Denna studie undersöker förskollärarens vardag, med läsning som förskolan i fokus. Tidigare forskning visar att läsning oftas förknippas med vilostunder, så kallad läsvila. I stället bör läsning ses som en egen aktivitet, där barnen även bjuds in att vara mer delaktiga, till exempel i diskussion om det som läses. Syfte med denna studie är att, genom att skugga sex förskollärare vid sex olika förskolor, undersöka när läsning sker i förskolans dagliga verksamhet. Resultatet av vår studie visar att det finns en brist gällande läsning i förskolan som egen aktivitet, men att läsning ändå till vis del sker, men då främst i anslutning till vila, precis som tidigare forskningen visat. / <p>Betyg i Ladok 210311.</p>

Den här studien omfattar fysiska böcker i förskolan med fokus på barns språklärande och förskollärares arbetssätt. Syftet är att synliggöra hur förskollärare arbetar med fysiska böcker i förskolan. Detta för att förstå bokens relevans för barns verbala språklärande. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är följande: På vilka sätt berättar förskollärare om arbetet med fysiska böcker i relation till barns verbala språklärande? Hur kan vuxna stötta barns verbala språklärande i arbetet med fysiska böcker enligt förskollärare? Och, hur ser urvalsprocessen ut enligt förskollärare när de avgör vilka fysiska böcker som ska finnas i verksamheten? Studien tar inspiration från socialkonstruktivismen och metoden byggs vidare på semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Intervjuerna transkriberades och empirin analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet presenteras i huvudrubrikerna: Arbetssätt, Stöttning och Böcker i verksamheten, dessa huvudteman innehåller också underrubriker för att studien ska få en tydligare struktur. Studiens resultat visar olika arbetssätt för att ta sig an en bok. Boksamtal, dramatisering och andra återkommande aktiviteter kring böcker menar respondenterna är viktigt för barns verbala språklärande. Resultatet belyser även engagemang, upprepning och att inte rätta barnen utan istället bekräfta dem, detta i samband med förskollärarens stöttande roll. Till sist visar resultatet vad för böcker verksamheterna prioriterar samt hur viktigt det är att lyssna till barnens intresse för att få dem nyfikna och engagerade. Studiens slutsats visar att den fysiska boken inte får glömmas bort, boken kan vara ett behjälpligt redskap för förskollärare när de ska arbeta med barns språklärande i förskolan.

The purpose of this bachelor’s thesis is to examine which skills Swedish public librarians consider necessary for their work with e-books regarding the acquisition and handling of e-books, as well as the meeting with the user. This study also examines how the librarian’s role as mediator has changed due to e-books, according to librarians. The method used to collect the data was a digital survey that was distributed to 75 public libraries in Sweden and Lundmark’s “skill flower” and Abbotts theory of professions were used to analyze the results. The survey received answers from 132 respondents that showed that it is important for librarians to have technological skills in order to assist users with problems regarding e-books. Librarians should also have a good understanding of how the relationship between the library and the e-book provider works in order to understand why there are certain limitations surrounding e-books. It is also important for librarians to be able to communicate and listen to the users’ problems, as well as inform the users of e-book services at the library. The biggest change for librarians role as mediator is that there are new things that needs to be mediated to the users and librarians need new skills, such as technological skills, to be able to do this. Other skills such as pedagogical skills and literature knowledge the librarians already possess, they simply need to adapt them to newer technologies.

This thesis investigates the discussion within the Swedish library community about making e-books available through public libraries. With the digitization the public libraries encounter new technology, new organizations and new media formats. The purpose of the thesis is to make the process of making e-books available in Swedish public libraries visible through a sociotechnical perspective. By using this perspective the complex consequences of the digitization can be enunciated. The study is carried out by using three research questions about which aspects of making e-books available in Swedish public libraries are discussed in the library press, which organizations are a part of the discussion and lastly which problems and opportunities the e-books can offer public libraries. The study is a text analysis of articles published between 2014 and 2019 in the Swedish library press Biblioteksbladet, bis, and noll27. A sociotechnical perspective is being used both when processing the empirical material and during the analysing process. Dolata’s three transformative levels of technology is being used to both sort and present the collected empirics. By using these three levels the findings are that the aspects being discussed in the library press shows how making e-books available in Swedish public libraries is a complex process. The collective view is that the e-books offer both new problems and opportunities for intermediation, e-books come with both technical and contractual limits, and lastly that cooperation is significant for the continued development of both the format and for making e-books available in the library.

