För att barn ska kunna utveckla en språklig förmåga krävs det att läraren förser eleverna med en undervisning där tillvägagångssättet innefattar de rätta verktygen. Ett av undervisningssättet är att tillämpa TPR- metoden. TPR, står för Total Physical Response och är en metod som bygger på att läraren förmedlar instruktioner på engelska och eleverna visar förståelse genom att använda kroppsspråket i form av gester, miner och andra rörelser. Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka vad det finns för tidigare forskning hur TPR, total physical response, kan länkas ihop med språkinlärning, lärares attityd till att använda TPR- metoden samt hur metoden kan stödja elever i lärandet i engelska som andraspråk inom årskurs F-3. Resultatet i litteraturstudien har skett systematiskt vilket innebär en tolkning av vad tidigare forskare har kommit fram till. Det som upptäckts genom analysen är indikationer om positiv effekt av tillämpning av TPR-metoden och att metoden nyttjas bäst när fler kombinationer av aktiviteter som berör TPR får utövas samtidigt. Med hänsyn till examensarbetets resultat kan förslag över vidare forskning handla om elevers reaktioner om tillämpning av TPR- metoden i engelskundervisningen. / <p>Engelska</p>

This study has investigated the biblical and historical relevancy of doing theology of pastoral ministry in rural Zambia .After a meticulous examination of essential distinctives of pastoral ministry, the study brought to the fore the fact that the role of the faith community among other things is to engage the community in a practical and relevant way by creating an enabling environment that promote dialogue. Social communication and cohesion are important imperatives especially in the context of rural Zambia where life thrives on informal social support networks which are the lifelines of rural Zambia thus the need to empower rural pastors with relevant skills and training to sustain a healthy hermeneutical dialogue. The study further examined the validity of three-fold theological perspectives namely: biblical, historical and cultural. The investigation revealed that these are important pastoral imperatives that should not be seen as an end but a means in a theological process. Therefore, this study calls for a re-examination of how the pastoral ministry engages in Rural Zambia in light of scripture and the social economics. The researcher has argued that most pastors, who engage in ministry within the Zambian rural context, do not fully understand the fact that for pastoral ministry to be effective it has to engage the community holistically. Many models appropriated in the Zambian rural context focuses on the salvation of the person “soul” with no due concern for the communities “social salvation”. With all the complications and implications that go with application of genuine pastoral ministry practice, this study has formulated and proposed a model that would be effective to rural Zambia. More research still need to be done to address adequately all the impediments identified through this study. Copyright / Dissertation (MA(Theol))--University of Pretoria, 2010. / Practical Theology / unrestricted

My diploma thesis analyze business environment in Kazakhstan. I decided to use PEST analysis to specify political, economic, social and technology factors. I believe, that my diploma thesis will help foreign investors to enter kazakhstani market.

This master thesis tests the statement whether the EU Economic Policy related to the Internal Market Project decreases the costs of doing business or not. We tested the conducting of business of Global Company in seven various regions (Visegrad Countries, Baltic, East Balkan Countries, Croatia, Russia, Ukraine and Turkey). We framed the research period into 2011 and focused on four major Research Fields (Transportation, Cross-border Trading, Consumer Protection and Financial Regulation). Based on the cost impact analysis we could confirm that Internal Market Project decreases the costs of doing business.

The diploma thesis focuses on doing business in dentistry in the UK on the expamle of an unnamed dental practice, which currently consists of three dental practices. The aim of the thesis is to map and describe the characteristic of operating dental practices in the UK. Using available literature, the first part defines theoretical principles of doing business with emphasis on the specifics of dentistry and the region of the UK. This part is followed by the practical part, which puts these principles into practice and describes how the activities and processes are performed in the dental practices from the point of setting out the business by Dr. Jane Smith to their performance today. In order to write the thesis internal data from dental practices were used with addition of information obtained from the owner and a manager of the company.

Syftet med denna uppsats är att undersöka kvinnliga piloters erfarenheter av att arbeta i en mansdominerad bransch. Speciellt intressant är kvinnornas upplevelser av hur könsnormer tar sig uttryck i en bransch som både är mansdominerad och maskulint kodad. För att besvara studiens syfte samlades materialet in via semistrukturerade telefonintervjuer med sju kvinnliga piloter. Det teoretiska ramverk studien använder sig av är Goffmans dramaturgiska perspektiv, doing gender samt hegemonisk maskulinitet. Studiens resultat visar att de existerande könsnormerna som intervjudeltagarna gav uttryck för inom yrket representerades av typiska feminina och maskulina normer. Så som att de manliga piloterna skulle vara mer tekniskt begåvade medan kvinnliga piloter är mer känslosamma. De intervjuade kvinnliga piloterna uppgav att de behöver prestera bättre än en manlig kollega för att få samma acceptans kring sin kompetens i pilotrollen, baserat på de rådande normerna om att kvinnor inte är lika tekniskt begåvade som männen. Således anpassar sig de kvinnliga piloterna i studien efter den normaliserade synen på pilotyrket genom att öka sin prestation. Studien fann även att majoriteten av de kvinnliga piloterna har fått negativa kommentarer angående deras kompetens.

