Denna studie ämnar till att undersöka och analysera pop-up butiker för att kunna bidra med en ökad kunskap kring detta nya fenomen. Vårt främsta syfte är att undersöka hur företagets behov av att skapa relationer och kundens önskningar om att få en upplevelse möts i kontexten av en pop-up. För att få en förståelse kring detta avser studien även att undersöka vilka bakomliggande motiv företag har för öppnandet av en pop-up butik. / This study aims to investigate and analyze pop-up stores in order to contribute to increased knowledge about this new phenomenon. Our main purpose is to investigate how the company's needs to create relationships and how customers wish to get an experience come together in the context of a pop-up. In order to gain an understanding of this, the study also involves investigating the underlying motives companies have for the opening of a pop-up shop.

I Gamlestaden finns det en stor blandning av småföretagare. Bland företagarna finns det ett stort kunskapsgap om hur man driver ett företag i Sverige och många av entreprenörerna har brist på kunskaper i svenska. Flera av dem har också startat företag som ett alternativ till arbetslöshet, främst där själva affärsidén är sekundär. Syftet med projektet är att genomföra en djupgående behovsanalys, genom uppsökande av dessa företag, för att skapa en tydligare bild och en djupare förståelse för vad som krävs för att näringsidkarna ska se värde i att investera tid och energi i respektive verksamhet. Syftet med ett community arbete är att inkludera småföretag och enmansföretag i lokalstadsutveckling genom att se till att deras behov, förhållanden och idéer tas om hand och har en allmän röst. Drivhuset i Göteborg har gett oss ett par frågor som de vill ha svara på. Dessa frågor kommer att besvaras av de lokala företagen som blir besökta och intervjuas. Som ett verktyg utförs en djupgående behovsanalys som hjälper oss att ställa våra frågor till de företag intervjuas och denna behovsanalys hjälper oss att få en djupare förståelse för företagets verksamhet. Vetenskapliga artiklar och litteratur inom 7QM och lean kommer att användas för att besvara våra frågor i resultaten. Frågorna som besvaras är formade utifrån Drivhuset och de resultaten från våra intervjuer. En gemensam grund bygger på att alla engagerar sig, särskilt i utvecklingen som gäller för gamlestadens näringsidkare men också de enskilda aktiviteter som bedrivs i området. För att skapa en strukturerad plan där näringsidkarna strävar mot ett support nätverk krävs ett kunskapsberikande "team" av externa aktörer med kunskap om hur man driver företag. Samtidigt är externa aktörer med kunskap inom lean/7QM en nyckelfaktor för att kunna fortsätta med implementeringen av företagsledning och andra viktiga lean-element som anses vara relevanta för utveckling. Ett gemensamt community med kunskap om implementering av lean och 7QM kan vara lösningen för att lokala näringsidkarna ser ett värde i att engagera sig i ett gemensamt arbete. För att möta näringsidkarna outtalade behov är det nödvändigt att utbilda sig om lean filosofi och betona dess betydelse i företagsledningen. En fullständig förståelse för lean-filosofin är avgörande för hur mottagligt värdet av dess implementering är. Därför anses det vara viktigt att betona de outtalade behoven för varje företag, så att näringsidkarna förstår att det finns faktorer som de kan förbättra för att utveckla sin verksamhet. För att uppnå gemensam lönsamhet bland näringsidkarna i Gamlestan bör du öka ditt deltagande individuellt och bli mer involverad och samarbeta med andra företag. Detta är avgörande för att community projektet ska kunna utveckla verksamheterna individuellt och utveckla Gamlestaden som ett område. Näringsidkarna behöver stöd inom flera områden. En kontinuerlig handledning om hur du ska driva ditt företag smartare kan göras med hjälp av lean och med hjälp av tre viktiga lean-verktyg,5S, daglig hantering och standardisering. För att kunna