Syftet med denna systematiska litteratursstudie var att undersöka hur personer med hepatit C upplever mötet med sjukvården. / The aim of this systematic literature review was to explore how persons with Hepatitis C experience the encounters with health care settings.

Syftet med studien är att belysa professionella inom missbruksvården och deras uppfattning om kvinnor i könsblandad behandling avseende könskodade förväntningar, stigmatisering och kvinnligt föräldraskap. Närmare hur professionella resonerar kring könskodade förväntningar på kvinnor i könsblandad missbruksbehandling, hur professionella uppfattar stigmatisering av kvinnor i missbruk och hur professionella uppfattar kvinnligt föräldraskap i missbruk, ger kunskap om kvinnor i könsblandad behandling. Studiens metodologiska utgångspunkt är hermeneutisk med en kvalitativ forskningsansats. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts med yrkesverksamma inom missbruksvården. Studiens resultat har visat att det ställs andra förväntningar på kvinnor än män i missbruk och att kvinnor i missbruk utstår stigmatisering i högre utsträckning än män vilket även visar sig i en könsblandad behandling. Resultatet har även visat att kvinnor med missbruk stigmatiseras i hög grad i sin roll som förälder. Hirdmans genussystem och Goffmans stigmateori har använts för att analysera studiens empiriska data.

Syftet var att utreda omvårdnadspersonalens attityd gentemot patienter med ett drogmissbruk och att fastställa demografiska faktorer som kan påverka denna attityd. En litteraturstudie gjordes, där relevant vetenskaplig litteratur insamlades, analyserades och bearbetades. Materialet som användes i denna process var elva vetenskapliga artiklar, som samtliga beskrev resultatet av en genomförd studie. Samtliga artiklar granskades för sin vetenskaplighet enligt kriterier för evidensbaserad omvårdnad. Det finns en allmänt negativ attityd bland omvårdnadspersonal gentemot patienter med drogmissbruk. De demografiska faktorerna: utbildning, yrkeskategori och erfarenhet, har en statistiskt säkerställd påverkan på attityden och de påverkar den i positiv eller i negativ riktning. / The purpose was to examine the attitudes of nursing staff towards drugabusing patients. A literature review was made where relevant literature was collected, analysed and arranged to get a result out of the data. The material which was used in this proces was eleven scientific articles. These articles were reviewed for their scientific level, according to criterions from evidence based nursing. There is a general negative attitude among nursing staff towards drugabusing patients. The demografic elements: education, working category and experience, has an influence on the attitude, in either a positive or a negative direction.

Denna studie fokuserar på att undersöka socialarbetares perspektiv angående orsakerna till ungdomars riskfyllda droganvändning samt deras strategier för att arbeta med dessa ungdomar. Genom att tillämpa en kvalitativ forskningsansats och använda ett målstyrt urval av socialarbetare inom socialtjänsten och öppenvården som deltagare, syftar studien till att få en djupare förståelse för de komplexa faktorer som ligger bakom ungas droganvändning. Metoden för dataanalys bestod av tematisk analys, där flera centrala teman identifierades. Dessa inkluderade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa, ungdomars sociala sammanhang, familjens ekonomiska situation, föräldrars droganvändning, föräldrars roll i ungdomars drogavvänjning samt nya samhällsfenomen. Genom att fokusera på dessa teman kunde studien belysa olika aspekter av ungdomars droganvändning och dess komplexitet. Ett av de framträdande resultaten från studien var socialarbetarnas uppfattning om sambandet mellan bristande föräldraroll och ungdomars droganvändning. Detta indikerar att familjens dynamik och föräldrarnas engagemang spelar en avgörande roll för att förebygga och hantera riskfylld droganvändning bland ungdomar. Dessutom framkom ytterligare aspekter som påverkar ungdomars relation till droger, såsom sociala interaktioner med jämnåriga, skolans roll och nya samhällsfenomen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skolpersonal på högstadiet upplever sig kunna stärka skyddsfaktorer hos ungdomar som har föräldrar med missbruksproblematik, samt vilken hjälp som finns att ge dessa ungdomar i skolan. Metoden som använts är kvalitativ forskningsansats med inriktning på hermeneutik. För att få fram resultatet har semistrukturerade intervjuer genomförts och transkribering samt meningskoncentrering av materialet gjorts. Resultatet visade på att det finns en hel del hjälpinsatser att ge, exempelvis mentorskontakt, extra läxhjälp och samverkan med socialtjänst och andra myndigheter. Mellan dessa önskas dock en mer öppen sekretess från lärarnas sida för att underlätta arbetet med ungdomarna. Det råder kunskapsbrist hos många lärare kring just missbruksproblematik, och kunskap om detta är någonting som var önskvärt hos flertalet intervjupersoner. Den teoretiska utgångspunkten i studien är relationella perspektivet då denna berör hur viktigt det är med relationen mellan lärare och elev. I resultatet framkom det att relationen är grunden till att eleverna ska må bra, och en positiv relation medför att ungdomarna har det lättare att öppna upp sig och prata om jobbiga situationer.

