Internationella samarbeten ökar och utgör en viktig del i genomförandet av militära operationer. Samtidigt har operationsmiljön blivit alltmer komplex till följd av globalisering och teknisk utveckling, vilket öppnat för nya angreppsmetoder och krigföringskoncept där gränsen mellan krig och fred suddas ut. Den tekniska utvecklingen leder också till snabbare beslutsprocesser och ökad mängd information. Verktyget beslutsfattare har för att skapa förståelse för operationsmiljön och potentiella och faktiska motståndare är underrättelsetjänsten. Inom ramen för gemensamma militära operationer kommer således underrättelsetjänsten samarbeta med andra nationers underrättelsetjänster. Militärt samarbete bygger på interoperabilitet. Interoperabilitet omhändertar såväl sociala som tekniska förutsättningar för samarbete, en del av detta är den doktrinära interoperabiliteten. Syftet med denna studie är, med bakgrund av ovanstående, att utifrån interoperabilitetsteori beskriva hur de doktrinära förutsättningarna ser ut för underrättelsesamarbete inom ramen för militära operationer mellan Sverige och potentiella partners. Resultatet visar på att det till del råder olika syn på underrättelsetjänsten på ett övergripande plan men att den doktrinära överensstämmelsen avseende uppgifter och metoder är god samt att identifierade skillnader är hanterbara. Det finns dock potential till förbättringar vilket utmynnat i ett antal rekommendationer.

Överraskning är en princip som utgör en väsentlig framgångsfaktor för att lyckas med krigföring. Genom detta skapas en naturlig frågeställning om vad som motverkar konsekvenserna av överraskning samt hur förband och individer återhämtar sig från överraskning. Principen flexibilitet används idag som lösning och det blir intressant att studera hur övning och träning genomförs i den svenska armén för att utveckla chefers förmåga att återhämta sig från överraskning. I studien undersöks dels förutsättningarna för den svenska arméns doktriner att tillämpa militärteori kring flexibilitet samt dels hur övning och träning av svenska arméns högre chefer genomförs. Med dessa utgångspunkter utvecklas en teoretisk modell i syfte att beskriva hur Armén skulle kunna utveckla övning och träning på principerna överraskning och flexibilitet. Resultaten påvisar att övning och träning av Arméns högre chefer främst behöver utvecklas relaterat till konceptuell och doktrinär flexibilitet samt kognitiv och ledningsflexibilitet. En viktig del kopplat till ledningsflexibiliteten är att det krävs vaksamhet för att säkerställa att detalj- och centralstyrning som ett led i förvaltningslogiken inte påverkar insatslogikens uppdragstaktik negativt. Studiens resultat påvisar också att de nu rådande doktrinerna utgör en tillräckligt god grund för att implementera studiens flexibilitetsteori.

Militärstrategisk kommunikation är en funktion som samordnar Försvarsmaktens budskap i form av ord och handling. Funktionen kräver koordinering och samordning av militär verksamhet på alla ledningsnivåer samtidigt som Doktrin för gemensamma operationer och andra styrdokument förespråkar en decentraliserad ledningsfilosofi baserad på uppdragsstyrning och initiativ underifrån. Denna uppsats syftar till att svara på om det finns en motsägelse mellan doktrinens rådande krav på centralstyrd koordinering inom området militärstrategisk kommunikation och den decentraliserade ledningsfilosofin med enskilt agerande och initiativförmåga som grundpelare, och hur denna i så fall kan förstås. Analysen visar att en motsägelse inte nödvändigtvis föreligger då tolkningen av doktrinen kräver en kontextualisering av situationen utifrån de möjliga tillämpningar av svensk operationskonst vid gemensamma operationer som doktrinen stipulerar. Resultatet diskuteras teoretiskt och metodologiskt, utifrån de teorier som analysen grundas på.