driva sin verksamhet måste näringsidkarna veta vad som gäller i form av regler och rättigheter. Därför är juridiskt stöd extremt nödvändigt för entreprenörer eftersom för majoriteten, är att driva ett företag i Sverige något nytt. Samarbete mellan interna och externa aktörer krävs för att verksamheterna och samhällets arbete når sin fulla kapacitet. / In Gamlestaden there is a mix of different types of small businesses. Among the traders, there is a large knowledge gap about how to run a company in Sweden and many of the entrepreneurs have a lack of knowledge of the Swedish language. Several of them have also started companies as an alternative to unemployment, primarily where the business idea itself is secondary. The purpose of the project is to carry out an in-depth needs analysis, through outreach activities, to create a clearer picture and a deeper understanding of what is required for traders to see value in investing time and energy in each business. The purpose of such a community is also to include small businesses and sole proprietors in local urban development by ensuring that their needs, conditions, and ideas are taken care of and have a general voice. On behalf of Drivhuset Göteborg, we have received a couple of questions that we will answer. Those questions will be answered by the local companies that we will visit and interview. As a tool, we carryout an in-depth needs analysis that will help us ask our questions to the companies we are going to visit and this needs analysis helps us to gain a deeper understanding of the company's operations. Scientific articles and literature covering lean, as well as 7QM, will be used to answer our questions in the results. The questions we have chosen to answer are shaped based on the question from Drivhuset and the results we have received from our interviews. A common ground is based on everyone getting involved, especially in the development that applies to Gamlestadens traders but also the individual activities that are conducted in the area. To create a structured plan where traders strive towards a support network, a knowledge-enriching “team” of external actors with knowledge of how to run businesses is required. At the same time, external players with knowledge in lean/7QM are a keyfactor in being able to continue with the implementation of business management and other important lean elements that are considered relevant for development. A joint community with knowledge about the implementation of lean and 7QM can be the solution to the local traders seeing a value in getting involved in community work. In order to meet the unspoken needs of traders, it is necessary to educate about lean philosophy and emphasize its meaning in business management. A complete understanding of the lean philosophy is crucial to how receptive the value of its implementation is. Therefore, it is considered important to emphasize the unspoken needs for each business, so that traders understand that there are factors that they can improve to develop their business. In order to achieve communal profitability among the traders in Gamlestan, you should individually increase your participation and get more involved and collaborate with other businesses. This is crucial for the community project to be able to positively develop the activities individually and develop Gamelstan as an area. The traders need support in several areas. A continuous tutorial on how to run your business smarter can be done with the help of lean and the use of three crucial tools, 5S, daily management, and standardization. In order to be able to run their business, traders must know what applies in the form of rules and rights. Therefore, legal support is extremely necessary for entrepreneurs because for the majority, running a business in Sweden is something new. Cooperation between internal and external actors is required for the activities and the community work itself to reach its full capacity.

