<p>Överraskning är en av Försvarsmaktens sju grundprinciper för krigföring. Syftet med uppsatsen är att få fram åtgärder som är viktigt vid planerandet och genomförandet av en överraskningsoperation. Problemställningen jag sätt är enligt följande:</p><p>Vilka åtgärder krävs för att planera och genomföra en lyckad överraskningsoperation? </p><p>Källorna jag har nyttjat är tagna utifrån en stor tidsperiod med början på Clausewitz bok ”Om kriget”. Därefter så har militärteoretikern Liddell Harts texter studerats. Som de mer moderna och nutida källorna så har den svenska markstrids doktrinen och en sammanställning av den rysksovjetiska doktrinen studerats.</p><p>Mest framträdande av åtgärderna i planeringsfasen är åtgärden,<em> förstärka det förväntade, </em>ytterliggare framtagna åtgärder i denna fas är åtgärder som <em>förtegenhet</em> och <em>handlingskraftig ledning</em> m fl. I genomförandefasen framkom åtgärden, <em>slå oväntat</em> som den mest utmärkande. Andra åtgärder i denna genomförandet är åtgärder som <em>snabbhet</em> och <em>slå mot avgörande punkter</em> m fl.</p>

Säkerhetsläget i Afghanistan har försämrats på senare år och konflikten har trappats upp. Detta beror naturligtvis på många olika saker men jag har valt att titta på den amerikanska doktrinen som avhandlar irreguljära konflikter (counterinsurgency). Hur ser den utjämfört med Galulas teori vad avser operationer i en irreguljär konflikt? För att undersöka detta har jag utgått från Galulas teori för att jämföra den med den amerikanska doktrinen. Genom att titta på olika skeden som Galula delat upp sina operationer i har jag sedan undersökt vad den amerikanska doktrinen säger om dessa. Resultatet av undersökningen är att den amerikanska doktrinen är väldigtlik Galulas teori och de båda nämner i stort sätt samma saker som viktiga punkter för att lyckas som reguljär part i en irreguljär konflikt. / The security situation in Afghanistan has deteriorated in recent years and the conflict has escalated. This clearly depends on many things but I have chosen to look at the American doctrine that deals with irregular conflict (counterinsurgency). How does it look compared to Galulas theory with regard to operations in an irregular conflict? To investigate this, I assumed Galulas theory to compare it with the American doctrine. By looking at the different stages that Galula divided his operations in, I then examined what the U.S. doctrine says about them. The results of the study is that the American doctrine is very similar to Galulas theory and both states much of the same things as important points, to be successful as a regular party in an irregular conflict.

Överraskning är en av Försvarsmaktens sju grundprinciper för krigföring. Syftet med uppsatsen är att få fram åtgärder som är viktigt vid planerandet och genomförandet av en överraskningsoperation. Problemställningen jag sätt är enligt följande: Vilka åtgärder krävs för att planera och genomföra en lyckad överraskningsoperation?  Källorna jag har nyttjat är tagna utifrån en stor tidsperiod med början på Clausewitz bok ”Om kriget”. Därefter så har militärteoretikern Liddell Harts texter studerats. Som de mer moderna och nutida källorna så har den svenska markstrids doktrinen och en sammanställning av den rysksovjetiska doktrinen studerats. Mest framträdande av åtgärderna i planeringsfasen är åtgärden, förstärka det förväntade, ytterliggare framtagna åtgärder i denna fas är åtgärder som förtegenhet och handlingskraftig ledning m fl. I genomförandefasen framkom åtgärden, slå oväntat som den mest utmärkande. Andra åtgärder i denna genomförandet är åtgärder som snabbhet och slå mot avgörande punkter m fl.

