Syftet med den här uppsatsen har varit att med en fenomenologisk ansats undersöka hur personer med missbruksproblematik, som befann sig på behandlingshem där djuren hade en central plats, upplevde en interaktion med djur och hur interaktionen kunde vara behjälplig i behandlingen. Tidigare forskning visade på olika sätt hur djur kunde användas i terapeutiska sammanhang, vilka effekter djuren hade gentemot människor samt hur relationen mellan djur och människa kunde te sig. Åtta respondenter intervjuades på tre olika behandlingshem och resultatet utvisade sju teman; ansvar, meningsfull sysselsättning, självförtroende, adrenalinkick, relationen till djur, känslan av att vara behövd och djurens lugnande inverkan. Tillsammans formulerade temana essensen; djur istället för människor. Resultatet av studien visade att djur kunde ersätta den sociala, mänskliga kontakten och att respondenterna upplevde interaktionen med djur positivt samt att det hjälpte dem i deras behandling. Resultatet beskrevs i relation till tidigare forskning och till teorin om den symboliska interaktionismen, samt Goffman och Collins. Resultatet kopplades dessutom till två befintliga teorier om relationen mellan djur och människa och en avslutande diskussion fördes om resultatet i relation till vårt syfte och frågeställningar.

Syftet med den här uppsatsen har varit att med en fenomenologisk ansats undersöka hur personer med missbruksproblematik, som befann sig på behandlingshem där djuren hade en central plats, upplevde en interaktion med djur och hur interaktionen kunde vara behjälplig i behandlingen. Tidigare forskning visade på olika sätt hur djur kunde användas i terapeutiska sammanhang, vilka effekter djuren hade gentemot människor samt hur relationen mellan djur och människa kunde te sig. Åtta respondenter intervjuades på tre olika behandlingshem och resultatet utvisade sju teman; ansvar, meningsfull sysselsättning, självförtroende, adrenalinkick, relationen till djur, känslan av att vara behövd och djurens lugnande inverkan. Tillsammans formulerade temana essensen; djur istället för människor. Resultatet av studien visade att djur kunde ersätta den sociala, mänskliga kontakten och att respondenterna upplevde interaktionen med djur positivt samt att det hjälpte dem i deras behandling. Resultatet beskrevs i relation till tidigare forskning och till teorin om den symboliska interaktionismen, samt Goffman och Collins. Resultatet kopplades dessutom till två befintliga teorier om relationen mellan djur och människa och en avslutande diskussion fördes om resultatet i relation till vårt syfte och frågeställningar.

Eleverna i denna studie går naturbruksprogrammets hundinriktning. Denna studie fokuserar på elevernas berättelser om hundens betydelse för dem personligen och för studierna. Studiens syfte är att visa på den betydelse hunden kan ha för gymnasieelevernas självkänsla, självförtroende och sociala utveckling, hur hunden kan påverka elevernas delaktighet i undervisningen och i deras eget lärande. Studiens syfte är att belysa om gymnasieungdomar på naturbruksprogrammet kan ha stöd av umgänget med sina hundar. Genom umgänget med djur blir många fysiska och psykiska behov tillfredsställda. Att lyfta fram de positiva delarna av vad umgänget med djuren för med sig, är viktigt för att kunna ge alla elever en möjlighet att nå de uppsatta målen inom skolan. Resultatet av den genomförda intervjustudien visar på att hunden har en förmåga att vara ett stöd för många unga. Genom att använda hunden i skolan kan eleverna motiveras att vilja delta i undervisningen även om den känns svår för dem.  De elever som umgåtts med djur visar en större empati för andra människor. De unga som under sitt liv umgåtts och tagit hand om djur har ett större ansvartagande än de som inte har haft djur omkring sig. Förmågan att kunna skapa och behålla sociala relationer, kan utvecklas på olika sätt med hjälp av djurkontakt.

