aims to answer how a transition from physical meetings to digital ones affects the informal knowledge sharing and what effect that might have on productivity. Further the study also aims to explore the effect on proffessional relationsship, as experienced by members of project teams. Following an inductive approach, ten semi structured interviews with project leaders, active in Sweden, was conducted. Thematic analysis was performed and four themes observed: /Change in focus/, /business as usual/, /meetings, meetings, meetings/, /spontanity can not be planned/, and /relations and culture/. Study found that the lack of physical meetings results in lesser opportunities for relationship building and informal sharing of information. Something that on a longer timescale could hamper the ability to find synergic effects and cooperations, which in turn could result in lessened creative abilities. Results also show that meetings aimed towards creativity and innovation is more challenging if held digitally instead of physically.  Meeting overview, missunderstandings and informal communication all becomes more challenging, which limits the interchange in between the project teams. Respondents will likely continue to work, partly, on distance also after the restrictions have been lifted, due to positive effects on the work-leisure balance. For organisations these changes carries new possibilities but also new challenges: geographical and logistic hinders have been removed, but to uphold company culture and productivity over time have become more onerous.

Syftet med studien är att identifiera och få förståelse om rektorers uppfattningar om pedagogiska ledarskapet i relation till undervisning i förskolan. Jag har valt att kombinera två teorier, ledarskapsteori och organisationsteori. Utifrån dessa två teorier har jag tagit ut följande centrala begrepp: pedagogiskt ledarskap, distribuerat ledarskap, styrkedja samt undervisning, som ligger till grund för min studie.  Studien har en kvalitativ ansats. Elva rektorer som alla är verksamma i olika förskolor inom samma kommun har intervjuats i semistrukturerade intervjuer. En tematisk analys har genomförts för att kunna skapa mönster i det insamlade materialet på ett effektivt sätt och därefter kunna skapa en helhet som är relevant för studien och som besvarar studiens frågeställningar.  Resultatet visar att rektorer i förskolan ser pedagogiskt ledarskap som en viktig process i organisationen men administrativa uppgifter har blivit mer tidskrävande. Detta har lett till att deras fokus på pedagogiska uppgifter minskat. Resultatet visar även att rektorer anser att en tydlig struktur för att kunna utveckla förutsättningar för undervisning i förskolan. Rektorerna uttrycker att de organiserar olika mötes nätverk där möjligheter ges för förskollärare att reflektera med varandra och i sitt arbetslag kring undervisningen.  Avslutningsvis framkommer det att det pedagogiska ledarskapet för rektorer bör tydliggöras mer i förskoleverksamheten. Studien visar även att några rektorer saknar huvudmannens stöd som behövs för att kunna frigöra tid att leda det pedagogiska arbetet. / The purpose of the study is to identify and gain an understanding of principals' perceptions of pedagogical leadership in relation to teaching in preschool. I chose to combine two theories, leadership theory and organizational theory. Based on the two theories, I chose some key concepts: pedagogical leadership, distributed leadership, chain of command and teaching that form the basis of my study. The method that has been used in this study is semi-structured interviews with eleven principals who work at different preschools within the same municipality. In the analysis part, a thematic analysis has been used and the reason for this is to effectively create patterns in the collected material and to get different perspectives. The results show that principals in preschools see pedagogical leadership as an important process in the organization, but administrative tasks have become more time-consuming. This has led to a decrease in their focus on educational tasks. The results also show that principals consider a clear structure to be able to develop conditions for teaching in preschool. The principals express that they organize different meeting networks where opportunities are given for preschool teachers to reflect with each other and in their work team around teaching. Finally, it appears that the pedagogical leadership for principal should be clarified more in preschool activities. The study also shows that some principals lack the principal's support needed to be able to free up time to lead the pedagogical work.

Detta examensarbete undersöker hur rektorers och förskollärares konstruktioner av ledarskap påverkas i en organisation med distribuerat ledarskap. Studien utfördes som en kvalitativ fallstudie där olika sätt att organisera för ledarskap jämfördes genom fokusgruppsdiskussioner med rektorer och förskollärare på ett förskoleområde. Den data som samlades in inom ramarna för studien bearbetades genom innehållsanalys och i förhållande till socialkonstruktionistiskt perspektiv som teoretisk ram. Resultatet av den här fallstudien visar att den växelverkan mellan stöttande rektorer och självständiga förskollärare som uppstår i deras distribuerade ledarskap är framgångsrikt för att skapa professionell autonomi och ökad meningsfullhet. Ett mer effektivt ledarskap framträder genom rektorernas förmåga att utmana traditionella ledarskapsnormer för att möjliggöra distribuerat ledarskap på sina enheter. Rektorerna betonar vikten av delat ledarskap för att lätta bördan och kunna skapa mer meningsfulla sammanhang för alla medarbetare – oavsett yrkestitel. Förskollärare får förutsättningar att utveckla reell ledarskapskompetens genom distribuerat ledarskap: exempelvis genom att leda reflektion i arbetslag eller leda kompetensutveckling, utföra auskultation, föreläsa och leda workshops både internt och externt. Förskollärarna i fallstudien ser rektorn som en central aktör och tonsättare i att forma kulturen för detta ledarskap och ge riktad, relevant kompetensutveckling. Genom förskollärarnas ökade känsla av meningsfullhet i sitt uppdrag, samt möjligheten till en mångfald av perspektiv och kompetenser som finns i det distribuerade ledarskapet, får barnen ta del av mer meningsfulla sammanhang.