Syftet med arbetet har varit att ta reda på hur pojkar uppfattar sin bokläsning i skola och på fritiden. Tolv pojkar och en bibliotekarie har blivit intervjuade. Jag har funnit att pojkarnas föräldrar värderar läsningen högt och att de har fått den första påverkan av läsning genom att deras föräldrar läste sagor för dem när de var små. Pojkarna får läsa böcker själva i skolan minst en gång i veckan och nästan alla läser själva böcker på sin fritid. Pojkarnas uppfattningar angående vad som behövs för att läsa böcker skiljer sig en del, men att det ska vara roligt har flera av pojkarna uttalat sig om. Något som pojkarna var oense om var om man skulle vara duktig på att läsa eller inte för att läsa böcker. Slutsatsen av detta arbete är att de flesta pojkar har ett eget intresse för att läsa böcker.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskolans pedagoger använder sig av olika läsaktiviteter för att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. För att uppnå studiens syfte och frågeställningar har semi-strukturerade intervjuer genomförts med sex pedagoger. Svaren har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med några centrala begrepp, och därefter har svaren diskuterats med utgångspunkt i tidigare forskning och bakgrund. Tidigare forskning har visat att böcker kan vara en viktig faktor för att stödja språkutveckling hos flerspråkiga barn, samt att pedagogens planering av olika läsaktiviteter kan bidra till att öka ordförrådet hos både enspråkiga och flerspråkiga barn. Studiens resultat visar att pedagogerna anser att det finns olika möjligheter vid läsaktiviteter för att främja flerspråkiga barns språkutveckling, men vissa språk såsom arabiska och svenska tar större uppmärksamhet än andra i förskolans verksamhet. Slutsatsen visar att förskolans verksamhet spelar en viktig roll för flerspråkiga barns, där pedagogernas roll verkar vara betydelsefullt för att främja deras språkutveckling.

Studien redogör för vilken betydelse högläsningen har i förskolan för barns språkutveckling. Detta presenterades genom nyttjande av relevant tidigare forskning och den datainsamling som har genomförts under studiens gång. Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018, s. 14) framhäver att varje barn ska få möjlighet att stimulera sitt talspråk och ordförråd samt kapacitet att leka med ord, beskriva, förmedla tankar, ställa frågor, diskutera och föra en dialog. Syftet med studien är att öka förståelse av högläsningens betydelse för barns språkutveckling ur förskollärares perspektiv. För att uppnå studiens syfte har två frågeställningar ställts vilket är, vilka möjligheter förskolläraren ser med högläsning för barns språkutveckling och hur förskollärare ser på högläsning för att främja barns språkutveckling. Studien stödjer sig på den sociokulturella teorin med inriktning samspel. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes som metod i studien. Semistrukturerade intervjuer tillämpades för att få detaljerade svar från respondenterna där deras perspektiv framställdes angående vilka möjligheter det finns med högläsning för barns språkutveckling och deras arbetssätt med högläsning relaterat till barns språkutveckling. Denna studie har intervjuat sammanlagt tre förskollärare inom två olika kommuner. I resultatet redogörs svaren av intervjuerna som är relaterat till syftet och frågeställningar av studien. Samtliga förskollärare ser högläsning som ett språkutvecklande verktyg och visar att högläsning kan användas på olika sätt för att främja barns språkutveckling. Resultatet visar en ökad förståelse kring högläsningens betydelse och hur viktigt det är att prioritera högläsning i förskolan för att utveckla barns språk.