Syftet med studien var att få kunskap om behandlare resonerar kring sitt arbete med ungdomar i ett drogmissbruk samt hur detta kan förstås som en pedagogisk praktik. Metodologiska utgångspunkten i studien utgick från en hermeneutisk kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer. Intervjuer genomfördes med fem olika behandlare på fyra HVB-hem på olika platser i Sverige. Med stöd av det relationella perspektivet har resultatet analyserats. Resultatet visade att respondenterna beskrev att de arbetade med relation, motivation och delaktighet samt att vara trygga och stabila vuxna till ungdomarna. Slutsatsen av studien tyder på att det är relationen och inte insatserna som är det viktigaste i behandlingen av ungdomar med drogmissbruk. Behandlingsarbete kan förstås som en pedagogisk praktik i och med att behandlarna utför ett förändringsarbete med ungdomarna genom att vara delaktiga tillsammans i en ömsesidig relationsprocess och använda målmedvetna beteenden som syftar till att stimulera ungdomarna till att delta i denna relationsprocess. / The aim of the study was how practitioners' reason about their work with adolescents with drug abuse and how this can be understood as an educational practice. The methodological starting point in the study was based on a hermeneutic qualitative approach with semi-structured interviews. Interviews were conducted with five different therapists at four HVB homes in different places in Sweden. Based on the relational perspective, the result has been analyzed. The results showed that the respondents described that they worked with relationship, motivation and participation as well as being safe and stable adults for the adolescents. The conclusion of the study indicates it is the relationship and not the program’s treatment that is the most important when treating adolescents with drug abuse. Treatment work can be understood as a pedagogical practice as the practitioners carry out a change work with the adolescents. This by participating together in a mutal relationship process and using purposeful behaviors aimed at stimulating the adolescents to participate in this relationship process.

