Bakgrund: Det har blivit allt vanligare att organisationer väljer att köpa in tjänster idag. Detta kan till viss del förklaras av att organisationer i allt större utsträckning väljer att koncentrera sig på sin kärnverksamhet istället för att producera tjänsten inom organisationen. Det specifika med tjänster är att heterogeniteten är stor, som ligger i tjänstens natur. Möjligheten att inspektera tjänsten innan köp är mycket begränsad, då en tjänst är en process som handlar om att nå ett specifikt resultat. Denna tjänst blir då svår att mäta och värdera. Det finns idag inga vedertagna existerande modeller som kan tillämpas på tjänsteupphandlingar. Syfte: Vårt syfte är att studera upphandlingsprocessen av kunskaps- och informationsintensiva tjänster, samt belysa vilka svårigheter det finns kring denna process och hur dessa svårigheter kan hanteras. Avgränsningar: De avgränsningar vi har valt att göra är att lägga fokus på kunskaps- och informationsintensiva tjänster, samt urvalsavgränsningar, i form av geografisk och storleksmässig avgränsning. Metod: Studien utgör en fallstudie genomförd på tio organisationer från både privat och offentlig sektor som verkar i flera olika branscher. Den empiriska datan har samlats in med hjälp av 14 intervjuer som sedan har analyserats för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar och uppfylla dess syfte i en avslutande diskussion. Resultat: Då tjänster ofta är svåra att mäta och värdera innan köp medför det att det finns tveksamheter huruvida en objektiv värdering kan göras. Detta medför även svårigheter att utforma kravspecifikation, och det finns en risk för att organisationen saknar rätt kompetens för att upphandla tjänsten. Undersökningen har visat på att skillnaderna mellan organisationers upphandlingsförfarande främst ligger i de grundläggande förutsättningarna för den enstaka organisationen, vilket påverkar resultatet av upphandlingsprocessen. Vi ser svårigheter med att kunna generalisera tjänster inom samma tjänstekategori, vilket medför att det är svårt att utveckla en upphandlingsmodell för alla typer av tjänster, men även för att organisationer har olika interna och externa förutsättningar.

Problem Discussion: Today the banks manage three central products: mutual funds, mortgages and bank accounts. Banks have authority and credibility, the services and the products they offer and sell can sometimes be difficult to understand. Customers are offered a large number of investment options with varying risk profiles. These developments have created an increasing need for knowledge and information among customers. The financial advice that the financial firms provides, remains a very important activity from a customer view. However, there are ambiguities in this advices’ and it has previously been shown to be difficult for a customer in a dispute of ”wrong” advising, to win over the advisers. The Bank sees the client as a partner while the customer develops a personal relationship with the bank. Usually it is the advisors who provide advice to bank customers and give the impression that it is advice rather than selling they are about to give when a customer walks into a bank office. Research questions: How does the law of financial advice affect a private adviser in his advice to customers? How can internal goals and reward systems affect an advisor in his advice? Which factors have influenced the number of notifications before and after the law? Purpose: The main purpose of this paper is to clarify how private advisers consider how the law on financial advisory, internal goals and reward systems affects their advice to customers. Another purpose is to investigate whether there is a difference between an advisors advice and sales. Method:  We have through a deductive approach used existing theories to create a general idea of the theoretical substance. We have used quantitative and qualitative approaches; primary and secondary data were the interviews and statistical data in the form of notifications. Theory: We have used theories such as reward systems, principal-agency theory, trust and confidence, and customer relationship management. Conclusions: The law on financial advice has not had a major impact on the advice. However the adviser’s way of working has changed. Banks have goals to achieve. This affects the advisers’ by the requirements to adapt the advice’s that they give with the goals that needs to be followed. Reward system differs from bank to bank and acts as a tool to motivate advisors. The advisers are not affected largely by the reward system, but primarily of internal goals. The factors that have affected the notifications depends mostly on the media attention;  which increased customers awareness of their rights and the economic crisis; which contributed to the stock market downward trend, affecting customers' outcomes that were other than what they had expected.   There are difficulties to make a distinction between the concepts advising and sales. From the empirical answers, we note that advice and sales go hand in hand and that an advice to costumers will result in some kind of sale.

No description available.