Syftet med den här studien är att undersöka högläsningens funktion i förskolan. Genom intervjuer med förskollärare och observationer av förskollärare högläsning i barngrupp vill jag skapa förståelse för hur högläsning kan användas som ett pedagogiskt redskap i förskolan. Mina frågeställningar är: 1. Hur gestaltas högläsningen i förskolans praktik? 2. Hur ser förskollärare på högläsningens betydelse i förskolan? Det empiriska materialet har insamlats genom intervjuer med fem förskollärare, samt observationer av förskollärares lässtunder med och för sina barngrupper. Den empiri som samlats in har analyserats med relevant teori och tidigare forskning inom problemområdet.Resultaten visar att alla förskollärare är införstådda med vilken betydelse högläsning har för barns utveckling av språk och literacy. Studien visar även att förskollärarnas syn på högläsning styr hur de utformar högläsning i praktiken. Ytterligare ett resultat som resultaten visar är att den valda tidpunkten för högläsning i stort sätt styr om läsningen ska vara mer pedagogisk inriktad, eller inriktad mot att skapa en omsorgssituation där barnen kan varva ner en stund. Slutsatsen av undersökningen att högläsning uppfyller en dubbel funktion i förskolan, främst pedagogiskt, men även som ett sätt att samla in barn i en lugn och gemensam stund för läsning av bok.Nyckelord: Barn, böcker, förskollärare, högläsning, literacy, språkutveckling.

Syftet med det här examensarbetet är att få kunskap om vilka olika hinder andraspråkselever kan upplever i NO-böckers texter och bilder. Jag har i samband med min studie kommit fram till att språket inom de naturorienterande ämnena är väldigt komplext och abstrakt i jämförelse med andra ämnen i skolan. Teorin bakom studien vilar på det sociokulturella perspektivets medierade redskap som även innefattar läroböcker. För att ta reda på information kring problemområdet jag har valt att undersöka, använde jag mig utav intervjumetoden. Jag intervjuade elever i årkurs 5 för att kunna ta reda på deras svårigheter i skolans NO-böcker. Jag medtog eget material i form av utdrag ur en NO-bok för årkurs 5, där jag hittade en bra bild med tillhörande text jag kunde använda mig utav. Att spela in mina intervjuer gav mig möjlighet att säkerställa validiteten av mitt arbete, eftersom jag vid senare sammanställning av resultatet, hade möjlighet att lyssna ett flertal gånger på elevernas svar på mina frågor. Resultatet av min undersökning visade stor variation på elevernas språkliga svårigheter, både när det gällde texterna i NO-böcker samt bilderna. Vissa upplevde problematik med ämnesspecifika ord, medan vissa elever upplevde svårigheter med både ämnesspecifika samt vardagliga ord. För vissa elever var bilder ett måste och önskade att NO-böckerna innehöll flera bilder. Sedan fanns det de som kände att bilderna inte var nödvändiga för deras förståelse av texterna. När det gäller problematik med bilder i NO-böckerna var det även varierande upplevelser kring detta. Vissa elever ansåg att det fanns bilder som var abstrakta och svåra att tolka, därmed önskade de att bilderna innehöll en hjälpande text för att få förklarat vad som hände i bilden. Sedan fanns det de elever som kände att bilder på föremål, som de inte kände igen sedan tidigare, inte var så lätta att tolka informationen ur. Dessa resultat diskuterade jag sedan med hjälp av tidigare forskning kring problemområdet och upptäckte att det var för det mesta samma typ av resultat jag fick, som många andra forskare. Jag observerade även de bitar som jag fick annorlunda resultat på, vilket gjorde att jag slutligen kunde tolka resultatet ur andra perspektiv än tidigare forskning jag läst om.

Abstract Detta arbete syftar till att belysa förskolepersonals tankar kring traditionella könsmönster och könsroller genom att undersöka hur de använder olika material för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Att motverka kan ske på olika sätt och jag har titta på hur pedagoger använder olika material på avdelningen, men användningen av böcker var det som intresserade mest. Till grunden för studien ligger intervjuer med pedagoger som arbetar på samma avdelning på en förskola i Sverige. Materialet från intervjuerna transkriberas för att sedan analyseras via ett genusperspektiv, vilket menas att man genom ett kritiskt sätt att se på kön och genus analyserar insamlat material. Resultat av studien visar på att pedagogerna på just denna avdelning inte använder böcker som verktyg för att motverka traditionella könsmönster, samt att det fattas kunskap till arbetet med traditionella könsmönster. Pedagogerna är införstådda med att deras arbete att motverka traditionella könsmönster med hjälp av böcker inte sker.