<p> </p><p>Detta är en kvalitativ studie med en utvärderande ansats av samverkansprojektet läkemedelsassisterad underhållsbehandling i Hudiksvalls kommun (LMAB). Ett samverkansprojekt mellan socialtjänsten och psykiatrin som har som mål att hjälpa människor med långvarigt missbruk av opiumrelaterade<strong> </strong>droger. Studien är inte en traditionell utredning där effekter och resultat mäts, utan tanken är att försöka förstå samverkan i kontexten av en interorganisatorisk process. Genom att få bättre kunskap och förståelse för fenomenet samverkan som sådant kan förhoppningsvis mera generella lärdomar dras av projektet.</p><p>Syftet med studien är att undersöka hur den faktiska samverkan mellan deltagarna i LMAB-projektet fungerar. Deltagarna eller aktörerna är en projektledare och en socialsekreterare på socialtjänsten, överläkaren och personal på psykiatrin samt klienter som är med i programmet. Jag kommer även att innefatta omvärlden i studien. En omvärld som bland annat inkluderar några politiker i kommunen och en röst från en ideell organisation i samhället. Utifrån syftet kommer frågeställningarna i studien att, genom tematiserade semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju, undersöka hur deltagarna upplever samverkan när det handlar om lagar och regelverk, synsätt, kunskapstraditioner samt hur omvärlden upplever och påverkar samverkansprojektet. Det teoretiska angreppssättet i studien är den nyinstitutionella organisationsteorin som ger begreppet samverkan en teoretisk grundram genom att beskriva, ange orsaker och förklaringar till hur vi kan analysera och förstå de olika mekanismer som kan generera problem i samverkansprojekt där ett antal olika aktörer från skilda människovårdande organisationer och omvärlden är inblandade.</p><p>Ett av de övergripande målen för LMAB-projektet är att genom samverkan mellan psykiatrin och socialtjänsten implementera <em>läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid långvarigt opiumrelaterat narkotikamissbruk</em> (LAB) i kommunens reguljära verksamhet. (LMAB är projektnamnet för LAB i Hudiksvall). Sett till detta mål har projektet nått målet genom att LAB samordnats och blivit en del av beroendecenters verksamhet i lokalerna på Käppuddsgatan 4b i Hudiksvall samt att den konkreta läkemedelsbehandlingen sker på psykiatriska avdelningen tio på sjukhuset. Det finns en klar och tydlig projektledning genom en engagerad projektledare och mycket intresserade övriga deltagare. Att det mellan deltagarna finns en rak och öppen kommunikation är också en gynnande förutsättning för fortsatt framgång för projektet.</p><p>Analysen och resultatet visar att det som generellt gäller för de flesta samverkansprojekt även gäller för LMAB-projektet. Även om samverkan fungerar bra finns det problem under ytan och plats för förbättringar. Några hämmande faktorer för samverkan visade sig vara skillnader bland deltagarna i synsätt, olika regelverk, skillnad i ansvar och beslutsmandat jämte olika kunskapstraditioner. Andra hämmande faktorer var att klienterna ansåg att de psykosociala åtgärderna inte fungerar fullt ut och att omvärldens negativa syn på projektet kan påverka samverkan negativt och i förlängningen klienters fortsatta överlevnad.</p>

Detta är en kvalitativ studie med en utvärderande ansats av samverkansprojektet läkemedelsassisterad underhållsbehandling i Hudiksvalls kommun (LMAB). Ett samverkansprojekt mellan socialtjänsten och psykiatrin som har som mål att hjälpa människor med långvarigt missbruk av opiumrelaterade droger. Studien är inte en traditionell utredning där effekter och resultat mäts, utan tanken är att försöka förstå samverkan i kontexten av en interorganisatorisk process. Genom att få bättre kunskap och förståelse för fenomenet samverkan som sådant kan förhoppningsvis mera generella lärdomar dras av projektet. Syftet med studien är att undersöka hur den faktiska samverkan mellan deltagarna i LMAB-projektet fungerar. Deltagarna eller aktörerna är en projektledare och en socialsekreterare på socialtjänsten, överläkaren och personal på psykiatrin samt klienter som är med i programmet. Jag kommer även att innefatta omvärlden i studien. En omvärld som bland annat inkluderar några politiker i kommunen och en röst från en ideell organisation i samhället. Utifrån syftet kommer frågeställningarna i studien att, genom tematiserade semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju, undersöka hur deltagarna upplever samverkan när det handlar om lagar och regelverk, synsätt, kunskapstraditioner samt hur omvärlden upplever och påverkar samverkansprojektet. Det teoretiska angreppssättet i studien är den nyinstitutionella organisationsteorin som ger begreppet samverkan en teoretisk grundram genom att beskriva, ange orsaker och förklaringar till hur vi kan analysera och förstå de olika mekanismer som kan generera problem i samverkansprojekt där ett antal olika aktörer från skilda människovårdande organisationer och omvärlden är inblandade. Ett av de övergripande målen för LMAB-projektet är att genom samverkan mellan psykiatrin och socialtjänsten implementera läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid långvarigt opiumrelaterat narkotikamissbruk (LAB) i kommunens reguljära verksamhet. (LMAB är projektnamnet för LAB i Hudiksvall). Sett till detta mål har projektet nått målet genom att LAB samordnats och blivit en del av beroendecenters verksamhet i lokalerna på Käppuddsgatan 4b i Hudiksvall samt att den konkreta läkemedelsbehandlingen sker på psykiatriska avdelningen tio på sjukhuset. Det finns en klar och tydlig projektledning genom en engagerad projektledare och mycket intresserade övriga deltagare. Att det mellan deltagarna finns en rak och öppen kommunikation är också en gynnande förutsättning för fortsatt framgång för projektet. Analysen och resultatet visar att det som generellt gäller för de flesta samverkansprojekt även gäller för LMAB-projektet. Även om samverkan fungerar bra finns det problem under ytan och plats för förbättringar. Några hämmande faktorer för samverkan visade sig vara skillnader bland deltagarna i synsätt, olika regelverk, skillnad i ansvar och beslutsmandat jämte olika kunskapstraditioner. Andra hämmande faktorer var att klienterna ansåg att de psykosociala åtgärderna inte fungerar fullt ut och att omvärldens negativa syn på projektet kan påverka samverkan negativt och i förlängningen klienters fortsatta överlevnad.