Militär doktrinutveckling har beskrivits som en process där kunskap och beprövad erfarenhet omsätts i principer för användandet av militära medel. Militärteorin erbjuder vetenskaplig förankring till militära doktriner och dess påverkan på utvecklingen av doktriner är därför viktig. Förra året, 2011, gav Försvarsmakten ut en ny militärstrategisk doktrin, MSD12. Syftet med denna uppsats är att undersöka kopplingen mellan den svenska doktrinen och dess vetenskapliga förankring. Undersökningen visar bland annat att von Clausewitz teorier, såväl direkt som indirekt, har haft stor influens på doktrinen. Det är dock skillnad mellan hur doktrinen beskriver det som Clausewitz benämner krigets natur och vad som verkligen står i boken ”Om kriget”. Clausewitz beskriver krigets natur som en märklig treenighet sammansatt av den primitiva våldsamheten i dess element, hatet och fiendskapen som tillsammans kan betraktas som en blind naturkraft; av sannolikheternas och tillfälligheternas spel, som ger utrymme för ett fritt skapande sinne; och slutligen av att vara ett till politiken underordnat instrument, varigenom det betingas av det rena förståndet. Doktrinen beskriver krafterna som bildar krigets natur som Emotionell kraft(folket), Styrande rationell kraft (politiken) och Våldsutövande kraft (Försvarsmakten). Det är viktigt, bland annat kopplat till behovet av vetenskaplig förankring, att skilja på vad Clausewitz verkligen skrev och på andra förklaringsmodeller som härstammar från Clausewitz men som också på vissa punkter skiljer sig från originaltexten i ”Om kriget”. / The development of military doctrines has been described as a process where knowledge and well-tried experience turns to principles for the use of military forces. The military theory offers a scientific basis for military doctrines and influences from military theory are therefore an important part of the development of doctrines. Last year, 2011, The Swedish Armed Forces released a new military-strategic doctrine, MSD12. The purpose of this essay is to examine the link between the Swedish doctrine and its scientific basis. The examination has shown that the theory of Carl von Clausewitz regarding the nature of war has a great impact and influence on the content of the doctrine. The theory is used both through direct- and also through indirect influences. An analysis of how the doctrine relate to the factors that, according to Clausewitz, constitute the nature of war shows a discrepancy between its definition of the "remarkable trinity" and the definition given by Clausewitz himself. The book “On War” defines the components of the “trinity” as: The play of chance and probability, Primordial violence, hatred, and enmity and War's element of subordination to rational policy. The doctrine state that the “trinity” consists of: Emotional forces (the people), Rational forces (The politics and the policy) and Violence conducting forces (The Swedish Armed Forces). It is important to make a difference between what Clausewitz actually wrote and other concepts of a trinity that are derived from the “remarkable trinity” defined in “On War.

Doktrin för luftoperationer fastställdes som styrande dokument för alla luftoperationer 2005. Har då doktrinen blivit det styrande dokument i Flygvapnet som den är tänkt att vara? I denna uppsats avser jag undersöka till vilken grad Doktrin för luftoperationer är implementerad i flygvapnets ledning och om doktrinen används som styrande dokument i utformningen av ordrar, direktiv och TOEM. Jag har genom en kvalitativ textanalys granskat två centrala dokument ur olika perspektiv, för att utröna till vilken grad doktrinen används som styrande dokument. Jag har även intervjuat utvalda delar i flygvapnets ledning för att få ledningens uppfattningar av graden av implementering. Jag har i uppsatsen använt mig av en tregradig skala: Inte alls, Till del samt Fullständigt implementerad. Genom dessa analyser har jag kunnat dra slutsatsen att Doktrin för luftoperationer endast till del är implementerad i flygvapnets ledning. / The Swedish doctrine for air operations was released and became effective in 2005. The doctrine was supposed to be a ruling document but is that the fact? The aim of this study is to investigate at what level the doctrine has been implemented in the leadership of the Swedish Air Force and if the doctrine is in use as a ruling document when writing orders, directive and tactical, organisational, economical objectives (TOEM) for the sub-units. The scientific method of this investigation is a qualitative text analysis where I analysed two vital documents in order to measure the level of implementation. For that purpose I have used a three grade scale: not implemented, partly and finally fully implemented. The conclusion I draw after examining the subject is that the Swedish doctrine for air operations is only partly implemented in the Air Force.

