This master thesis is aiming to find out how school libraries work towards children in school years 1-6. The mainfocus is how the school librarians and teachers work with literature and reading. The theoretical viewpoints aremainly the sociocultural theory and the child perspective.The study was conducted with participants from five different schools in Uppsala, in the form of qualitativesemi-structured interviews. The results show that schools work with literature first and foremost in a pragmaticway, with reading-strategies and activating discussions. Very little time is spent on reading for its own sake. Thegeneral opinion is that the school libraries could – and should – be used more in the daily school work. Thelibrarians claim that they lack both time and financial resources to execute certain projects or be able to offer awider diversity of material. Finally, it is obvious that school libraries vary a lot in both ambition and resources.

This master’s thesis investigates publishing of Swedish literary classics on the web. The purpose is to find out who is publishing and why, and what practice of publishing is used. The purpose is also to find out what importance the publishers attach to textual quality and proofreading. For these questions the “Guidelines for editors of scholarly editions” by MLA is used. The result gives a very scattered picture. Some of the publishers have professional experience in literature publishing and most of them are active in the literary field in one way or another. All the publishers give the overall impression of a true interest in literature and literature as the main purpose of publishing. All editions examined had all the standard information of printed books, ISBN excluded and all publishers except one also followed a good practice of web publishing with easy navigation and information concerning purpose and responsibility. The questions based on MLA’s guidelines revealed big differences between the publishers, some of which had all the information recommended for scholarly editions and some of which had nothing at all. Many of these publishers had other material in abundance though, such as pictures, recordings, musical notes and interactive material. The conclusion is that MLA’s guidelines are not best fitted to examine non-scholarly electronic publishing. A fair picture of many of the publishers in this study was given with other questions focusing navigation, design and other material. Finally, the different publishers are placed in three groups: “The critical editions” with high textual quality and a main purpose of serving the academic world; “The study editions” with their abundance of material and a main purpose of serving students at different levels and “The reading editions” with hardly any extra material and with a main purpose of serving readers - of telling a story. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this master’s thesis is to gain insights into students’ usage and attitudes towards electronic articles and electronic books and how students feel about a change from print collections to digital collections at Växjö University Library. The main questions are: How do different groups of students use the library collections of electronic articles and electronic books? What factors influence the usage of the library collections of electronic articles and electronic books among students? What are the students’ experiences of reading electronic books in comparison with reading print books? What would different groups of students think if the literature they need for their studies were purchased in electronic form instead of print? To answer the questions a user study was carried out at Växjö university library. A web survey was sent to students that had a library card and an email address registered at the library. The result shows that a majority of the students had used the electronic articles but only a third had used the electronic books. The most important factor for users of electronic articles and electronic books was the ability to access them at home and around the clock. Many respondents complained about the difficulty of reading text on a computer screen, and 64 percent preferred to read print books, but 62,7 percent could accept to use electronic books instead of print books and 50,9 percent liked the idea of electronic textbooks instead of print textbooks at the library.

The purpose of this thesis is to explore the situation for ebooksin Swedish public libraries. The background is anincreasing lending of e-books in public libraries, with anacquisition model formed when e-books were more of anexperiment in a few libraries. The debate has escalated in therecent years and in this thesis I aim to investigate thelibraries’ experience with e-books and the current pricemodel. The empirical material comes from interviews witheight head of public libraries in the Västra Götaland region.As theoretical background, I have used Michael Buckland’sfour roles of collections and price models from Lee andBoyle.My results show ambivalence with the price model. Thereare worries that the cost will escalate out of control, but atthe same time my respondents do not want to lose thebenefits of a digital file by limiting the use of it to f e oneuser at a time. At the moment my respondent are not beingactive, but are instead waiting for a better solution to come,perhaps from the Royal Library. Looking at the roles ofcollection regarding e-books, the effect is disputable andpoints towards centralization, mostly because of theindividual libraries’ lack of independence and control overthe e-books. I also suggest that we look at e-books fromanother point of view: that we could benefit from regardingthem more as databases than books in our collections. / Program: Bibliotekarie

Syfte: Studien inriktar sig på hur förskollärare använder högläsning av böcker som verktygför barns språkutveckling och syftet med studien är att fånga förskollärares förhållningssätt och resonemang till böcker. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ forskningsmetod där observation av förskollärare med intervju som komplement tillämpades, för att inhämta dataunderlag till undersökningen. Resultat: Resultatet redovisar hur pedagogers tankar och förhållningssätt kring användandet av böcker i verksamheten ser ut, samt deras olika lässtrategier för barn.  När pedagogerna resonerade om högläsning för barn, uttrycktes varför vissa böcker och lässtrategier var merrelevanta än andra för den egna individen.

Denna uppsats handlar om skolbibliotek samt skolbibliotekariers roll och litteraturfrämjande arbete. Skyltning av böcker i skolbibliotek undersöks också då denna anses vara nära sammankopplad med litteraturfrämjande verksamhet. Detta undersöks utifrån frågeställningarna: Vilka syften har skolbiblioteken och dess litteraturfrämjande arbete? Vad ingår i skolbibliotekariens arbete? På vilka olika sätt exponeras böcker i skolbibliotek? Vilka syften finns med särskild exponering av vissa utvalda böcker? De som intervjuats har varit skolbibliotekarier eller personer som tidigare varit skolbibliotekarier. Observationerna har gjorts på olika typer av skolbibliotek. Skolbibliotekens huvudsakliga syfte har framkommit vara det läsfrämjande uppdraget där bland annat särskild exponering av olika typer av litteratur ingår. Många av de intervjuade kopplar även detta till att eleverna ges förutsättningar till att bli en del av samhället, där demokrati och yttrandefrihet är nära sammankopplat med individers läsförmåga. Skolbibliotekariens uppdrag består av många olika komponenter och mycket är upp till individen bakom titeln. Särskild exponering används inom majoriteten av skolbiblioteken och alla intervjuade nämner detta som ett viktigt och effektivt sätt att presentera böcker. Syftet med denna typ av skyltning är att främja elevernas intresse av böcker. Till detta hör även att rekommendera olika typer av litteratur, där främst nyheter och böcker personalen vill rekommendera blir placerad. Skyltning av böcker har därav en betydande funktion inom skolbibliotekens litteraturfrämjande arbete. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-17</p>