Detta examensarbete undersöker hur nyexaminerade socionomer upplever att utbildningen förberett dem inför yrkeslivet efter examen från Malmö universitet. I studien undersöks också hur socionomerna resonerar kring utbildningens innehåll samt utformning. Studiens resultat visar tydligt att nyexaminerade socionomer vid Malmö universitet inte känner sig redo för sin professionella roll i yrkeslivet. Studien visar att en av de främsta kunskaperna socionomerna upplever sig sakna är samtalsmetodik och även är något som enligt resultatet behöver förändras samt förbättras i utbildningen. Studien visar även att socionomerna önskar en tydligare koppling mellan de teoretiska delarna av utbildningen och den praktiska verkligheten. Socionomernas upplevelse är att mer tid i utbildningen behöver innefatta praktiskt lärande, då det teoretiska upplevs ta allt för stor plats av studierna. / This study examines the experience of newly examined social workers at Malmö University. In particular, it examines to what extent their education has prepared them for the work that awaits them after graduating and their opinion of the educational content. The results of this study clearly demonstrate that students, when graduating from Malmö University, do not feel prepared to address people in the role of a professional social worker. It shows that one of the most important skills this group experience to be lacking is how to conduct a professional conversation with people in need, and that they would like the education to better prepare them in methods of communication. Moreover, the study shows that the newly examined social workers would like the theoretical content of the education to better linked with the practical reality. On this topic, their experience is that theory comprises too much of the educational content, and that more time should be dedicated to practical learning.

Syftet med studien var att undersöka hur fritidspedagoger arbetar med utomhusaktiviteter och vilka möjligheter och svårigheter som ofta framkommer i fritidspedagogernas beskrivningar av att arbeta i en utomhusmiljö. För att komma fram till studiens syfte utförde vi tio kvalitativa intervjuer med fritidslärare och förskolelärare på olika skolor. Materialet som vi samlade in analyserades utifrån en tematisk analys och för att bättre förstå analysdelen har vi delat in den i följande tre teman: Lärarens roll i en utomhusmiljö, Fritidslärarens undervisning utomhus och till sist Miljöns betydelse för elevernas lärande. Resultatet av studien visar hur fritidshemsläraren har två olika roller i utomhusmiljön där den ena var att övervaka verksamheten och den andra handlade om att genomföra styrda och planlagda utomhusaktiviteter som resulterade i att stimulera elevernas sociala relationer, kommunikation och gemenskap. Förutom det här resultatet har vår undersökning påvisat att det finns svårigheter och utmaningar med att utföra utomhusaktiviteter på grund av t.ex. resursbrister, välutbildad personal, elever som har sociala svårigheter samt olika miljöbrister.

Syftet med denna studie var att undersöka om den relativa tiden i hushållsarbete för män och kvinnor i heterosexuella par samvarierar med båda parternas utbildningsnivå. Detta för att få en djupare förståelse för hur kvinnor och män i par med olika kombinationer av utbildningsnivå fördelar hushållsarbetet i relation till sin partner. Studien är en tvärsnittsstudie med data från Levnadsnivåundersökningen 2010. Urvalet består av 1905 heterosexuella respondenter som sambor med sin partner. De teoretiska ramverk som studien baserats på är perspektiv som kan belysa olika förklaringar till den fortsatt skeva fördelning av hushållsarbete. Dels från ett ekonomiskt perspektiv samt genusperspektiv men även från teoretiska utgångspunkter som sällan använts på området. De ekonomiska teorierna (specialiseringsteorin och teorin om relativa resurser) och teorin Doing gender kan endast delvis förklara studiens resultat medan Giddens begrepp om praktiskt och diskursivt medvetande samt socialiseringsteorin kan bidra med ytterligare förståelse och alternativa infallsvinklar till hur resultatet kan tolkas. Genom att applicera en kombination av både väl använda och mindre vanligt förekommande teoretiska utgångspunkter på området bidrar studien med en bredare förståelse för utbildningsnivåns betydelse för fördelningen av hushållsarbetet. För att besvara studiens frågeställningar och hypoteser genomfördes linjära regressionsanalyser med kombinationen av utbildningsnivå inom paret som oberoende variabel. Resultaten visade att både män och kvinnor i par där båda eller en av respondenterna har en hög utbildningsnivå uppvisar en mer jämställd fördelning av hushållsarbetet jämfört med individer i par där båda har en låg utbildningsnivå. Det kunde i studien däremot inte bekräftas att det förekommer en mer jämställd fördelning av hushållsarbetet i par där enbart kvinnan har en hög utbildningsnivå jämfört med par där enbart mannen har en hög utbildningsnivå. Däremot syns tendenser i studiens material som talar i denna riktning. Resultatet ligger delvis i linje med tidigare forskning på ämnet.

Denna studie belyser vilka olika aspekter som påverkar varför eller varför inte lärare väljer att använda sig av utomhuspedagogik i biologiundervisningen. Bakgrunden till arbetet kommer från att det enligt forskning stärker elevernas lärande att använda sig av utomhuspedagogik samt att det finns hälsofördelar med att vistas utomhus. Trots detta är det inte självklart att alla lärare väljer denna arbetsmetod i undervisningen. Syftet med detta arbete har därför varit att ta reda på vad som påverkar lärare att göra valet att använda sig av utomhuspedagogik i biologi. Den huvudsakliga aspekten var att undersöka i vilken utsträckning olika ämnesinnehåll i biologi påverkar om utomhuspedagogik används eller inte. Datainsamlingen har gjorts genom en enkätundersökning via internet som besvarats av lärare. Frågorna i enkäten har varit av både kvantitativa och kvalitativa slag för att öka trovärdigheten av insamlade data som gjorts. Det resultatet visar är att det främst är det egna intresset hos läraren som spelar roll för användandet av undervisning utomhus. Värt att nämna är dock att få personer har deltagit i eller fullföljt hela enkäten vilket påverkat möjligheten att generalisera resultaten.