Flexibilitet är ett begrepp som i Doktrin för Gemensamma operationer (DGO20) lyfts fram som en avgörande förutsättning och ett förhållningssätt för Försvarsmakten att anpassa sig efter rådande omständigheter och en allt osäkrare omvärld. Detta är något som enligt tidigare forskning om militär flexibilitet ställer krav på såväl organisation som individer att tillåta och uppmuntra såväl nytänkande som kreativitet. Officerares förståelse för och uppfattningar om begreppet påverkar organisationens samlade förmåga till anpassning. Vilka förutsättningar har Försvarsmakten att hantera de osäkerheter vi ser idag såväl som i framtiden om flexibilitet är en avgörande förmåga? Studien syftar till att ur ett kvalitativt perspektiv och med en tolkande ansats bidra till vetenskaplig kunskap om officerares förståelse för begreppet flexibilitet, ställt i kontrast mot vad som står i gällande doktriner. Studien är en induktivt driven, kvalitativ undersökning med tematisk analysmetod. Studiens resultat visar hur officerare på taktisk nivå i Flygvapnet och Marinen förstår begreppet flexibilitet, genom temana individ, organisation och kontext, där innebörden utgörs av såväl förutsättningsskapande faktorer som inneboende begränsningar hos enskilda individer och organisationen som helhet. Resultatet visar också på vissa kontraster mellan officerares förståelse och det som anges i doktrinerna, där respondenterna utifrån respektive kontexter har en bredare syn på vad flexibilitet innebär, präglad inte bara av insats- och konfliktsituationer utan främst av friktioner inom den vardagliga produktionsverksamheten för såväl individer som organisation. Här kan aspekter med utvecklingspotential inom flexibilitetsområdet identifieras, vilka påverkar Försvarsmaktens förmåga till flexibilitet positivt om de omhändertas.

Försvarsmakten har applicerat doktriner på militärstrategisk och operativ nivå vilka används som effekthöjande samordningsverktyg, samtidigt avviker specialförbanden från det normala genom att ha utvecklats i en doktrinfri oas. Deras roll är att tillföra lösningar bortom de konventionella förbandens räckvidd, i högriskmiljöer där strategiska effekter eftersträvas. Historiska erfarenheter från denna miljö har format deras kultur, vilket doktrinforskningen föreskriver att en doktrin både har att ta hänsyn till såväl som påverka. Utgående från specialförbandens doktrinlöshet och doktrinforskningens motsägelsefulla förhållande till kultur söks ökad förståelse kring hur specialförbandens kultur influerar dess förhållande till doktriner och doktrinutformning. Studien använder kvalitativ empiri som insamlats genom intervjuer och tillämpar reflexiv tematisk analys och kulturanalys inom ramen för ett tolkande forskningsideal, där teoriutveckling sker genom induktiv slutledning. Resultatet visar att specialförbandsledningens (SFL) förhållningssätt kan formuleras i två doktrinlogiker vilka influerats av skilda kulturella föreställningar där storlek utgör en drivkraft. Den övergripande slutsatsen är att logikerna framstår som ett val mellan att närma sig en konventionell logik eller markera organisationens särart och syfte. Vidare dras slutsatsen att en doktrin bör anpassas till den kultur som bäst representerar organisationens syfte, i de fall kulturen är heterogen, för att på så vis influera övrig kultur. Doktrinär kvalitet utgörs således av hur väl doktrinutvecklarens val, mellan olika kulturella föreställningar, representerar organisationens syfte.

Militärstrategisk doktrin 2016 inriktar Försvarsmakten att förstå den militära strategin utifrån ett nytt perspektiv, en alliansstrategi. Försvarsmakten skall undvika att förlora enskilt för att sedan kunna vinna tillsammans med andra militära samarbetspartners, detta är nya förutsättningar i en svensk kontext. Den kvalitativa intervjustudien fokuseras på hur det militärstrategiska konceptet i den militärstrategiska doktrinen 2016 påverkar samspelet mellan militärstrategin och den högre taktiken inom den svenska Armén. Resultatet visar att en offensiv förförståelse på den högre taktiska nivån möter en mer defensiv militärstrategisk inriktning vilket kan vara problematiskt i samspelet mellan militärstrategin och den högre taktiken. Vidare visar resultatet på att en bristande implementering av den militärstrategiska doktrinen 2016 skapat en divergerande tolkning av den nya militärstrategin. Effekten av detta påverkar den kollektiva förståelsen avseende samspelet mellan den militära strategin och den högre taktiken.

