During spring of 2020, the Covid-19-pandemic broke out and gave rise to a greater risk of unemployment due to redundancies and precarious employment. Young people are reported as one of the most vulnerable groups to unemployment during the pandemic. The purpose of the study is to gain deeper knowledge about male and female students' perceptions of risks of unemployment during the Covid-19-pandemic. The purpose is answered on the basis of the following questions; how have students' perceptions of risk regarding unemployment been affected by the Covid-19-pandemic, how do perceptions of risk about unemployment differ between male and female students and what do students define as risk. Previous research indicates that gender influences the perception of risks based on insecurity and vulnerability regarding work, but also physical violence. The theoretical framework used is Furlong & Cartmel's theorizing of individualized risk and the conditions of young people in late modernity, and West & Zimmerman's theorizing of Doing Gender. The survey in form of qualitative interviews shows how the perception of unemployment as a risk has become more apparent individually during the pandemic. The responsibility of the risk for unemployment has been individualized and the interviewees feel that they have to manage risk themselves. Despite that, the students perceive that the consequences of the pandemic are responsible for unemployment instead of individual performance. Unemployment based on the gender aspect shows no significant difference in risk perception between men and women, however, there are preconceived notions that women experience a greater risk of unemployment than men. We concluded that this may be due to the perceived general anxiety of the interviewees, rather than the necessary gender they have. / Under våren 2020 bröt Covid-19-pandemin ut och gav upphov till en större risk för arbetslöshet på grund av varsel och osäkra anställningar. Unga rapporteras som en de mest utsatta gruppen inför arbetslöshet under pandemin. Studiens syfte är att få djupare kunskap om manliga och kvinnliga studenters uppfattningar av risken för arbetslöshet under Covid-19-pandemin. Syftet besvaras utifrån tre huvudfrågeställningar; hur har studenters riskuppfattningar angående arbetslöshet påverkats av covid-19-pandemin, hur skiljer sig riskuppfattningar om arbetslöshet mellan manliga och kvinnliga studenter och vad definierar studenter som risk. Tidigare forskning indikerar på att kön inverkar på uppfattningen av risker utifrån osäkerhet och utsatthet om dels arbete, dels fysiskt våld. Det teoretiska ramverk som använts är Furlong & Cartmels teoretisering om individualiserad risk och ungas förutsättningar i senmoderniteten, samt West & Zimmermans teoretisering om Doing Gender. Undersökningen i form av kvalitativa intervjuer, visar hur uppfattningen av arbetslöshet som risk blivit mer individuellt påtaglig under pandemin. Ansvaret av risken för arbetslöshet har individualiserats och intervjupersonerna upplever att de själva måste hantera risken. Trots detta uppfattar studenter att konsekvenserna av pandemin bär ansvaret för arbetslöshet istället för individuell prestation. Arbetslöshet utifrån könsaspekten visar ingen påtaglig skillnad i riskuppfattning mellan män och kvinnor, däremot finns det förutfattade meningar om att kvinnor upplever större risk för arbetslöshet än män. Vi drog slutsatsen att det kan bero på den uppfattade generella oron hos intervjupersonerna, snarare än vilket kön de har.

The purpose of this qualitative study is to analyse the meaning of field work on the learning process of chemistry in high school from the perspective of students and teachers. The advantages and disadvantages that this activity supposes when it is used as a didactic tool in the teaching of chemistry were also analysed. The results showed that both students and teachers perceive field work as a very significant activity for learning chemistry, especially due to the contribution of natural environments in the establishment of "real" or "authentic" learning scenarios which benefit a greater development and integration of concepts theory and practice. It was also shown in this study that during the analysed fieldwork activities, and according to what students and teachers expressed, it was possible to effectively combine the "doing" and the “learning”, which reflects the applicability of Dewey's pragmatic theory on the learning process during fieldwork, or expressed in another way, the pragmatic character of this pedagogical activity. The participants, however, highlighted a few factors such as the high cost of the activity, the weather dependency, or the impossibility to carry out more complex investigations, as negative aspects which in some way contribute to understand why this type of activity is not carried out more frequently.

This study focuses on how gender is discursively constructed by the stereotypical metal performer in the metal scene, since these types of performances has been largely un-problematized in previous metal scholarship. Through discourse analysis of music videos and live performances of three metal artists this study presents the doing of gender in the metal scene in a way which portrays every act, body feature, movement, spatial use and sexual display, as equal parts of a gender performance. The results present how gendered identities and gendered bodies are discursively created in the performance of metal music.