Design används vanligen som något för att uppnå ökad konkurrenskraft. Oftast genom att differentiera och eller positionera produkter, tjänster och varumärken. Designbyråer har med sin specialkompetens sålt tjänster till företag i Sverige sedan femtiotalet. Förändringar i omvärlden som globaliseringen och internationaliseringen, tekniska utvecklingen samt ett förändrat kundbeteende har dock kommit att intensifiera konkurrensen för Svenska designbyråer. Med hänsyn till den problematik som lyfts fram är det intressant att se närmare på vilka faktorer som är viktiga för designbyråers långsiktiga överlevnad på en konkurrensutsatt marknad. Därmed blir syftet att undersöka och analysera förutsättningar för framgångsrika samarbetsformer mellan designbyrå och uppdragsgivare. I uppsatsen genomförs en fallstudie med kvalitativa intervjuer med två uppdragsgivare respektive designbyråer. Samtliga teoretiska områden belyser på något sätt vad som rör samarbeten och hur designbyråer slutligen kan involvera uppdragsgivare som skydd mot i bakgrunden beskriven konkurrens. Utav de kvalitativa undersökningarna gav analysen ett resultat som visade på att lojalitet som en faktor av involvering som i sin tur var beroende av en viss komplexitet av det som avsetts produceras mellan designbyrå och uppdragsgivare. Finner uppdragsgivaren ett behov av designbyråernas tjänster för att lösa sina kunders problem råder ett högt engagemang vilket möjliggör förutsättningar till ett lyckat resultat genom ett gemensamt värdeskapande. I sin tur öppnar det upp möjligheter till att skapa lojalitet som då kan skydda mot intensifierad konkurrens. En viktig och avgörande faktor är huruvida designbyråernas erbjudanden matchar företagens efterfrågan på mer komplexa och avancerade lösningar.

Service Design is a relatively new, unexplored and exciting phenomenon that through an interdisciplinary work methodology designs services. A discussion has been going on for a long time regarding whether there is a difference between products and services. Services are often classified as immaterial, heterogeneous, non-storable and inseparable in relation to products. A question that arises is if something specific characterises the work methodology used regarding service design. The aim with this paper is thus to explain the work methodology when working with service design. To find out the differential and describe the work methodology regarding service design a method is used which includes a case of product design. The work methodology regarding three design cases developed by two different design firms is studied, one of which is a product design case and the other two are service design cases. After that parallels are drawn to chosen theories from the fields Service Management, Design Management and Rational/ Irrational work processes. Some of the conclusions that this paper has generated are that there is a strong user focus in both service design and product design. Another conclusion that has been made is that when working with service design it is important to be conscious about the time- and space aspect to gain a total perspective and a thorough user focus. / Tjänstedesign är ett relativt nytt, outforskat och spännande fenomen som genom en tvärvetenskaplig arbetsmetodik designar tjänster. Det har länge pågått en diskussion huruvida det är skillnad på tjänster och produkter. Tjänster klassificeras ofta som immateriella, heterogena, icke-lagringsbara och oskiljaktiga i relation till produkter. En fråga som då kan ställas är huruvida arbetmetodiken som används vid tjänstedesign utmärker sig på något sätt. Syftet med denna uppsats är således att beskriva och förklara arbetsmetodiker inom tjänstedesign. Arbetsmetodiken vid tre fall utförda av två olika designbyråer studeras, varav ett är produktdesign och två är tjänstedesign. Sedan dras paralleller mot valda teorier från områdena Service Management, Design Management och Rationella/ Irrationella arbetsprocesser. Några slutsatser som uppsatsen har genererat är att det finns ett starkt användarfokus i såväl produktdesign som tjänstedesign. En annan slutsats som dragits är att inom tjänstedesign är det viktigt att ta hänsyn till tid-och rumsaspekten för att få ett helhetsperspektiv och ett ingående användarfokus.