This study adds to doctrine research by providing knowledge of how doctrines in the same hierarchy interrelate. Based on a theory of hierarchical disharmony due to different ontologies of war at the different levels, a hypothesis is constructed that the descriptions of flexibility differ between the doctrines of the different levels. Finkel’s model of flexibility is used to investigate whether the Swedish military strategic, operational and naval doctrines understand flexibility alike. The result shows that the three doctrines in a few respects indeed are in dissonance. Thus, the hypothesis cannot be falsified. This strengthens the theory of the differing ontologies of war.

This study examines the changes and presents the construction of the leadership discourse in Swedish Armed Forces Military Strategic doctrine from 2016 and 2022. Both debate articles and scientific articles have been published concerning the leadership in Swedish military. The opionions vary from positive to negative arguments. Due to this and the amount of changes that the Swedish Armed Forces are undergoing the study aim to contribute to a more profound understanding of military leadership thoughout a discourse analysis. The study shows that there has been changes between the different editions. The later has substantially fewer mentions of leadership. It is also found that the later one does not mention anything about genderperspective or ethical considirations. The analysis also presents a comparison to the original leadership model, called developmental leadership, that the Swedish Armed Forces have used to construct their own model. This results in that the discourse concerning Swedish military leadership is leaning towards a more task oriented leadership that dismiss emotional support.

Tankar om hur krig ska vinnas och nedtecknandet av dessa är inget nytt fenomen, utan det har pågått åtminstone sen Sun Zi. Doktrin är ett resultat av sådana tankar. Problemet är att hitta en balans mellan huvudledningsprinciperna när det gäller strävan att skapa synergier som syftar till att ställa motståndaren inför dilemman, samtidigt som forskning visar att det är gynnsamt med decentraliserad ledning under kaotiska förhållanden. Den tekniska utvecklingen går snabbt och utvecklingen verkar gå mot att synkronisera än mer resurser över de olika domänerna för att få ett övertag över motståndaren. Syftet med studien är att hitta risker i doktrinen, där avvägningen mellan decentraliserad och centraliserad ledning står i fokus. Som i sin tur avgör i vilken grad synkronisering kan ske, samt hur informationstekniken påverkar dessa risker. Studien genomförs som en tematisk analys av text. Empirin består av Doktrin för Gemensamma Operationer (DGO) och amerikanska doktrintillägget AFDP 3-99 / SDP 3-99(JADO). De framtagna temana för respektive doktrin/doktrintillägg analyseras med Normal Accidents Theory (NAT) och resultaten jämförs med varandra för att identifiera skillnader. Resultatet visar på att det finns risker i båda dokumenten enligt analysen med NAT, främst när det gäller att skapa synergier som kräver centraliserad styrning och det sker under komplexa och kaosartade förhållanden. Studien visar att de största skillnaderna mellan DGO och amerikanska doktrintilläget JADO är att JADO eftersträvar en större synkronisering på lägre ledningsnivå än DGO. Vilket också medför andra risker. Resultatet av riskerna som framkommer i analysen av de båda dokumenten visar på att det ur ett doktrinärt perspektiv kan vara mer realistiskt att begränsa ambitionen med skapandet av synergier i en högintensiv konflikt.