I västvärlden är idag krigföring mer eller mindre att likställa med gemensamma operationer mellan olika försvarsgrenar. Den grundläggande tanken och vinningen med dessa gemensamma operationer är att skapa en handlingsfrihet för egna chefer samtidig som ett dilemma uppstår för motståndaren då denne tvingas hantera flera olika hot samtidigt. För att möjliggöra genomförandet av gemensamma operationer menar flera forskare att en väl utvecklad gemensamhet mellan de egna enheterna är ett måste, för att inte säga en avgörande faktor. Men hur är det då ställt med gemensamheten inom den svenska Försvarsmakten? Denna undersökning söker med hjälp av gemensamhetsmodellen The Four Aspects of Joint identifiera den inneboende graden av gemensamhet i Försvarsmakten idag. Syftet med undersökningen är vidare, genom att denna grad av gemensamhet identifieras, även tydliggöra och belysa fokusområden för hur denna idag existerande gemensamhet kan förbättras och ökas till förmån för kommande operationer. Resultatet av undersökningen påvisar att många och ofta omfattande förändringar skett inom Försvarsmakten de senaste 5-10 åren både gällande inriktning och organisation. De förändringar som genomförts kan ofta härledas till en vilja och strävan att öka den inneboende gemensamheten. Dock påvisas samtidigt att bakgrunden till dessa förändringar inte alltid varit denna strävan utan snarare kommit som en följd av någon annan mer övergripande förändring.

The concept of doctrine has existed for over a century and is still up for debate and research. A confusion about the meaning and the use of doctrine as a concept was identified. Several different definitions of the concept have been observed and some of them presents that doctrine is a belief system, institutionalized beliefs, principles how to fight or an instruction this has therefore created a conceptual confusion.   By examining the three foremost doctrinal researchers who examine the concept of doctrine in the modern time, the aim of the essay is to through Gerring's conceptual theory Good Concepts increase the understanding and meaning of the concept in the present and see which definition is the most sustainable. The result of the study showed that one of the perspectives on doctrine increased the definition and the meaning of it. This perspective is clearly described and well defined. It does also give the concept different tools to form a doctrine for special actions and uses. Gerring’s theory as a model contributed with a wider understanding and presented the most sustainable of the concept. The outcome also shows disputations around the concept and contributes to increased existing research debate.

No description available.

According to the doctrinal dilemma, the construction of military doctrines is challenging. Either the doctrines become too explicit and specific or they become too abstract for the target groups, both of which have negative consequences. The purpose of this study is to examine to what extent the dilemma exists and how it is taken into consideration in the doctrinal development process. In order to analyse the dilemma, two Swedish doctrines have been reviewed and their authors interviewed.   The results indicates that the doctrinal dilemma has had a central role in the doctrinal development process of both doctrines. The authors have handled the dilemma through constructing abstract rather than specific doctrines. The study also reveals that it is necessary that doctrines are consistently formulated and that the users are acquainted with the style of the doctrine. The dissertation contributes with an increased understanding of the dilemma, facilitating the construction of doctrines and enabling that they can serve as force multipliers.

Uppsatsen syfte är att undersöka det kausala sambandet mellan lokal överlägsenhet och seger på taktisk nivå inom markarenan. Detta sker genom att begreppen lokal överlägsenhet och seger på taktisk nivå analyseras och diskuteras. Uppsatsen har som ambition att även göra dessa begrepp mätbara för att testa det kausala sambandet i en fallstudie bestående av två fall; slaget vid Suomussalmi och slaget vid Golanhöjderna.  Uppsatsen visar att det i de valda fallen föreligger ett samband mellan lokal överlägsenhet och seger på taktisk nivå inom ramen för de definitioner som är gjorda i uppsatsen. Vidare redovisas den problematik som normativ forskning inom krigsvetenskapen är behäftad med. Uppsatsen resultat kan m.h.t. detta ej anses påvisa ett generellt kausalt samband.