Studiens begynnelsepunkt är förskollärares resonemang kring digital och fysisk barnlitteratur i förskolan som pedagogiskt verktyg. I studien kommer vi beröra betydande ämnen gällande läsupplevelsen och valt att i resultatdelen och i diskussionen använda oss av rubrikerna läsupplevelse hemifrån, pedagogiska samtal i relation till barnlitteratur, läsmiljöns betydelse och fånga barns intresse. Forskning visar att användning av digitala böcker ökar med tiden och att digital läsning i samma utsträckning som fysisk läsning i framtiden antagningsvis kommer användas för att främja barns läs och språkutveckling (Schlebbe 2018, s. 1). Syftet med vårt examensarbete är att undersöka förskollärares resonemang kring digital och fysisk barnlitteratur som pedagogiskt verktyg och hur förskollärarna använder sig av digital och fysisk barnlitteratur i förskolan. Vidare är vårt syfte med denna studie att utifrån förskollärares erfarenhet och upplevelse undersöka skillnader och likheter i relation till läsupplevelsen beroende på fysiska eller digitala barnböcker. Med hjälp av forskningsmetoden fokusgruppsamtal samt intervju genomförde vi en kvalitativ studie där samtliga förskollärare i fokusgruppen och intervjun diskuterade och samtalade utifrån egna erfarenheter och resonemang kring fysisk och digital barnlitteratur som pedagogiskt verktyg. Vidare undersöktes respondenternas erfarenhet gällande skillnader och likheter i relation till läsupplevelsen beroende på om förskolläraren väljer att använda digital eller fysisk barnbok. I fokusgrupperna deltog sju förskollärare från tre olika förskolor i Hallands län. I intervjun deltog en förskollärare från en förskola i Hallands län. Resultatet visar att samtliga förskolor använder fysiska barnböcker i större utsträckning än digitala barnböcker och att förskollärarna i vår studie hellre använder sig av digitala barnböcker vid de tillfällen barngruppen är flest i antal. Förskollärarna skiljer på digitala barnböcker och digitala verktyg och menar att digitala verktyg används med annat syfte än för bokläsning såsom infosökning och dokumentation. Resultatet visar även att samtliga förskollärare upplever att fysiska barnböcker är ett bra verktyg för givande pedagogiska samtal och att det finns en markant skillnad mellan digitala barnböcker samt fysiska barnböcker i relation till läsupplevelsen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en lärare använder sig av digital skönlitteratur i svenskundervisningen i mellanstadiet, och hur denne lärares 21 elever uppfattar användningen. Detta är relevant då digitaliseringen är alltmer framträdande i dagens samhälle och eleverna möter olika typer av texter i såväl skolan som vardagliga situationer. Detta undersöks genom en kvalitativ intervju med läraren och en digital enkät med eleverna. Utifrån intervjun framkom att läraren använder sig av digital skönlitteratur med intentionen att väcka elevernas läslust. Elevernas uppfattning av undervisningen visar att de generellt är positivt inställda till digital läsning, vilket skulle kunna bero på att de erbjuds de olika valmöjligheter som användandet av digital skönlitteratur kan innebära. De har därmed förutsättningar att själva påverka både vilken digital skönlitteratur de möter och hur. Trots att eleverna är positivt inställda till digital läsning, framgår delade meningar om vilket format de föredrar att möta skönlitteraturen i. Slutsatser som kan dras av detta är att oavsett om skönlitteratur läses i digitalt format eller i tryckt format, så krävs ett medvetet och inarbetat arbetssätt för att kunna nyttja det som används till sin fulla potential i undervisningen. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-03</p>

The aim of this study is to analyse which themes, discourses and positions can be identified in the public e- and audiobook debate in the Swedish library journal Biblioteksbladet between the years 2012-2020. Using discourse analysis as methodological framework, various conflict areas have been sorted into economic, juridical, technical and accessibility related themes. Within these themes, several discourses have been identified. By examining which concepts appear in the material and which positions (positive, neutral, negative) the subjects have, an opportunity has been given to better understand how language is used by various represented groups in the debate.

This bachelor thesis studies adults’ reading of fiction e-books. The study emphasizes on the users’ reflections on their reading and their experience with e-books. The aim is to find out how the users read an e-book, how they experience the e-book and the e-book reading and what might be the reasons behind the users’ choice of an e-book instead of a printed book.The empirical data for the study comprises of qualitative interviews with six adult readers of fiction e-books. To analyze the result a content analysis was used. The theory is based upon materiality and modality, two concepts which are part of what is referred to as the four M’s of reading.The results of the study indicate that the users choose to read e-books for various reasons and in various ways. Most users prefer the e-book when traveling. They like the e-book for its accessibility and portability. Only a few users prefer the printed book over the e-book, but most users express a preference for the e-book for reasons concerning its convenient size and functionality.