This paper investigates how students in the humanities in four universities in Sweden reflect on their education and the current view on the humanities as an education and a science. I want to investigate what impact the past few years public debate about the humanities have had on the students. What kind of beliefs and identities do the students of the humanities form and how do they discuss the universities, the choices they made in life and how do they feel about the future. This study is based on interviews with seventeen students in Sweden from four different universities. The research is also based upon a report that The Confederation of Swedish Enterprise (Svenskt Näringsliv) published in 2011 and the debate following that report. I have also made participant observations on the four universities to make a broader description for the reader. The paper mainly uses post-structuralistic theory (Foucault and Althusser) to analyze the informants lifes and thoughts about their education and future.    This research highlights the complexity involved when students  make choices for the future. Idealized views of education and what is important in life exists and creates gaps between what the person want and what is perceived are normative. There is a perceived hierarchy among universities, students and educations. Students of the humanities often feel that their position in this hierarchy is weaker than the idealised student and that makes the interpellation of the subjects harder but not less important.

Indikationen till att vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är i praktiken att patienten bör övervakas på grund akut svikt i vitala organ, som t.ex. i cirkulation eller respiration mm. Att vara intuberad innebär att stämbanden är bortkopplade vilket i sin tur leder till svårigheter för patienten att kommunicera.Syftet med studien är att undersöka patientens upplevelse av att vårdas i ventilator på en intensivvårdsavdelning. Kvalitativ litteraturstudie på upp till 10 år gamla artiklar har analyserats enligt Graneheim och Lundmans metod. I resultatet har funnits att minnen från vårdtiden har emotionella inslag relaterat till endotrachealtuben, men också till en tidsperiod präglat av minnesluckor som blir till en upplevelse av brist på kontroll. När information ges innebär det att vederbörande får inblick om sin vård och sitt tillstånd, detta medför ökade kunskaper och en ökad befogenhet över sin situation. Drömmar och illusioner upplevdes av patienterna, det var svårt att skilja på vad som var dröm eller verklighet. Patienter upplevde rädsla då de inte visste vad som kommer att hända med dem samt vad som förväntas av dem som vårdtagare. Bristen på kommunikation gör att patienterna inte får den information som de är berättigade till och utsätts därför för onödigt lidande genom rädsla och oro. Sjuksköterskan har en uppgift att se till att patienten får den information de har rätt till. Dagböcker och fotografier hjälpte patienterna att lämna vårdtiden på IVA bakom sig. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Dagdrömmar är en tapetkollektion bestående av tre fondtapeter som kombinerar det moderna, massproducerade digitaltrycket med traditionell, unik broderiteknik. Genom att tillföra handbroderi och dess struktur och textila känsla till ett digitaltryckt tapetmaterial skapas en kollektion som befinner sig i gränslandet mellan design och konst, lyx och budget samt dröm och verklighet.Daydreams is a wallpaper collection consisting of three images that combines the modern, mass-produced digital printing techniques with traditional, unique needlework. By applying embroidery – with its structure and fabric texture – to a digitally printed wallpaper material, a collection is created that lingers on the borders between art and design, luxury and modesty as well as dream and reality. / Program: Textildesignutbildningen

<p>“To be, or not to be” surely constitutes a strange walk on the tight rope between delusion and reality, and apparently, Robert Fleming is a man with immense problems. Who is Ziggy Stardust, and who is Stephen Dedalus? Is it relevant to claim that there is more of David Bowie’s true personality inside Ziggy than of, for instance Charles Dickens’ great expectations within Pip? By examining Nick Hornby’s novel High Fidelity and it’s main character from a Freudian perspective using Freud’s theories and ideas of the oedipal concept, this is basically a plain attempt in search for a better psychological knowledge and understanding of the musical world of illusion, which finally ends up in a serious effort to interpret the true and inner meanings of Rob’s dreams and personality.</p>

“To be, or not to be” surely constitutes a strange walk on the tight rope between delusion and reality, and apparently, Robert Fleming is a man with immense problems. Who is Ziggy Stardust, and who is Stephen Dedalus? Is it relevant to claim that there is more of David Bowie’s true personality inside Ziggy than of, for instance Charles Dickens’ great expectations within Pip? By examining Nick Hornby’s novel High Fidelity and it’s main character from a Freudian perspective using Freud’s theories and ideas of the oedipal concept, this is basically a plain attempt in search for a better psychological knowledge and understanding of the musical world of illusion, which finally ends up in a serious effort to interpret the true and inner meanings of Rob’s dreams and personality.