Troligtvis kommer dagens och morgondagens konflikter innebära en högre grad av komplexa problem, bland annat genom fler typer av hot och aktörer, än tidigare. Militära organisationer behöver hantera dessa komplexa problem parallellt med andra former av problem och behöver därför rätt doktrinära förutsättningar för effektiv problemhantering. Om inte samtida militära doktriner möter det behov av komplex problemhantering som dagens kontext kräver, riskerar organisationerna vara utrustade med fel sorts verktyg och metoder för konflikthantering. Syftet med studien är att undersöka hur väl operativa doktriner är anpassade för att hantera den del av dagens konflikter som kan ses som komplexa utifrån Cynefin-ramverket (Kurtz & Snowden 2003; Snowden & Boone 2007). Studien utförs som en beskrivande jämförande flerfallstudie av tre gällande operativa doktriner från Sverige, Norge och Spanien. Studien bidrar med kunskap om doktriners utformning för både framtida forskning och doktrinutveckling samt till del prövar Cynefin-ramverket som analysverktyg. Undersökningens resultat visar att de analyserade doktrinerna i olika stor grad är anpassade till komplex problemhantering utifrån Cynefin-ramverket. Både den svenska och norska doktrinen innehåller element som kan bidra till komplex problemhantering, men är i övrigt inte anpassade till teoribildningen kring komplexa problem. Den spanska doktrinen är däremot mer anpassad till en komplex problemhantering, bland annat genom en kognitiv krigföringsdomän.

Ce travail part d'une interrogation : comment expliquer ce qu'est un camp de concentration nazi sans prendre en compte un de ces constituants, la pierre. Sans oublier pour cela l'Homme, la présente recherche s'est attachée à définir le camp de concentration comme espace architectural à travers l'étude de six camps : Dachau, Sachsenhausen, Buchenwald, Mauthausen, Auschwitz I et le camp de Natzweiler. Trois axes d'analyses furent choisis : le lieu, les formes et les matériaux employés dans le but de mettre en lumière une éventuelle continuité architecturale. A partir du constat qu'il existait bien une architecture véritable, l'auteur s'est demandé dans une dernière partie si des liens avec l'idéologie national-socialiste étaient possibles, comme cela est le cas avec l'architecture officielle du Troisième Reich. C'est ainsi qu'à partir des données collectées furent adjointes trois spécificités à l'architecture concentrationnaire : le camp de concentration nazi peut être perçu comme une cité idéale national-socialiste, une mise en place architectonique du Führerprinzip et le reflet de la Blut-und- Boden Doktrin. / This work is based on a questioning : how to explain what a nazi concentration camp is without taking into account one of its components, i.e. stone. Without overlooking the human dimension for all that, the following research aims at giving a definition of the concentration camp as an architectural space through the analysis of 6 camps : Dachau, Sachsenhausen, Buchenwald, Mauthausen, Auschwitz I and the Natzweiler concentration camp. Three main lines were chosen : the sites, the shapes and building materials, with a view to bringing into light a possible architectural continuity. Once the existence of an architectural structure was established, the author finally wondered whether links with the national-socialist ideology did exist as it is the case with the official architecture of the Third Reich. Thus, thanks to the collected data, three specificities of concentration camps architecture were added : the nazi concentration camp can be seen as a national-socialist perfect city, as the architectonical setting up of the Führerprinzip and as the reflection of the Blood and Soil ideology. / Die folgende Arbeit erwächst aus einer Fragestellung : Wie lässt sich ein Konzentrationslager erklären, ohne eines seiner Bestandteile - den Stein - in Betracht zu ziehen ? Ohne den Menschen außer Betracht zu lassen, hat sich die vorliegende Studie bemüht, ein Konzentrationslager als einen architektonischen Raum zu definieren. Es werden sechs Konzentrationslager analysiert : Dachau, Sachsenhausen, Buchenwald, Mauthausen, Auschwitz I und das KZ Natzweiler. Es werden drei Blickrichtungen gewählt : der Ort, die Formen und die verwendeten Materialien, um herauszufinden, ob es etwa eine architektonische Kontinuität gibt. Ausgehend von der Feststellung, dass tatsächlich von einer bestimmten Architektur die Rede sein konnte, hat sich der Autor in einem letzten Teil gefragt, ob Beziehungen mit der NS-Ideologie möglich waren - wie es eben der Fall bei der offiziellen Architektur des Dritten Reiches ist. Auf diese Weise wurden mit den vom Verfasser gesammelten Daten den Konzentrationslagern drei Eigenschaften zugeschrieben : das NS-Konzentrationslager kann als eine ideale NS-Stadt, als die architektonische Verwirklichung des Führerprinzips und als die Wiederspiegelung der Blut-und-Boden Doktrin betrachtet werden.