In this study I aim to examine how flexible work conditions affect gendered norms in the workplace and in the family constellations, and through this knowledge contribute to how organizations can increase their awareness about gendered norms. The theoretical framwork is based off West and Zimmermans theory Doing Gender, with compliments from Joan Acker andthe theory of inequality regimes. The study is based of 7 semi-structured interviews with women who have flexible working conditions evolving their ability to control time, space and implimentation in thei work.  The results show that flexible work conditions can have a catalyzing effect on gendered practices in organizations. This is presented by the way the women in this study chooses to use the time they "save" buy flexible working conditions, which is mainly used for family affairs and childcare. Also by the way women express guilt towards family and work when they can´t meet the avaliability demands from the private sphere and the work sphere. Although the women in this study does not experience external expectations to take more responsibility around the home and children, it is still expressed buy them as "natural" since they have more time. This shows that the doing of gender is present in these actions. It is not based on rational divisions between men and women but rather the socially constructed idea of women being more suited for domestic work. Organizations contribute to the doing of gender by being unaware of how these norms can be reproduced through flexible working conditions. Organizations keep feeding the norm of the ideal worker which functions as a gendered process. It´s important for organizations to increase their awareness of this phenomenon in order to create structures which will promote flexible working conditions as something for everyone and not only women. I believe this study can contribute to that awareness and help organizations to start reflecting on the doing of gender in their workplace.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på att använda de estetiska uttrycksformerna bild, musik och drama i den planerade undervisningen. Metoden vi valde att utgå från var kvalitativ forskningsansats där vi studenter använde semistrukturerade intervjuer där åtta förskollärare deltog. Vi utgick från en tematisk analysmetod och använde det Sociokulturella perspektivet och John Deweys begrepp Learning by doing för att bearbeta resultatet. Resultatet visar hur förskollärarna har en medvetenhet kring betydelsen av att använda de estetiska uttrycksformerna, men att bland annat den bristande kompetensen påverkar förskollärarnas undervisning. Slutsatsen är att förskollärarna ser positivt på användandet av de estetiska uttrycksformerna bild, musik och drama och är intresserade av att få mer kompetens inom området.

Syftet med denna studie är att undersöka hur småbarnsföräldrar i medelklassområden i Stockholm resonerar kring det ständigt aktuella ämnet könsnormer och barnuppfostran. Sverige rankas ofta som ett av de mest jämställda länderna, men ojämställdhet finns fortfarande inom många olika sektorer i samhället – något som delvis kan kopplas till hur kön görs redan i småbarnsåldern. De stereotypa könsrollerna finns kvar och mycket av det vi ser i samhället är att flickor och pojkar framställs på olika sätt, flickor som söta prinsessor och pojkar som tuffa superhjältar. Hur resonerar småbarnsföräldrar kring detta i relation till sina egna barn? I och med att ämnet debatteras flitigt i dags- och kvällspressen, och även numera ingår i förskolans läroplan, kan vi anta att ämnet på ett eller annat sätt aktualiseras i deras egen vardag. För att undersöka detta har vi i denna studie intervjuat sju föräldrar till barn som var mellan ett och fem år gamla vid tidpunkten för intervjuerna. Studiens teoretiska ramverk är doing gender och symbolisk interaktionism. Genom en tematisk analys av intervjuerna kommer vi fram till att föräldrarna är öppna för att bryta könsnormer i det egna hemmet; där kan deras pojkar måla nagellack eller bära klänning, och flickorna bära till exempel en Spiderman-tröja. Utanför hemmet, exempelvis på förskolan, är föräldrarna däremot inte lika tillåtande till sådana ”könsöverskridande” attribut eller praktiker. Detta förklarar föräldrarna som att de vill ”skydda barnen” från ett samhälle som inte är lika ”tolererande” som de själva.

Even though Sweden is perceived to be on the gender equality frontline parenthood is still, according to previous research, influenced by parent ideals which are based on traditional ideas about gender. This is visualized through the fact that women usually spend more time on childcare and household work than men, whereas men mainly provide for the family. Parenthood can therefore be understood as a part of the process of doing gender. We do gender through interaction with others and it is also through interaction that traditional ideas about gender can be maintained and reproduced. In today's society we interact through social media and digital platforms to a large extent, which implies that social science research should study this context more. Based on this argument, this study is designed as a qualitative thematic content analysis which examines how parenthood ideals are visualized through members’ interaction on Familjeliv.se. The aim is to study if traditional ideas about gender are maintained, reproduced and challenged through this interaction. The posts on Familjeliv.se were analyzed using West and Zimmerman’s concept doing gender and Connell’s gender theory. The results show that traditional ideas about gender are both maintained, reproduced and challenged through the discussions on the forum. The users mainly express more equal parent ideals but seem to have difficulty putting this into practice. The conclusion is that the users on Familjeliv.se are doing gender in both normative and different ways. / Trots att Sverige anses vara i framkant gällande jämställdhet präglas föräldraskap, enligt tidigare forskning, till stor del av föräldraideal som baserar sig på traditionella föreställningar om kön. Detta synliggörs genom att kvinnor ägnar mer tid än män åt barnomsorg och hushållsarbete medan män ägnar mer tid åt förvärvsarbete än kvinnor. Föräldraskapet kan således ses som en del i görandet av kön. Görandet av kön sker genom interaktion med andra och det är även på detta sätt som traditionella föreställningar om kön kan upprätthållas och reproduceras. I dagens samhälle interagerar vi människor i stor utsträckning på sociala medier och digitala plattformar, vilket innebär en ny typ av kontext som samhällsforskning bör studera. Baserat på detta resonemang utformades en kvalitativ tematisk innehållsanalys som undersöker hur användare på forumet Familjeliv.se interagerar kring föräldraideal. Syftet är att studera om och i så fall hur traditionella föreställningar om kön upprätthålls, reproduceras och utmanas genom denna interaktion. Diskussionsinläggen på forumet analyserades med utgångspunkt i West och Zimmermans teori om doing gender och Connells genusteori. Resultaten visar att traditionella föreställningar om kön både upprätthålls och reproduceras samt utmanas i diskussionerna på Familjeliv.se. Användarna framställer framför allt mer jämställda föräldraideal men verkar ha svårt att realisera detta i praktiken. Slutsatsen blev således att användarna gör kön på både normativa sätt och annorlunda sätt.

