Denna uppsats analyserar surrealismens influens i Haruki Murakamis framställning av sin skrivprocess. Uppsatsen identifierar de verktyg och instrument som används för skapande av surrealistiska berättelser med Andre Bretons Surrealistiska manifest som utgångspunkt. Fokus på surrealismens automatism, drömmen och hypnosen som teoretiskt ansats och metoderna Närläsning och Komparativ Metod i litteraturforskning utgör analysen. Analysen visar att författaren använder sig av surrealismen främst via automatiskt skrivande men motsäger sig genren i sina romaner. Trots detta präglas författarens roman Kafka på stranden av surrealismen med ”bilder” liksom fisk som faller från skyn. Analysen visar således även att avståndstagande ifrån surrealismen som genre i ens verk inte betyder att man inte är surrealist i sitt skapande.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur vuxenstuderande, andraspråkselever i den grundläggande utbildningen i svenska som andraspråk, delkurs 4 tolkar två bilder i en lärobok i avsnittet som introducerar skönlitteratur. Metoden som användes är triangulerad, varav kvalitativ intervjuteknik utifrån Kvale och Brinkmann (2015), textanalys utifrån Fejes och Thornbergs (2015) tredje analytiska dimension, samt textanalys som undersöker nyckelords metaforiska utvidgning utifrån Söderbergs (1980) språkvetenskapliga metod. Resultatet visar att eleverna tolkar bilderna, anknyter bilderna till tidigare erfarenheter samt att bilderna engagerar dem till drömmar och eget skapande genom att det eleverna minns när de ser på bilderna väl knyter an till det de drömmer om och det som engagerar dem till eget skapande. Naturen som överordnad del med skogen, floden och växtligheten som underordnade delar uppmärksammades centralt i elevutsagorna genom de metaforiska utvidgningarna som nyckelorden gav upphov till. Resultatet visar genom elevernas tolkningar och deras uttryckta tidigare erfarenheter också att de undersökta bilderna är åldersadekvata genom att bilderna lämpar sig i andraspråksundervisningen för vuxna elever som studerar svenska som andraspråk. Resultatet visade att bilderna inspirerade eleverna till att ta del av skönlitteratur och att skapa själva.

Inledning: Forskning om sorg handlar idag om att erövra en annan relation till den döde och kunna hantera separationen. Forskning om drömmar visar på drömmens funktion som stressreducering, lösandet av konflikter och minneskonsolidering. Men också som ett fönster för representativa processer och inre modeller av relationer, för att skapa ett sammanhang. Kan psykoterapeuten få ytterligare verktyg i förståelsen av klientens sorgeprocess om drömmen lyfts in i sorgeterapin? Frågeställningar: Hur använder psykoterapeuter drömmar i förståelsen av klientens sorgeprocess? Vad upplever psykoterapeuten är verksamt när de använder sig av klienternas drömmar vid sorgeterapi? Metod: En kvalitativ studie gjordes då fyra legitimerade psykodynamiska psykoterapeuter och en legitimerad sjuksköterska intervjuades. Resultat: Det framkommer att när psykoterapeuten identifierar olika teman i drömmarna, fångar de hur drömmen gestaltar sorgeprocessen. Det som blir verksamt i terapierna, är att klienten får hjälp att sätta ord på sorgen, får tillgång till omedvetet material och kan identifiera inre konflikter. Det hjälper även klienten att integrera och normalisera sin sorg och att känna tryggheten då drömmaterialet bekräftar att sorgeprocessen går framåt. Diskussion: Studien visar att tidigare forskning om sorg och drömmar bekräftas av de intervjuades kliniska erfarenheter. / Summary: Contemporary research about grief focuses on achieving a different relationship to the deceased and managing the separation. The purposes of dreams are to reduce stress, solve conflicts, and consolidate memories. But it’s also a window into representative processes and inner models of relationships, to create a context. Can psychotherapists enhance their understanding of the clients mourning, by using dreams in grief therapy? Questions: How do psychotherapists use dreams in their understanding of the clients mourning? What do the psychotherapist feel is working when using the clients dreams in therapy? Method: A qualitative studie by interviewing four licensed psychodynamic psychotherapists and one licensed nurse. Result: When psychotherapists identify different themes in the dreams, they capture how the dreams frame the clients mourning. What works well when using the dreams in the therapy, is when is it aiding the client in putting words to their grief, getting access to subconscious material and identifying internal conflict. It also helps the client to integrate and normalise the grief, and feeling the comfort of progress, because the dreams confirm it. Discussion: The study shows that existing research about grief and dreams is confirmed by the clinical experiences of the interviewees.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur drömmen gestaltas i romanen Alice i Underlandet och Tim Burtons filmadaption från 2010. Tillvägagångssättet för att uppnå syftet är en intermedial analys kombinerat med teorier om drömmar i film samt Freuds teorier om drömmar i litteratur. Uppsatsens frågeställning är hur gränsen mellan dröm och verklighet är gestaltad, som besvaras genom en jämförelse mellan romanen och filmadaptionen. Gestaltningen av drömmen syns tydligast i kontrast till Alice vakna verklighet eftersom det då går att se vad som skiljer drömmen från verkligheten. Genom en enskild analys av romanen och filmen, samt en jämförande analys av båda medierna har uppsatsens slutsats fastställts. Slutsatsen är att filmens gestaltning av gränsen mellan dröm och verklighet består av en markerande passage mellan dröm och verklighet, medan romanen gestaltar gränsen mellan dröm och verklighet som en flytande övergång.  Romanen gestaltar övergången till drömvärlden främst genom text där Alice funderande blir en övergång till drömmandet. Filmen möjliggör även tolkningen att Underlandet finns på riktigt och därmed inte är en dröm.