Arbetsterapi ämnar möjliggöra utförande av meningsfulla aktiviteter för klienter. Djur ger positiva effekter på människans fysiska, mentala och sociala funktioner som kan öka dennes aktivitetsförmåga, vilket är en förutsättning för aktivitetsutförande. Syftet var att kartlägga forskning kring djur i relation till arbetsterapi samt betydelsen djuren har på individens aktivitetsliv. Metoden var en systematisk litteratursökning som gjordes med 14 valda sökord i sju databaser som slutligen gav 15 artiklar för analys. I resultatet identifierades forskningsområdena djurägarskap och djurterapi. Hund var vanligaste djuret för ägarskap och terapi, följt av katt och häst. Personer som utförde aktiviteter med djur hade olika typer av diagnoser och utförde dessa inom samtliga aktivitetsområden. Den vanligaste funktionsnedsättningen för djurägare var fysisk och för djurterapiklienter psykisk. Aktiviteterna utfördes främst i hem- och samhällsmiljöer. Författarna konkluderade att möjligheter för implementering av arbetsterapi med djur i Sverige finns men att det kan finnas faktorer som försvårar processen. En lösning för implementering skulle vara att arbetsterapeuten arbetar med djur/husdjur i klientens hem- och samhällsmiljö. / Occupational Therapy aims at assisting clients in the performance of occupations. Animals have a positive effect on humans’ physical, mental and social functions that can increase the individuals’ occupational ability, which is a prerequisite for occupational performance. The aim was to describe research regarding the relation between animals and occupational therapy and the impact the animals have on individuals’ occupational lives. The method was a systematic literature search, conducted with 14 selected words in seven databases, and this resulted in 15 articles for analysis. In the result, animal ownership and animal-assisted therapy were identified as areas of research. Dogs were the most common animals for ownership and therapy, followed by cats and horses. Persons who performed occupations with animals had a variety of diagnosis and performed them in all occupational areas. The most common disability for animal owners were physical and for therapy clients psychiatric. Occupations were conducted primarily in home and community environments. The authors concluded that there is a possibility of implementing occupational therapy with animals in Sweden, but there may be factors that can complicate the process. A solution for implementation would be that the occupational therapist works with animals/pets in the clients’ home and community environment.

Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur djur i omvårdnaden för äldre inom särskildaboende påverkar äldres psykosociala välbefinnande. Metod: En systematisk litteraturstudiemed 15 kvantitativa artiklar. Artiklarna söktes i sökmotorn ELIN samt databaserna Cinahl,PubMed och Science Direct. Studier har också erhållits via manuell sökning. Huvudresultat:Studier visade på att djur inom särskilda boenden påverkade äldres psykiska och socialavälbefinnande till det bättre. Forskningsresultaten visade på att förekomsten av depressionerminskade. Djurterapi förbättrade även den sociala interaktionen hos de äldre då fler spontanakontakter uppstod. Personer som drabbats av Alzheimers sjukdom tenderade att bli mindreoroliga. Den icke verbala kommunikationen med djur ansågs värdefull för de äldre. Studiervisade även att likvärdiga positiva effekter påvisades genom sällskap med människor i form avvolontärer likaväl som med hundar. Slutsats: Flertalet studier visade på att med hjälp av djurenblev de äldre gladare, mer sociala och upplevde mindre ensamhet. Det fanns få vetenskapligastudier ur sjuksköterskans synvinkel samt genomförd inom Nordens länder.