This work examines the characteristics of Indigenous leaders and the situational contexts in which they work that enable them to effect institutional change in the Canadian public post-secondary education environment. Drawing on my own work and interviews with Indigenous leaders in mainstream insitutions, this research examines topics of culture, identity, teachings, maintaining balance, racism, challenges and opportunities, and success. Knowledge gathered through the interviews revealed themes, highlights and caveats that offer important considerations for Indigenous people who are contemplating taking on leadership positions in post-secondary institutions. Wise practices and ways forward are posited in two areas: 1) self-care and self-preservation – being well so that we can do well; and 2) considerations for non-Indigenous students, staff and faculty in supporting their Indigenous counterparts and in engaging in the important work of decolonizing and Indigenizing post-secondary institutions. / Graduate

Previous research has shown that many couple relationships strive towards a moreequal relationship through negotiations within the household. However, this has beendictated when it comes to heterosexual relationships. The purpose of this study is to getan explanation of how male couples in relationships within a household navigate theirway through everyday life with an emphasis on household tasks and unpaid work. Thedata in the study has been gathered through a qualitative research method where nineinterviews have been conducted, four of which were couple interviews and five weresingle interviews. Our empirical data are analyzed on the basis of the theoreticalframework and concepts that we present in this study and should clarify howhomosexual men do or deviate from doing gender, with an emphasis on negotiationwithin the household. A definition of the concepts of sex and gender is made to clarify the differencebetween them. The theories used in this study are thoroughly explained in the studyand are as follows: Gender roles, gender-creating theory (doing gender theory), gendercontracts and gender order. Based on our interviewees, we can conclude that the vastmajority of homosexual men who was interviewed had conducted a formal negotiationwhether the negotiation took place before the relationship began or at the beginning.The majority of our interviewees also made gender by imitating the heterosexual scriptand creating categorization of male and female tasks to make the division morerecognizable and socially ingrained.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur förskollärare beskriver naturhörnan som lärmiljö och dess funktion för barns lärande och barns roll i det. Detta är yrkesrelevant för att få en djupare förståelse för hur olika förskollärare resonerar om barns lärande och den pedagogiska miljön. Undersökningen utgick efter en narrativ analysmetod där fyra förskollärare intervjuades om hur de resonerar kring en lärmiljö i naturvetenskap.Förskollärarnas beskrivningar är präglade av en mängd olika saker såsom deras erfarenheter som verksamma förskollärare, om att bygga lärmiljöer, olika traditioner som verkar vara betydelsefulla när man bygger lärmiljöer i förskolan, om läroplanen, uppdraget men också deras syn på barn och vad barns delaktighet är i dessa sammanhang. I studien användes John Deweys teori om lärande, men framförallt begreppen learning by doing och erfarenheter. Dessa begrepp var användbara i studien i relation till hur förskollärare beskrev uppbyggnaden av en lärmiljö. Studien visade att det är olika faktorer som spelar roll när man utformar en lärmiljö i förskolan, allt ifrån hur förskolans organisation ser ut, vilken pedagogisk inriktning förskolan har samt pedagogens barnsyn och deras perspektiv på lärande. I studien förekom att förskollärare hade skilda meningar gällande hur en lärmiljö ska byggas samt vilken roll barn ska ha i detta. Resultaten visar att förskollärarna beskriver en lärmiljö utifrån sin professionspraxis och erfarenheter. Med praxis menas teorier eller begrepp som används inom yrkesprofessionen. En lärmiljö är enligt förskollärarna en miljö som består av innehåll och struktur, med barnen i fokus i sin utformning. Resultaten visar även att en lärmiljö i naturvetenskap och dess innehåll ska bidra till att väcka barns nyfikenhet och intresse i att lära och utforska, genom upplevelser och lek i en föränderlig lärmiljö. Alla dessa lärandeprocesser går att koppla till Deweys teori och begrepp learning by doing.