<p>Bruno K. Öijer is one of Sweden's well known poets. He belongs to a poetic avant-garde and made his debut in 1973. Many literature researchers and reviewers have focused on Öijer as person and poet. I will discuss Öijer's authorship in relation to literary traditions, such as orphic tradition, avant-garde and modernsim, surrealism and the outsider definition. But the primary aim of my essay is to focus on what message the poet conveys to the readers. In my opinion, many of Öijer's poems are about finding one self through listening to one's inner world. My thesis is that Öijer has reform plans for the human beings and the world. Öijer's poems are about the New man who listens to his inner world and who sees through the power of commercialism and politicians' authority. The New man is the only one who can make our planet a better place. My thesis is based on Carl Gustav Jung's psychology, which focal point is that the human being is going through several metamorphoses in life. Jung calls his theory the individuation process. I will also discuss Jung's theory about the visionary poem. I find Öijer's poem <em>Från En Demons Båge - fyra filmmonologer </em>a poem which gives the readers a glimps into another world that we today can't comprehend.</p>

<p>I den här uppsatsen analyseras Nawal El Saadawis roman <em>Den stulna romanen</em> ur ett psykoanalytiskt perspektiv, inspirerat av Sigmund Freuds psykoanalys. Syftet med analysen är att nå djupare förståelse för romanen genom att analysera huvudkaraktärerna Bodour och Zakariyas personligheter. Genom detta perspektiv försöker vi fastställa huruvida Bodour och Zakariya lider av neuroser eller inte, och vad dessa i så fall kan bero på. Som inspiration inför analysarbetet har vi även tagit del av Diana Royers och Georges Tarabishis omfattande analyser av El Saadawis tidigare verk. Genom hermeneutisk metod och närläsning har vi läst och tolkat innehållet i <em>Den stulna romanen</em> med freudianskt inspirerade ögon. Av denna läsning drar vi slutsatserna att både Bodour och Zakariya lider av neuroser. Orsakerna finner vi i personliga trauman, men den huvudsakliga orsaken verkar vara en religiöst betingad samhällsnorm som förtrycker både kvinnan och mannens sexualitet.</p>

I den här uppsatsen analyseras Nawal El Saadawis roman Den stulna romanen ur ett psykoanalytiskt perspektiv, inspirerat av Sigmund Freuds psykoanalys. Syftet med analysen är att nå djupare förståelse för romanen genom att analysera huvudkaraktärerna Bodour och Zakariyas personligheter. Genom detta perspektiv försöker vi fastställa huruvida Bodour och Zakariya lider av neuroser eller inte, och vad dessa i så fall kan bero på. Som inspiration inför analysarbetet har vi även tagit del av Diana Royers och Georges Tarabishis omfattande analyser av El Saadawis tidigare verk. Genom hermeneutisk metod och närläsning har vi läst och tolkat innehållet i Den stulna romanen med freudianskt inspirerade ögon. Av denna läsning drar vi slutsatserna att både Bodour och Zakariya lider av neuroser. Orsakerna finner vi i personliga trauman, men den huvudsakliga orsaken verkar vara en religiöst betingad samhällsnorm som förtrycker både kvinnan och mannens sexualitet.