Städbranschen har på senare tid ökat sin omsättning och fler företag har etablerat sig på marknaden, därmed har konkurrensen hårdnat markant och det är viktigt för företagen att ta reda på hur kunder värderar och tänker när de väljer städbolag. Informationen är även viktig ur ett marknadsföringsperspektiv eftersom det blir lättare att möta kunders behov och krav med skräddarsydda lösningar, och i sin tur kan det leda till att företaget skapar både kundnöjdhet och lojalitet. Uppsatsens syfte har varit att ta reda på vad kunderna till Carlstad Städservice tycker om olika aspekters betydelse när de ska välja städbolag samt attityden gentemot företaget. För att ta reda på syftet genomförde vi besöksintervjuer hos kunderna och svaren har sedan analyserats med hjälp av Fishbein´s modell och relevanta teorier och modeller. Resultatet som vi fick fram från undersökningen visar att kvalitet är den aspekt som kunderna värdesätter högst följt av garantier och pålitlighet. Kunderna var också väldigt nöjda med de tjänster som Carlstad Städservice tillhandahåller och företaget överträffade kundernas förväntningar i fem av sex aspekter. Vidare visade det sig att de flesta av kunderna hittade företaget via internet och att den personliga kontakten var avgörande vid köptillfället. Indikationerna ger Carlstad Städservice en riktlinje för hur de ska planera sina marknadsföringsåtgärder och utnyttja sina resurser på ett effektivt sätt.

Syftet med studien var att studera de föreställningar några medborgare hade om Arbetsförmedlingens tjänster och arbetsförmedlarnas kompetens, samt vilka känslor Arbetsförmedlingens logga frambringar hos medborgare. Intresse att studera människors föreställningar om Arbetsförmedlingen väcktes då Arbetsförmedlingen är ett välkänt varumärke som människor har en åsikt om. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med åtta medborgare i Stockholm. Resultatet visar att endast en respondent inte kände till vilka tjänster Arbetsförmedlingen erbjuder. Övriga sju respondenter nämnde utbildningar, personligt stöd, rekryteringsträffar och utbetalning av arbetslöshetsförsäkring. Sex respondenter kände till att arbetsförmedlares kompetens bland annat utgörs av utbildningar som socionom, yrkesvägledare eller andra samhällsvetenskapliga utbildningar, medan två inte visste. Respondenterna förknippar överlag Arbetsförmedlingens logga med negativa benämningar. Slutsatsen är att respondenternas kännedom om Arbetsförmedlingens tjänster och arbetsförmedlarnas kompetens varierade beroende på om man hade egen erfarenhet av Arbetsförmedlingen och på hur aktuellt ämnet är för dem. Men även andras föreställningar och egna förutfattade meningar påverkar människornas föreställningar om Arbetsförmedlingen / The purpose of the study was to examine the attitudes some citizens had about Arbetsförmedlingen services and the work agents competence, and also the feelings Arbetsförmedlingens log brings to citizens. Interest to study people's perceptions of Arbetsförmedlingen was raised since Arbetsförmedlingen is a well-known brand that people have an opinion on. Eight citizens in Stockholm participated in a qualitative interview study. The results show that only one respondent was not aware of what services Arbetsförmedlingen offer. The other seven respondents mentioned training, personal support, recruitment, meetings and payment of unemployment insurance. Six respondents knew that work agents competence consists of education in social work and as professional counselors or other social science courses, while two did not know. Respondents generally associates Arbetsförmedlingens log with negative names. The conclusion is that respondents' knowledge of Arbetsförmedlingens services and the work agents´ working skills varied depending on whether the respondents had personal experience of Arbetsförmedlingen and how current the subject is for them. But also others attitudes and preconceptions affect people's perceptions of Arbetsförmedlingen.

IT-strategier skulle under slutet av 1990-talet gå från att ha varit mer av en ”inköpslista” till en del centrala strategidokument som styrde verksamheten ute i företag och organisationer. Den nya tekniken var en ”möjliggörare” och potentialen ansågs vara enorm. Ny teknik i kombination medbehov av affärsutveckling öppnade upp för stora konsultföretag att marknadsföra sig som leverantörer av IT-strategier, en tjänst som till stor del byggde på erfarenhet och förtroende. Genom att analysera IT-strategier ur en tjänsteutvecklingsmodell når detta arbete fram till de kritiska framgångsfaktorer som skulle göra skillnad på en lyckad IT-strategi framöver. Genom att titta på de förutsättningar som föreligger en tjänst så delas målet för en tjänstutveckling upp i tjänstekonceptet, tjänstesystemet och tjänsteprocessen. Tjänstekonceptet hänvisar till de behov som tjänsten möter. Tjänstesystemet ser till vilka resurser som ska leverera respektive mottaga tjänsten medan tjänsteprocessen ser till de aktiviteter som föranleder en levererad produkt. För att leverera IT-strategier i nivå med eller över förväntan krävdes det av företagen att nå den kvalitet som kunderna förväntade sig. Genom att analysera det förväntningsgap som föreligger mellan förväntad och upplevd tjänst visar detta arbete på möjligheterna att styra den kvalitet som kunden upplever, dels av slutprodukten men än viktigare under själva tjänsteprocessen. Utöver denna kvalitetsstyrning når arbetet ytterligare två slutsatser. Genom att odla de relationer som ett konsultföretag når och senare innehar kan förtroendet fördjupas och möjligheterna till ömsesidiga fördelar uppnås. Slutligen, den erfarenhet som alstras ur IT-strategiprojekt måste absorberas och utvinnas. På så sätt utnyttjas skalfördelar för de större konsultföretagen som legat till grund för empirin.