Mot bakgrund av att jag tappade motivationen att skriva skönlitteratur så fort jag i förväg bestämde textens handling, beslöt jag mig för att hålla fast vid en intuitiv metod men att istället byta genre från roman till novell. Syftet med denna studie är att försöka beskriva hur min metod växte fram och analysera förtjänster och svårigheter med en intuitiv metod. Genom att studera författare som varit inspirationskällor för mig har jag upptäckt att flera av dem brottats med liknande problem och att min stil i flera avseenden påverkats av dem. Resultatet av min studie är att det finns uppenbara likheter mellan Franz Kafkas produktion och min egen när det gäller litterär metod, berättarsynvinkel och bildspråk. Vidare betraktar jag mina noveller snarare som dikter än noveller då grundstrukturen i dem påminner om lyrik, vilket jag försöker visa med hjälp av begrepp hämtade från Jurij Lotman och Riffaterre. Det visade sig också att min förebild inom novellistik, Hjalmar Söderberg, betraktade sina Historietter mer som dikter än noveller. Jag diskuterar även på vilket sätt mina noveller kan ha påverkats av Tomas Tranströmers och Pär Lagerkvists produktion. Avslutningsvis försöker jag också se om det finns möjligheter att komma förbi svårigheterna med min litterära metod när jag i framtiden ska försöka att skriva en roman.

<p>Mot bakgrund av att jag tappade motivationen att skriva skönlitteratur så fort jag i förväg bestämde textens handling, beslöt jag mig för att hålla fast vid en intuitiv metod men att istället byta genre från roman till novell. Syftet med denna studie är att försöka beskriva hur min metod växte fram och analysera förtjänster och svårigheter med en intuitiv metod. Genom att studera författare som varit inspirationskällor för mig har jag upptäckt att flera av dem brottats med liknande problem och att min stil i flera avseenden påverkats av dem. Resultatet av min studie är att det finns uppenbara likheter mellan Franz Kafkas produktion och min egen när det gäller litterär metod, berättarsynvinkel och bildspråk. Vidare betraktar jag mina noveller snarare som dikter än noveller då grundstrukturen i dem påminner om lyrik, vilket jag försöker visa med hjälp av begrepp hämtade från Jurij Lotman och Riffaterre. Det visade sig också att min förebild inom novellistik, Hjalmar Söderberg, betraktade sina Historietter mer som dikter än noveller. Jag diskuterar även på vilket sätt mina noveller kan ha påverkats av Tomas Tranströmers och Pär Lagerkvists produktion. Avslutningsvis försöker jag också se om det finns möjligheter att komma förbi svårigheterna med min litterära metod när jag i framtiden ska försöka att skriva en roman.</p>

No description available.

Som aspirerande artist är det ett nålsöga att infria sina drömmar med musiken, många försöker men desto färre lyckas. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur aspirerande artister beskriver sina drömmar med musiken. Studien ämnar dessutom besvara huruvida genretillhörighet upplevs korrelera med hur drömmarna beskrivs. För undersökningen har åtta aspirerande artister intervjuats där hälften är pop-artister medan andra halvan består av alternativa artister (punk och indie). Forskningsresultatet visar att pop-artisterna i regel beskriver större drömmar än de alternativa artisterna. Samtliga respondenter delade dock drömmen om att kunna livnära sig på musiken. Däremot tenderade pop-artisterna att drömma om större summor pengar än de alternativa artisterna som istället nöjde sig med att kunna försörja sig på sitt artisteri. Mellan genrerna delades även viljan att ta musikkarriären så långt som möjligt. Resultatet visar dock att det mellan respondenterna råder delade meningar huruvida genretillhörighet korrelerar med hur de beskriver sina drömmar. Hälfterna av popoch de alternativa artisterna upplevde att genretillhörighet haft en påverkan medan övriga respondenter var osäkra eller inte reflekterat över genretillhörighetens påverkan.

Syftet med denna uppsats är att utreda hur ett komplext berättarverktyg som drömsekvenserkan användas för att förstärka och förtydliga en films tema. Filmerna som analyseras är La LaLand (2016) och The Shape of Water (2017). Från detta perspektiv undersöks funktionen hoskaraktärernas samt mise-én-scénes attribut och hur de bidrar till gestaltningen avexempeltemat självförverkligande. Drömsekvenserna i filmerna tolkas i sammanhanget somalternativa och intertextuella världar som samlar tematiska element från hela filmen ochåterrepresenterar dem i ett koncentrerat format. Uppsatsen argumenterar att drömsekvensernaförstärker behandlingen av tematiken också genom att de fungerar som utrymmen förkaraktärerna att fullborda sina inre mål och utveckling eller tillåtas en inblick i vad som hadekrävts av dem för att lyckas.