Bakgrund: Antalet patienter med ångest ökar och orsakar ofta ett lidande för patienten. Sjuksköterskan har omvårdnadsansvar att lindra detta lidande. Olika djurterapier förekommer i vården för att behandla olika besvär, till exempel Animal Assisted Activity (AAA) och Animal Assisted Therapy (AAT). Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken påverkan djur har på patienters ångest. Metod: Studien har genomförts som en litteraturstudie baserad på kvantitativa studier(n=12). Resultat: I samtliga studier framkom en sänkning av ångest vid djurterapier och i sju av studierna var det en statistiskt säkerställd sänkning. Resultatet visar främst en sänkning hos patienter som vårdas inom psykiatrin men även patienter inom den somatiska vården påverkades positivt av djuren. Diskussion: En sänkning av patienternas ångest visar att djur inom vården har en lugnande inverkan. Dock går det inte att utesluta att sänkningen berodde på andra faktorer såsom aktivitet, arbetsuppgifter eller ökad nivå av enskild uppmärksamhet. Slutsats: Djur kan vara ångestsänkande och därmed lindra patienters lidande. Kunskap som sjuksköterskan bör ha med sig i sin yrkesutövning är den inverkan djur har i patienters vårdmiljö eller i samtalsämne när vårdtagare önskar detta. / Background: The number of patients with anxiety has increased and causes often suffering for the patients. The registered nurse has a responsibility to ease patients suffering. Animals can be used in care as pet therapy, which branches into two main areas: Animal Assisted Activity (AAA) and Animal Assisted Therapy (AAT). Aim: The purpose of this study was to investigate the impact of animals in patients with anxiety. Method: The study was performed as a literature review based on twelve quantitative studies. Result: There was a reduction of anxiety in connection with animal interaction. The result shows mainly a decrease of anxiety for patients treated in psychiatric wards but also for patients treated in somatic wards were positive affected. Discussion: A reduction of anxiety indicates that the experiences with animals were calming for the patients. However, we cannot exclude that the change in anxiety levels depends on other elements such as activity, work assignments or an increased level of individual attention. Conclusion: Animals can decrease anxiety and the patients suffering. That knowledge is important for the registered nurse when integrating animal in the environment or in conversation with the patients. Consideration should be taken for patients allergic to animals.

Syftet med studien är att undersöka vilka effekter kontakten med sällskapsdjur har för äldre personers hälsa och välbefinnande. Metoden var en litteraturstudie där tio artiklar granskades. Studien visar att djurs närvaro har ett flertal positiva effekter framförallt i vården av äldre med Alzheimers sjukdom. Dessa uppvisade en högre grad av socialisering och en lägre grad av beteendestörningar i närvaron av djur. Även friska äldre påverkades positivt av relationen med djur då det gällde sociala kontakter och graden av fysisk aktivitet. Slutsatsen är att djurterapi är en intervention som har stor potential att fylla ett behov hos äldre människor som annars är svårt att tillgodose. / The purpose of this study was to examine what effects the presence of animals has on the health and wellbeing of elderly persons. The method used was to review ten articles. The study shows that pets have several positive effects, primarily in the care for elderly with Alzheimer’s disease. These individuals showed a higher degree of socialization and a lower degree of agitated behaviours in the presence of animals. Healthy elderly were also influenced in a positive way by the relation with animals in regards to socialization and the degree of physical activity. The conclusion is that pet-therapy is an intervention that has a great potential to fulfil a need in elderly people that is otherwise hard to provide for.