Företag vars produkt utgörs av kunskap är en bransch med stark tillväxt, som spelar en allt större roll i dagens internationella handel. Eftersom marknaden inom Europeiska Unionen, (EU), skall fungera som en inre marknad med fri rörlighet, är mervärdesskattelagstiftningen inom EU till stor del harmoniserad, genom ett flertal direktiv, varav det centrala är rådets sjätte direktiv. Platsen för tillhandahållandet är det främsta instrumentet inom mervärdes-skatterätten för att undvika att en gränsöverskridande tjänst dubbel- eller icke-beskattas, eftersom det avgör vilken stat som har rätt att mervärdesbeskatta tjänsten. Huvudsyftet i denna uppsats är att utreda och analysera vad som utgör platsen för tillhandahållandet av kunskapstjänster, enligt artikel 9 i sjätte direktivet, och ett delsyfte är att undersöka i vilka situationer tillämpningen av artikeln kan resultera i att en transaktion dubbelbeskattas, icke-beskattas eller på annat sätt snedvrider konkurrensen. Med kunskapstjänster avses framför-allt tjänster utförda av konsulter, konsultbyråer, ingenjörer, jurister och revisorer. Platsen för tillhandahållandet kan avgöras antingen genom att tjänsten beskattas där leverantören är etablerad, enligt ursprungslandsprincipen eller genom att tjänsten beskattas där den konsumeras, enligt destinationslandsprincipen. I sjätte direktivet används en kombination av principerna. Huvudprincipen i artikel 9.1 i sjätte direktivet är baserad på ursprungs-landsprincipen, men i artikel 9.2 finns ett flertal undantag från huvudregeln, där tjänsten istället anses tillhandahållen där den konsumeras. Att destinationslandsprincipen tillämpas kan innebära att tjänsten exempelvis anses tillhandahållen där kunden är etablerad eller där tjänsten fysiskt utförs. Avgörande för vilken regel kunskapstjänsten omfattas av är hur den klassificeras. I uppsatsen framkommer att det föreligger tolknings- och gränsdragningsproblem, emellan de olika reglerna i artikel 9 i sjätte direktivet, samt att medlemsstaterna inte tolkar direktivet enhetligt. En oenhetlig tolkning kan leda till att en kunskapstjänst, vid handel mellan två medlemsstater, blir dubbelbeskattad eller icke-beskattad. En oenhetlig tolkning av begreppen fast driftställe och skattskyldig i artikel 9 kan också få samma konsekvenser, eftersom tolkningen av begreppen kan vara avgörande för platsen för tillhandahål-landet. När det gäller handel mellan ett EU-land och tredje land kan också icke-beskattning och dubbelbeskattning uppkomma. I ett sådant fall är orsaken dock inte en oenhetlig tolkning av sjätte direktivet. Om dubbel- eller icke-beskattning uppkommer är istället beroende av om det tredje landet mervärdesbeskattar tjänsten eller inte. Om ursprungslandsprincipen eller destinationslandsprincipen används för att avgöra platsen för tillhandahållandet i artikel 9 påverkar dock om en situation av dubbel- eller icke-beskattning kan uppkomma. Om en tjänst dubbelbeskattas eller icke-beskattas resulterar detta i snedvridning av konkurrensen, eftersom liknande tjänster beskattas olika. En snedvridning av konkurrensen kan också uppkomma genom att tjänsten beskattas med olika skattesatser. Om ursprungsprin-cipen tillämpas beläggs tjänsten med den skattesats, som finns där leverantören är etablerad. Skattesatserna inom EU inte är harmoniserade, vilket kan resultera i att samma typ av tjänst beläggs med olika skattesatser, beroende av var leverantören är etablerad. Om istället destinationslandsprincipen tillämpas, beläggs tjänsten med den skattesats som finns där kunden är etablerad. Det innebär att tjänsten påförs samma skattesats, oavsett i vilket land leverantören är etablerad. Vid valet av princip måste dock även hänsyn tas till andra kriterier, såsom vilken administration principen kräver och hur enkel den är att tillämpa. Kommissionen har lagt fram två lagförslagsändringar rörande platsen för tillhandahållandet av tjänster, som syftar till att bättre anpassa reglerna till dagens handel. Det utgör därför ett andra delsyfte att analysera vilken påverkan dessa har, i jämförelse med de nuvarande reglerna, på platsen för tillhandahållandet av kunskapstjänster. Om reglerna införs kommer de i princip inte att förändra platsen för tillhandahållandet av kunskapstjänster till icke-skattskyldiga. Vid tillhandahållanden till skattskyldiga kommer dock de nya reglerna ha en påverkan på platsen för tillhandahållandet av kunskapstjänster.

