This thesis concerns book reading in school, how to work with it and why. My study includes research from four different writers based on the benefits of reading literature and working with this in schools and with children. I have also studied four reading and writing projects relevant for my thesis. I interviewed two teachers and one school librarian on how they use literature with students and their opinion of book reading in their professions. Discussions in my thesis regarding the advantages of reading books concludes that it is not only good for your reading and understanding, but also for your entire being. You will grow as a social and empathic person and your understanding of other people and cultures will make you a better citizen of the democratic society we live in.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för vilka faktorer som påverkar sjundeklassares motivation gällande läsning. Detta görs genom att få en uppfattning om elevers resonemang kring läsning och en inblick i hur de hanterar svårigheter och motgångar relaterade till läsning. Det genomfördes sex individuella intervjuer med sjundeklassare och intervjuerna var utformade som samtal. Eleverna som intervjuades delades in i två grupper, pojkar och flickor för att sedan delas upp i tre undergrupper: svaga läsare, starka läsare och elever som varken utmärker sig som svaga eller som starka läsare. Eleverna lämnades stort utrymme att tala fritt om sina relationer till läsning. Materialet som samlades in sammanställdes sedan, analyserades och diskuterades i förhållande till teorier om läsning och motivation. Resultatet av intervjuerna visar att eleverna har skilda uppfattningar om böcker och läsning. Det blir också tydligt att eleverna har olika sätt att hantera svårigheter och motgångar på och olika strategier för att undvika dessa. Det framkommer att elevernas motivation påverkas av olika faktorer så som personliga erfarenheter vid läsning, inre bilder i förhållande till bilder i böcker och bilden av sig själva som läsare.

I denna rapport undersöks hur elektroniska böcker (eBooks) enligt standarden Open eBook Publication Structure kan komprimeras på ett effektivt sätt. Anledningen till att området valts är att en välanvänd standard för eBooks inte finns för tillfället. Standarden är relativt ny och senaste versionen av specifikationen har kommit ut under 2002. Med i utvecklingen av standarden finns många stora företag som exempelvis Adobe Systems Inc. och Palm Digital Media. En litterär undersökning för passande komprimeringsalgoritmer har gjorts och två algoritmer för komprimering av eBooks har efter undersökningen utvecklats. Tester och slutsatser angående komprimeringseffektiviteten hos komprimeringsalgoritmerna finns också dokumenterade i rapporten.

Rapportens syfte är att beskriva det tekniska och teoretiska framtagandet av e-boktjänsten BookShark. Den innehåller bland annat styrkanden rörande tjänstens hållbarhet på marknaden samt hur teamet har förhållit sig till arbetsmetoden Scrum. Målgruppen för BookShark är kunder som vill ha möjligheten att handla böcker online på ett smidigt sätt till ett förmånligt pris. Utifrån detta har teamet arbetat enligt visionen Vår vision är att revolutionera sättet människor konsumerar böcker på genom att göra böcker billigare och mer lättillgängliga för alla. Den tekniska utvecklingen har delats upp i fyra lager: Databas, Databasinterface, Serverskript och Front-end. Teammedlemmarna har delat upp ansvarområden inom dessa fyra lager, men samtidigt haft en kontinuerlig uppdatering om varandras arbete för att på så sätt ha koll på respektive teammedlems arbete. BookShark har uppnått den kravspecifikation som sattes av teamet i projektets början, och även om viss utveckling fortfarande skulle krävas för en kommersiell lansering har önskad funktionalitet uppnåtts.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur man kan arbeta med läsmiljön för att stärka barns språkutveckling inom förskolan. De frågeställningar som undersökningen kommer att utgå ifrån är: Hur ser läsmiljön ut på de olika förskolorna? Hur resonerar förskollärare när det gäller användning av böcker för att stärka barns språkutveckling? I förskolans läroplan står det att barnen ska erbjudas en miljö som stimulerar och inspirera till nyfikenhet och nya lärande, “Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen” (Lpfö 98 rev 2016, s. 7). Undersökningen utgår från en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats där sex förskollärare på olika förskolor har intervjuats genom en semistrukturerad metod.  Resultatet har grundat sig på förskollärarnas tankar, samt bilder på läsmiljöerna och framförts utifrån respondenternas svar. Svaren har sammankopplats med vad tidigare forskning lyft fram och även det sociokulturella teoretiska perspektivet. Studiens resultat visar att förskollärarnas intresse och medvetenhet, miljöns utformning och placering, böckernas tillgänglighet, utbud och innehåll, barns delaktighet samt läroplan har betydelse för en inspirerande och lärorika läsmiljö vilket kan bidra till att stärka barns språkutveckling.

Inledning Den här studien handlar om synen på högläsning i förskolan samt hur förskollärare använder sig av böcker och högläsning i verksamheten. Under vår utbildning har böckernas betydelse och barnets språkutveckling uppmärksammats och vi finner båda ett stort intresse förhögläsningens betydelse för barnets språkutveckling. Utifrån detta har vi valt att fördjupa oss i ämnet och vi hoppas få en bredare medvetenhet om högläsningens betydelse då vi praktiserarden i vår kommande yrkesroll. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare ser på högläsning och hur de använder sig av detta i den dagliga pedagogiska verksamheten. Vi kommer att med hjälp av tre olika frågeställningar undersöka vårt syfte. Metod För att få svar på vårt valda undersökningsområde använde vi oss av en kvalitativ metod medintervju som redskap för att få fram syftet med studien. Resultat Resultatet visar hur pedagogerna på olika sätt tillämpar högläsning i verksamheten, det visaräven hur förskollärarna arbetar med böcker på olika sätt. Något som också framkommer ärtidsbristen i verksamheten vilket påverkar både kvalité och antal lässituationer. Vi drar slutsatser av hur förskollärarna går tillväga vid val av bok och när högläsning sker i den spontana fria leken eller som en planerad aktivitet. Samtliga informanter visar att de besitterkunskap om, och att de har erfarenhet av, högläsning. Även om de två olika kommunerna hade olika utbildning inom högläsning, visade det ingen skillnad på deras kompetens.