Bakgrund: Djurintervention är ett samlingsbegrepp för när djur används i människans tjänst. Kognitiv sjukdom är en irreversibel progressiv sjukdom. Förlusten av förmågor och självständighet, orsakar lidande för personen med kognitiv sjukdom vilket skapar ett stort behov av icke-farmakologiska behandlingsalternativ. Teoretiska ramen för aktuell litteraturöversikt är Erikssons perspektiv på vårdande.  Syfte: Syftet är att undersöka effekter av djurintervention som hälsofrämjande åtgärd för personer med kognitiv sjukdom. Metod: Studien har en deskriptiv design med kvantitativ induktiv ansats och gjorts i form av allmän litteraturöversikt. Litteratursökning genomfördes i PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning utfördes utifrån granskningsmallar av Forsberg och Wengström.  Resultat: Totalt 22 artiklar inkluderades i den allmänna litteraturöversikten. Signifikant effekt av djurintervention på BPSD påvisades i 3/6 studier och i de som undersökte effekterna på agitation påvisades signifikant effekt i 2/5 studier. Det var 7/12 studier som påvisade signifikant effekt över minskade depressiva symtom. Gällande fysiska förmågor var det 2/2 studier som visade signifikant effekt avseende balans, 1/2 på fysiska aktivitet och 0/1 på gångförmåga samt 2/5 studier som påvisade signifikant effekt på ADL. Signifikant effekt avseende livskvalité påvisades i 5/7 studier. Inom engagemang och kommunikation var det 2/3 studier som påvisade signifikant effekt.  Slutsats: Djurintervention som hälsofrämjande åtgärd för personer med kognitiv sjukdom visade sig utifrån de 22 studieartiklarna ha bäst effekt avseende livskvalité, fysiska förmågor avseende balans, depressiva symptom samt engagemang och kommunikation. Inom resterande områden var resultatet varierat. Således behövs vidare forskning för att belägga signifikanta orsakssamband. / Background: Animal-assisted intervention is a collective term for when animals are used for the benefit of humans. Dementia is an irreversible progressive disease. The loss of abilities and independence causes suffering for the persons with cognitive disease which creates a great need for non-pharmacological therapy alternatives. The theoretical model for the current general review is Eriksson’s perspective on caring.Aim: The aim of this study is to explore the health promotion effects of animal assisted intervention on people with dementia.Method: The study has a descriptive design with a quantitative inductive approach and is made in the form of a general review. The search for literature was done in PubMed and CINAHL. The quality was reviewed by using the checklist from Forsberg and Wengström. Result: A total of 22 articles were included in this general review. Significant effect of animal intervention on BPSD was demonstrated in 3/6 studies and in those examining effects of agitation 2/5 studies could show significant effects. There were 7/12 studies that demonstrated a significant effect on reduced depressive symptoms. Regarding physical abilities, there were 2/2 studies that showed a significant effect regarding balance, 1/2 on physical activity and 0/1 on walking ability, and 2/5 studies that showed a significant effect on ADL. Significant effect regarding quality of life was demonstrated in 5/7 studies. Within commitment and communication, 2/3 of the studies demonstrated a significant effect. Conclusion: Based on the 22 study articles, animal intervention as a health-promotion for people with dementia was shown to have the best effect regarding quality of life, physical abilities regarding balance, depressive symptoms as well as commitment and communication. In the remaining areas, the results were varied. Thus, further research is needed to prove significant causal relationships.

Dogs and humans have been living side by side as far back as it is possible to study history. It has always been some type of interaction between dogs and humans, and often it has been shown with a perspective on mental health. The background of this study presents the history between the dog and human, animal assisted therapy, dogs inside of the care environment and autism. This study's aim is to look at how the dog impacts children with autism, but also how it is possible to integrate dogs in the work of a socionom. This study is a systematic literature study containing qualitative and quantitative articles. The analysis has been made by thematic analysis and a theoretical analysis because the empiricism has been analyzed through the theory, The human-animal relational theory. The result has been categorized in three categories; Dog in a therapeutic environment, Dog in the home, Dog and nature. The categories help navigate against the aim of the study. The result shows positive effects. The positive effects that have been shown are developed cognitive abilities like social interaction, possibility to regulate emotions and developed abilities to communicate.

Bakgrund: Cancer är en svår sjukdom som blir allt mer vanlig och de emotionella upplevelserna vid sjukdomen är ofta oro och ångest. Det har visat sig att djur har en positiv påverkan på människan vid ohälsa. Terapi eller aktivitet med djur kan därmed främja den sjuka människans välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna cancerpatienters upplevelser av djur i vården, samt hur djuren påverkar cancerpatienters välbefinnande. Metod: Litteraturöversikt som är grundad på tio vårdvetenskapliga originalartiklar med både kvantitativ och kvalitativ design. Nio artiklar berör hundar och en berör hästar, en av de artiklar som berör hundar är även utifrån sjuksköterskans perspektiv. Databaserna som används är Cinahl Complete, Pubmed och Medline. Sökord som används är bland annat; Cancer, Oncology, Animal assisted therapy och Pet therapy. De teoretiska utgångspunkterna i arbetet är Antonovskys (2005) känsla av sammanhang (KASAM) och det salutogena synsättet på hälsa. Resultat: Det övervägande resultatet i litteraturöversikten visade att cancerpatienter hade positiva upplevelser av terapi med djur. Känslor så som ångest och oro minskade hos många av deltagarna när en hund var med vid terapi. Deltagarna kände även att de under vissa stunder glömde bort sin sjukdom när ett djur var närvarande. Diskussion: Resultatet diskuterades med de teoretiska utgångpunkterna Hälsa och KASAM relaterat till syftet samt relevant forskning som styrker eller motsäger djurens positiva inverkan på cancersjuka patienter.