<p>Idag är det för en stark stat i västvärlden inte svårt att vinna ett konventionellt krig. Dock har man svårt med konflikter där en stat möter en icke-stat, till exempel USA i Afghanistan idag, trots att gerillan nästan uteslutande är sämre rustad och tränad jämfört med sin motståndare. Sverige är ett förhållandevis litet land och frågan finns om vi skulle klara en eventuell invasion. Det har tidigare existerat en debatt om gerillakrig är något för de svenska stridskrafterna och det torde vara aktuellt än idag. Principer för hur striden ska föras benämns i Sverige taktiska grundprinciper. Man kan fråga sig vart dessa taktiska grundprinciper, som fastställs i och med doktrinupprättandet, är hämtade från. Dessa ska förmedla beprövad erfarenhet, men Sverige har inte varit i krig på 200 år.</p><p>I konflikter där gerillan visat upp brukande av principer har man också varit framgångsrik. Ernesto Che Guevara och Mao Tse-tung teoretiserade båda om kriget i skrift och båda var mycket framgångsrika. Därför torde det vara intressant att undersöka hur dessa principer i teorin stämmer överens med våra svenska taktiska grundprinciper, då dessa taktiska grundprinciper ska vara tillämpbara i alla situationer.</p><p>Syftet är att undersöka om de svenska taktiska grundprinciperna stämmer överens, eller liknar de principer framgångsrika gerillakrigare förordar i sina litterära verk och om vissa principer är mer allmängiltiga än andra inom gerillakrigföringens taktik. Om Sverige som liten nation ska förhindra en invasion, kommer principerna för krigföring från gerillakrigare som också fått agera underlägsen styrka?</p><p>Frågan som ska besvaras i denna uppsats lyder: finns det likheter mellan Ernesto Che Guevaras och Mao Tse-tungs grundprinciper för gerillakrigföring på taktiskt nivå och svenska taktikens grundprinciper på markarenan? Om likheter finns, vilka är dessa?</p>

<p>I tolkningen av vad en doktrin är, så finns både ett inriktande syfte och en slags ensning av det förhållningssätt som gäller och förväntas av Försvarsmaktens personal. Det innebär att man skulle kunna förvänta sig en tydlig viktning mot det internationella fokus som faktiskt klart kan sägas gälla efter försvarsbeslutet 2004. Frågan blir då om de tre svenska arenadoktrinerna är tillräckligt tydliga i att poängtera detta. Denna uppsats försöker därför analysera doktrinerna och utröna om det egentligen finns något fokus avseende nationella och internationella insatser och om det i så fall finns någon skönjbar förklaring till detta i doktrintexterna. Undersökningen består av en kvantitativ textanalys samt en kvalitativ undersökning av doktrinerna för luft-, mark- och marina operationer, som tillsammans angriper texterna baserat på två definierade indikatorer av fokuseringarna.</p><p>Analysen i uppsatsen ger vid handen att doktrinen för marina operationer visar en märkbart större fokusering vid internationella insatser än vad de andra gör. Detta kan bero på skillnader i påverkan av stridens genomförande av att insatsen sker nationellt eller internationellt.</p> / <p>In the interpretation of the meaning of a doctrine, there is both a purpose of direction as well as unifying the posture that all personnel in the Swedish Armed Forces are expected to have. That means that a corresponding prioritization could be equally expected of international missions, which are safe to say is the focal point for the Swedish Armed Forces after the defense policy decision made in 2004. The question therefore arises whether or not the three Swedish arena doctrines are adequate in showing these postures. This essay comprises both a quantitative and a qualitative text analysis of the arena doctrines, which together penetrates the texts based on two defined indicators of these focal points.</p><p>The results of this essay are that the doctrine for maritime operations shows a noticeable larger focusing on international missions than the other two does. This might come from the difference in how the arena is affected in the basic tasking depending on whether the mission is conducted nationally or internationally.</p>