<p>Denna uppsats har som syfte att undersöka huruvida det i Militärstrategisk doktrin respektive Doktrin för marina operationer beskrivna manövertänkandet tillämpas vid internationella insatser med fartygsförband. Bakgrunden till detta är att det sedan doktrinerna skrevs har genomförts sådana, vilket innebär ett underlag som inte fanns under framtagandet av doktrinerna.</p><p>Studien genomförs som en fallstudie av insatsen ME01 inom ramen för EUNAVFOR Operation Atalanta utanför Somalia mellan maj och september 2009. Data samlas in i huvudsak genom intervjuer med ett urval av deltagande officerare.</p><p>Resultaten av studien visar att inom förbandet ME01 förekom manövertänkande, men det kan inte konstateras vara som ett resultat av något medvetet val eller av att det var en internationell insats. Avseende hela operationen konstateras snarare en avsaknad av manövertänkande som huvudmetod, vilket framförallt hänförs till egenskaper som återfinns i multinationella operationer.</p> / <p>This essay aims to investigate whether the concept of manoeuvre theory, as described in the Swedish doctrine, is adopted by Swedish naval units during international naval operations. Before the development of Swedish doctrine in its current form, no Swedish naval units had been participating in international operations, henceforth the need for the essay.</p><p>The study was carried out as a case study of the operation ME01 within EUNAVFOR Operation Atalanta off Somalia between May and September 2009. Data are collected mainly through interviews with a selection of participating officers. The results of the study show that within the unit ME01, aspects of manoeuvre theory could be identified, but the cause of this could not be identified as neither the international context nor as a result of a deliberate choice. This also applies regarding the operation as such, where the absence of manoeuvre theory as a concept in use, mainly caused by the multinational context, is shown.</p>

<p>1958 års Försvarsbeslut innebar att den svenska Marinens anslagstilldelning kraftigt minskades. Marinens uppgifter i invasionsförsvaret skulle i händelse av krig dessutom reduceras och till del övertas av Flygvapnet. FB 58 blev styrande för Marinens utveckling under hela perioden efter 1958.</p><p>Marinens sjöoperativa doktrin (doktrinen för sjöstridskrafterna) var vid denna tid inte officiell eller uttalad. Doktrinen har inte tidigare beskrivits som sådan för denna tidsperiod.</p><p>Uppsatsen beskriver Marinens sjöoperativa doktrin 1958-61. För rekonstruktionen prövar författaren en modell framtagen av övlt Tommy Pettersson (ChP 06-08) för en motsvarande studie av luftoperativ doktrin 1958-66. Uppsatsens beskrivning av doktrinen omfattar FB 58, säkerhetspolitik, ÖB krigsplanläggning på central nivå, beskrivningar av uppfattningen om hotbilden, fartygsmaterielen, taktik och marina övningar. Uppsatsen behandlar även beskrivning av samverkan och utveckling. Fokus för uppsatsen är doktrinen som den uttrycks genom marinens krigsplanläggning och krigsorganisation vilka beskrivs ingående</p> / <p>The 1958 parliamentary decision on defence marked a drastic reduction in the allotment of funds for the Navy. Furthermore, a significant portion of the Navy’s principal tasks in naval warfare would henceforth be taken over by the Air Force. The Navy’s development and doctrine has been heavily influenced by the 1958 decision on defence ever since.</p><p>The Navy did not at the time posses a formalized, official operational naval doctrine. The essay describes the factual doctrine for the 1958-61 time period. This essay is the first to attempt this.. For the reconstruction of the doctrine the author uses a theoretical model developed by ltcol Tommy Pettersson (ChP 06-08), for a similar study of the 1958-66 Air Force air doctrine on an operational level.</p><p>Aspects covered includes the 1958 defence decision, the supreme commander’s war planning, the Navy’s threat perception, vessels, equipment, exercises, inter service cooperation as well as development. Focus however is the doctrine as expressed in the Navy’s warplans and wartime organisation, which are described in some detail.</p>