Bruno K. Öijer is one of Sweden's well known poets. He belongs to a poetic avant-garde and made his debut in 1973. Many literature researchers and reviewers have focused on Öijer as person and poet. I will discuss Öijer's authorship in relation to literary traditions, such as orphic tradition, avant-garde and modernsim, surrealism and the outsider definition. But the primary aim of my essay is to focus on what message the poet conveys to the readers. In my opinion, many of Öijer's poems are about finding one self through listening to one's inner world. My thesis is that Öijer has reform plans for the human beings and the world. Öijer's poems are about the New man who listens to his inner world and who sees through the power of commercialism and politicians' authority. The New man is the only one who can make our planet a better place. My thesis is based on Carl Gustav Jung's psychology, which focal point is that the human being is going through several metamorphoses in life. Jung calls his theory the individuation process. I will also discuss Jung's theory about the visionary poem. I find Öijer's poem Från En Demons Båge - fyra filmmonologer a poem which gives the readers a glimps into another world that we today can't comprehend.

The purpose of this degree project is to describe and analyze how pre-school teacher´s didactically arrange different music activities in the work. To gain understanding and the importance of music didactics in preschool. The study was conducted using qualitative interviews through phenomenographical methodology in which six preschool teachers were interviewed. The theoretical background is based on music didactics, musicking and variation theory. The music activities in preschool rarely follow any form of didactic planning, focus is usually on another subject area, mostly language and the subject of music end on second place. There is a vision that the music subject should end in the first place, and that it requires a greater commitment and prioritization of time from the preschool teachers. The dreams and visions that exist for the music activities are about having access to a room like a studio where material in different forms of musical instruments is available. Another dream among preschool teachers is to gain more competence development and inspiration. Another vision is that the children should be challenged more and have the opportunity to explore the music subject further. Preschool teachers have different deductions for different subjects and usually it is in the staff that has the most musical skills that are responsible for the music activities. / Syftet med detta examensarbete är att beskriva och kartlägga hur pedagogerna didaktiskt tänker kring olika musikaktiviteter i verksamheten. För att åka förståelse och betydelsen kring musikdidaktiken i förskolan. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer genom fenomenografisk metodansats där sex stycken förskollärare intervjuades. Den teoretiska bakgrunden utgår ifrån musikdidaktik, musicking och variationsteorin.Undersökningens resultat visar att musikaktiviteterna i förskolan sällan följer någon form av didaktisk planering då fokus vanligen är på ett annat ämnesområde som mestadels är språk och musikämnet hamnar i andra hand. Det finns en vision om att musikämnet ska hamna i första hand och att det då krävs ett större engagemang och prioritering av tid hos förskollärarna. De drömmar och visioner som finns för musikaktiviteterna handlar om att ha tillgång till ett rum likt en studio där material i olika former utav musikinstrument finns tillgängligt. En annan dröm hos förskollärarna är att få mer kompetensutbildning och inspiration. En vision som finns är att barnen ska utmanas mer och få chans att utforska musikämnet vidare. Förskollärarna har olika engagemang för olika ämnesområden och vanligen är det den i personalstyrkan som har mest musikalisk kompetens som får ansvaret för musikaktiviteterna.

Serendipity – Att söka en sak, och finna någon annan. Det är mötet mellan ett medvetet och ett undermedvetet skapande som tagit form ur drömmar och konkreta tankar. Det handlar om det som får ske i huvudet när en inte anstränger sig eller har försvarsmekanismen på som i den vakna vardagen – och inte heller försöker leva upp till föreställningar och förväntningar. Det handlar om att hitta det som inte syns, bara det som känns. Det innersta som bara är. Det är saker som är glömt, eller gömt. Som hamnat i skymundan, saker som förlagts. Förlorats. Som upplevts, förbrukats. Åter funnet, åter brunnen. / Serendipity – To go in search of one thing, to find another. It’s about what is allowed to take place in the mind when one doesn’t make an effort or have their defence mechanism switched on, as in the awake everyday life – and not when trying hard to live up to others’ conceptions and expectations. I show a meeting between conscious and subconscious creating, which takes shape from dreams and physical thoughts. My work is about searching for what usually doesn’t show, and instead finding how it feels. The innermost that exists. I twist and screw up reality and recreate an alternative world. I make an abstract version where surface and structures are central. I work with intuition and energy, where the starting point for my process is a reality in the shape of something already existing, an experience that took place, or a real object. I reuse its form or function. An experience can be a dream that took place in the mind, a happening where reality and fiction have met. I collect stories from memories as a way to get a second chance to catch something that already went by. It’s about time, waiting, loss, longing and expectations – dreams that reflect into new shapes of reality, like going on a search for days that escaped.