Samhället lägger stort fokus på könsroller och genustänk samtidigt som Skolverket lägger fokus på att elever behöver läsa mer i skolan. Därför har vi valt att analysera hur könsroller framställs i barnlitteratur. Vi valde ut sex olika barnböcker och gjorde en kvalitativ analys av dom utifrån analysmetoder som Boréus (2015) och Widén (2015) beskrivit samt Nikolajevas (2004) motsatsschema. Syftet med vår studievar att analysera hur könsroller framställs i barnlitteratur. Resultatet visade att i de modernare böckerna framställdes huvudkaraktären inte tydligt som pojke eller flicka men i den äldsta boken var alla könsroller dock mycket tydligt framställda på ett stereotypiskt sätt. Uppsatsens slutsats var att majoriteten av barnböcker är genussmarta där barn i huvudkaraktär ofta är könsneutrala dock inte barnens föräldrar. / <p>Betygsdatum: 2021-06-06 </p>

The younger generation is reportedly not reading anymore and the older generation is concerned. What can be done to make today's youth read more and can libraries be a part of projects which promote reading amongst young people? Some researchers suggest that the digital natives would perhaps be more interested in reading if they were able to read from a screen. But what do the young people say about e-books? Do they read e-books and is it possible that reluctant readers could be encouraged to read more if they got the option of a reading from a tablet? The purpose of this study is to explore the attitudes towards e-books and to see if students from a high school on the Åland Islands prefer one medium over the other. The study further wants to look into the reasons why, or why not they prefer e-books. Two groups of readers are compared with each other: avid readers and reluctant readers, in order to see if there is any difference between them concerning their attitude towards the e-book. Data was collected through a survey which was completed by 55 students aged between 16-18. The theoretical framework builds upon Mats Dolatkhah's ideas of materiality and modality of reading and texts. The results of this study show that the students are not fond of e-books and they actively state that they don't want everything in their lives to be dominated by technology and screens. It is possible to argue that this negative attitude towards e-books has something to do with the materiality of the medium. These results indicate that the young participants in this study aren't inclined to engage in reading with modern technology. The study also shows that the physical appearance of the printed book is a factor which contributes to the students' positive reading experiences.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärarnas tankar kring läslusten och motiv för hur man arbetar med den ska bidra till en medvetenhet kring det läsfrämjande arbetets roll i klassrummet och hur den kan utvecklas. Studien riktar in sig på arbetet med elever under de tidiga årskurserna 1–3. För att nå mitt syfte undersöktes genom intervjuer hur fem lärare inom en mellanstor kommun ser på fenomenet läslust, vilka arbetssätt de använder sig av i undervisningen och hur de motiverar sina val av undervisning. Resultatet visade på en samlad syn bland lärarna vad läslust innebär och att för att arbeta för den krävs en bred repertoar av aktiviteter där interaktion kring böckerna är ett återkommande inslag. Det som motiverar lärarna är att man strävar efter en undervisning som är lustfylld och som kan inspirera eleverna till att inse värdet av att ta del av läsning och böcker. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-13</p>

Att högläsning är viktigt håller de flesta med om, men hur erbjuds detta till de barn som är i behov av teckenstöd? Högläsning har bevisade effekter på barns språkutveckling och allra mest effektiv är den när den är interaktiv, alltså att den vuxna läser med barnet istället för till (Wauters &amp; Dirks, 2017, s. 243). Studier visar även att teckenstödd verbal kommunikation förtydligar ord när talsituationerna är försämrade på grund av ljud i omgivningen (Drijvers &amp; Özürek, 2017, s. 212; Obermeier m.fl., 2011, s. 857), vilket visar att alla kan dra nytta av teckenstöd. I denna studie undersöks den teckenstödda högläsningen i förskolor, jämför den mellan tryckta och digitala böcker, samt vad som behövs för att öka den teckenstödda högläsningen i förskolan enligt pedagogerna själva. Vi utgår från ett sociokulturellt perspektiv och undersöker teckenstödet som medierande verktyg samt hur pedagogen med teckenstöd hjälper barnet i den proximala utvecklingszonen. Undersökningen sker genom två delstudier; en enkätstudie bestående av tretton frågor, inriktad på frekvensen inom olika områden av högläsning med teckenstöd, samt en enkätstudie med sju öppna frågor, inriktad på vad pedagogerna anser om den teckenstödda högläsningen. I den kvantitativa delstudien deltar 41 pedagoger verksamma inom förskolan, samt fem pedagoger i den kvalitativa delstudien. Resultatet visar att en majoritet av pedagogerna i förskolan anser att teckenstöd och högläsning är viktigt, men att få använder teckenstöd vid högläsning. Detta verkar bero på praktiska hinder som kan underlättas genom att få tips och råd, varför konklusionen av denna undersökning är att det krävs mer utbildning inom TAKK för att öka den teckenstödda högläsningen i förskolan.