Bakgrund Under de senaste 30 åren har företag inom det privata näringslivet alltmer fokuserat på att skapa nära relationer till sina leverantörer. I motsats till utvecklingen inom det privata näringslivet, har utvecklingen inom offentliga verksamheter alltmer kommit att präglas av att inköpen skall konkurrensutsättas. Lagen om offentlig upphandling (LOU) reglerar i hög grad offentliga organisationers relationer till sina leverantörer. Emellanåt väcks frågan om inte offentliga organisationer skulle ha nytta av närmare leverantörsrelationer, liknande de som finns inom det privata näringslivet, där båda parter känner varandra och varandras behov väl. Syfte Syftet med undersökningen har varit att klarlägga huruvida den offentliga sektorn skulle kunna dra nytta av närmare leverantörsrelationer när det gäller inköp av vissa tjänster, samt att utreda i vilken utsträckning LOU tillåter ett nära samarbete mellan den offentliga sektorn och dess privata leverantörer. Genomförande Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie, då vi har undersökt relationerna mellan Linköpings kommun och dess leverantörer. Fallstudien har genomförts dels genom en kvantitativ enkätundersökning bland Linköpings kommuns leverantörer, dels genom kvalitativa intervjuer med upphandlare och andra ämneskunniga personer. Resultat Undersökningen har visat att offentlig sektor skulle kunna dra nytta av närmare leverantörsrelationer för att tillfredsställa tre olika typer av behov. Dessa behov gäller utveckling och effektivisering av verksamheten, leverantörernas medverkan i utformningen av tjänsterna samt längre avtalstider inom vissa verksamheter. Undersökningen har även visat att offentliga organisationer idag har möjlighet att samarbeta med sina leverantörer under flera olika former. Dessa samarbetsformer tillfredsställer till viss del de behov av närmare leverantörsrelationer som idag finns inom offentlig sektor. / Background During the past 30 years, companies within the trade and industry have more and more focused on creating closer relationships with thier suppliers. In contrast to the development in the trade and industry, purchases within the public sector is nowadays caracterized by keen competition. The relationship between public organisations and their suppliers is regulated to a great extent by The Law of Public Purchases (LOU). Occasionally, the question is raised whether public organisations would benefit from closer relationships with their suppliers, relationships similar to those that can be observed in the trade and industry, where both parties know each other and each others interests well. Purpose The aim of this paper is to find out whether the public sector would benefit from closer supplier relations when it comes to certain services, as well as to investigate to what extent LOU allows a closer collaboration between the public sector and ther private suppliers. Implementation The investigation has been implemented in the form of a case study, since we have studied the relations between the municipality of Linköping and its suppliers. The case study has been implemented partly though a quantitative survey among the suppliers of the municipality of Linköping, partly through qualitative interviews with purchasers and other people that have a lot of knowledge and experience of this matter. Results The investigation has shown that the public sector would benefit from closer relationships in order to satisfy three different types of needs. These needs concern development and effectivisation of the activity, the suppliers participation of the design of the services and longer time limits for contracts. The investigation has also shown that there are possibilities for public organisations to collaborate with their suppliers in different ways. These ways of collaboration partly satisfy the needs of closer supplier relations that we can find today within the public sector.