The aim of this study was to examine how "Professional Exes", individuals that have exited a drug abuse and a criminal career and further are educated to work in the addiction field, transformed their identity and which factors that were significant in the process. The result of this study are based on semi-structured interviews with five Professional Exes and shows which specific factors in the process that contributed to the transformation and what kind of difficulties and barriers that existed during the process. The study suggests that, among other things, identification with others exes and the 12 Step Program are significant factors in the process. Furthermore, the study suggests that a difficulty in the transformation is that residues from the previous identity such as a poor self-esteem occurred in some situations.

Bakgrund: Substansmissbruk är ett växande folkhälsoproblem vilket leder till att sjuksköterskor möter personer med missbruksproblematik i större utsträckning än tidigare. Denna grupp vårdsökande löper ökad risk att utsättas för stigmatisering till följd av bristande kunskap om substansmissbruk och beroende. Detta kan medföra negativa konsekvenser gällande personcentrerad vård vilket kan innebära sämre vårdkvalitet för personer med substansmissbruk. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med substansmissbruk. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Sammanställning av elva vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskats och sedan analyserats utifrån fem steg. Resultat: Resultatet visar att flertalet faktorer påverkar vården av personer med substansmissbruk. Två kategorier framträdde under analysen. Kategorin Kunskapsluckor redovisas med tre underkategorier (Specifik kunskap, Tillitsfull vård samt Professionellt ansvar). Den andra kategorin; Etiska utmaningar redovisas i två underkategorier (Jämlik vård trots rädsla samt Frustration och otillräcklighet). Slutsats: Det finns okunskap hos sjuksköterskor gällande vårdsökande personer med substansmissbruk. Kunskapsbristen kan leda till fördomar och osäkerhet hos sjuksköterskor vilket kan göra det utmanande att vårda personcentrerat. Konsekvensen ka bli försämrad vård för denna grupp vårdsökande. Ökad kunskap samt större erfarenhet är nödvändig för att förbättra vårdkvaliteten för personer med substansmissbruk. / Background: Substance abuse is a growing public health problem. This group of care seekers is at increased risk of stigma settings because of general ignorance regarding substance abuse and addiction. This may lead to negative consequences when it comes to offering person-centered care to this group of people. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for people with substance abuse. Method: A literature review with qualitative design and an inductive approach. A compilation of eleven scientific articles which has been quality checked and then analyzed from five steps. Findings: There are several elements affecting the medical care for persons with substance abuse. Two categories emerged through the analysis. The first category:  Lack of knowledge is described in three subcategories (Specific knowledge, Reliant care and Professional responsibility). The other category: Ethical challenges is described in two subcategories (Equal care despite of fear and Frustration and inadequacy).  Conclusion: There is a general ignorance amongst nurses’ regarding the care for people with substance abuse. The lack of knowledge might stimulate preconceptions and insecurity among nurses. Increased knowledge and greater experience are needed to improve person-centered care for this group of care seekers.