I och med Militärstrategisk doktrin 2012 och senast Operativ doktrin 2014 har Försvarsmakten gått ifrån att vara en debutant i doktrinära sammanhang till att faktiskt genomföra doktrinutveckling. Detta mitt under en tidsperiod som varit säkerhetspolitiskt omvälvande och där doktrinutvecklingen globalt har accelererat under åren som följt efter 9/11. För att få djupare förståelse och insikt för doktrinutveckling går uppsatsen in bakom doktrinens egen text för att analysera dess innebörd och syfte utifrån ett vetenskapligt angreppssätt. Uppsatsen syftar till att systematiskt analysera Operativ doktrin 2014 för att få en djupare förståelse för vilken roll och utformning Försvarsmaktens rådande doktrin har.

Univ., Diss.--München, 2005. / Literaturverz. S. 263 - 289.

Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2004.

En del av doktrinforskningen berör att doktriner som redskap för det militära har en rad disparata betydelser som är motsägelsefulla. Detta orsakar doktrindilemmat. Exempelvis är det svårt för doktrin att både kunna ge tydlig inriktning till landets försvarsmakt samtidigt som doktrinen ska vara anpassningsbar till en värld i förändring. Argument för doktrinens olika syften och nyttofunktion framförs ofta i relation till hur robust doktrinen kan och bör vara mot en föränderlig värld. Svensk militärstrategisk doktrins syften är ambitiös i omfång och omfattar exempelvis funktioner som inriktande, utbildande, signalerande och vägledande. I föreliggande arbete formuleras frågeställningar som besvarar huruvida och på vilket sätt det är möjligt att kommunicera samtliga syften deklarerade i MSD. Analysen sker genom diskursanalys där olika meningsbetydelserna i doktrintexten undersöks. Metoden är poststrukturalistisk dekonstruktion vilket innebär att motsatsförhållanden i texten påvisas och framförs vilket skapar andra diskurser än de som normalt framträder som självklara. Utifrån detta diskuteras huruvida diskurserna bidrager till att stärka argument för doktrinsyftenas funktion. Resultatet påvisar att dekonstruktionen frambringar motsägelsefull kommunikation av samtliga analyserade doktrinsyften vilket innebär att doktrindilemmat är aktuellt för MSD.

För att en ledningsfilosofi ska vara relevant för marin stridsledning måste den vara optimerad förhantering av ovisshet, förmåga till ett effektivt första eldöppnande och medge förutsättningar föratt därefter fortsätta striden.Studien genomfördes för att splittringen mellan förespråkare av centraliserad- och decentraliseradledning gör det meningsfullt att studera uppdragstaktikens relevans och tillämpning för nutidasjöstridskrafter.Den militära ledningens existensberättigande i sjöstriden är förmågan att omvandla spaning ocheldkraftspotential till effekt i målet. Dilemmat för ledningen är att hantera den ovisshet somuppkommer på grund av fientlig aktivitet och oförutsägbara omständigheter. En framgångsrikmetod för att hantera ovisshet är att decentralisera ledningen.Militära chefer tenderar dock att eftersträva kontroll och centralisering, särskilt i kombination mednya ledningssystem och höga insatser. En liten stats sjöstridskrafter som slåss för nationensöverlevnad med få kvalificerade vapenplattformar riskerar därmed att ledningen centraliseras,oavsett vad doktriner och andra styrdokument säger.Metoden i denna studie är en idékritisk analys av uppdragstaktik som den dominerande idén förledning. Analysen utgår från förhållandet mellan en doktrinär beskrivning av idéns centralabegrepp, hur dessa begrepp beskrivs i sjömaktsteorin och hur idén verkställs som tillämpad ledningunder SWENEX 2016.Uppdragstaktiken är utifrån denna studie den mest relevanta ledningsfilosofin för en liten statssjöstridskrafter, men en konflikt har identifierats mellan de doktrinära styrningarna och dentillämpade ledningen. Konflikten tar sig bland annat uttryck i mycket omfattande och detaljeradeorder, krav på detaljerade rapporter och övrig kommunikation som överskrider vad tillgängligpersonal och ledningssystem kan hantera.