Under det senaste decenniet har e-handeln expanderat och det gångna årets pandemi i form av covid-19 har bara ökat denna tillväxt. Stora delar av beklädnadshandeln har i samband med detta övergått från att ske offline till online. Syftet med denna studie är att undersöka vad som får konsumenten att välja att handla i fysisk butik vs e-handel. För att uppnå syftet använder sig studien av två kvalitativa metoder i form av fyra fokusgruppsdiskussioner med erfarna konsumenter online och offline inom generation Y. Vidare genomförs det sex semistrukturerade intervjuer med respondenter från tre företag som driver både fysisk butik samt e-handel. Insamlad data analyserades utifrån en tematisk analys. Resultatet visar att konsumenterna utnyttjar fysiska butiker genom dess tillgång till provrum och personlig service samt att e-handel uppmanar mer till köp genom marknadsföring online. Genom analys av resultatet dras slutsatsen att tillgänglighet, utbud och pris är de främsta drivkrafterna till vilken kanal som används av konsumenterna. Att närvaro på sociala medier och recensioner i digitala kanaler påverkar konsumenterna är också slutsatser som dras.

I takt med att samhället har digitaliserats har detaljhandeln utsatts för betydande förändring. I Sverige har de obemannade butikerna ökat och spås bli fler framöver. Framväxten av tekniker som digitala betalnings- och identifieringsmetoder ligger till grund för detta. Samtidigt har totala antalet butiker minskat i gles- och landsbygdsområden. Ett sätt att bryta denna trend är genom obemannade butiker. En framgångsrik etablering av obemannade butiker på marknaden beror på hur konsumenterna mottar affärsmodellen. Forskning i området har funnit ett flertal faktorer som påverkar konsumenternas inställning. Däremot saknas djupgående inblick i konsumenters motivationer och perspektiv. Syftet med denna studie är att bidra till en djupare förståelse av konsumenters inställning vilket kan ge värdefulla insikter kring obemannade butikers för- och nackdelar samt identifiera eventuella förbättringsområden. Studien har utfört sex semistrukturerade intervjuer vars intervjufrågor förankrats i Technology Acceptance Model(TAM) och Technology Readiness (TR). Det empiriska materialet analyserades tematiskt enligt en teoretisk top-down strategi. Den valda teoretiska utgångspunkten var Mick & Fournier (1998) åtta centrala teknologiska paradoxer. Under analysen identifierades fyra paradoxer i respondenternas inställningar: kompetens/inkompetens, effektivitet/ineffektivitet, skapa/uppfylla nya behov och assimilering/isolering. Studiens resultat kan användas för att skapa en bättre kundupplevelse samt integrera tekniken på ett sätt som motsvarar konsumentens förväntningar. Samtidigt står framtidens obemannade butiker inför flera utmaningar, däribland att lösa den upplevda bristen på hjälp och avsaknaden av interaktion.

Modebranschen har under de senaste åren genomgått en dramatisk förändring där e-handeln tar över allt mer och mer. Framtidsprognosen för fysiska butiker ser relativt dyster ut och inom en snar framtid förväntas dessa inte finnas kvar. Detta är tack vare den så kallade butiksdöden vilken innebär att e-handeln tar en allt större plats i konsumenternas val av handelskanal. Detta faktum indikerar i minskade antal köp i fysiska butiker vilket resulterar i en osäker framtid för de fysiska butikerna. Syftet med denna studie var att undersöka vid vilken kanal, online eller offline, dagens konsumenter väljer att handla sina kläder samt vilka aspekter som kan påverka valet. Undersökningen har genomförts med hjälp av en enkät tillsammans med en övergripande litteraturstudie. Resultatet klargör att det var väldigt jämnt mellan kanalerna online och offline men enligt denna studie föredrar konsumenter att handla sina kläder via offlinekanaler. Utifrån vår studie kan även tydas att faktorer som kan påverka en konsument i valet av köpkanal bland annat är säkerhet, utbud, service, tid, plats, social miljö samt graden av bekvämlighet. Resultatet kan förhoppningsvis vara ett hjälpmedel för företag, handlare, detaljhandlare och andra intressenter. Utifrån studiens resultat kan vi ge råd till företag att de bör prioritera segmentering av sina kunder för att rikta sin verksamhet rätt. Företag som kan driva verksamhet både online och offline innehar en fördel då konsumenter idag tenderar att växla mellan olika kanaler. Offlinekanaler bör lägga stor vikt vid placering av butiken, fokusera på utbudet och servicen. Onlinekanaler bör ta vara på faktorerna av bekvämlighet, tid, utbud och säkerhet. Detta kan genomföras genom att erbjuda generösa returvillkor, bra produktbeskrivningar och erbjuda ett stort utbud. / The fashion industry has experienced a dramatic change over the last few years, where e-commerce takes over more and more. The future forecast for physical stores looks relatively gloomy and are expected not to remain in the near future. This is due to the so-called retail death, which means that e-commerce is taking an increasing place in consumer choice of trade channel. This fact indicates in the reduced number of purchases in physical stores which results in an uncertain future for the offline channel. The purpose of this study was to investigate in which channel, online or offline, today’s consumers choose to buy their clothes and what aspects that can affect the choice. The paper has been conducted using a survey together with an overall literature study. The result clarifies that it was very even between online and offline channels, but according to this study, consumers still prefer to shop their clothes via offline channels. Based on our study, it can also be argued that factors that may affect a consumer in the choice of purchasing channel include security, supply, service, time, location, social environment and the level of convenience. The result can hopefully be a tool for businesses, traders, retailers and other stakeholders. Based on the study results, we advise companies that they should prioritize segmentation of their customers in order to direct their business properly. Companies that can do business online and offline hold an advantage since consumers nowadays tend to switch between different channels. Offline channels should place great emphasis on the location and focus on supply and service. Online channels should take into account the factors of convenience, time, supply and safety. This can be achieved by offering generous terms of return, good product descriptions and offering a wide range of products.

När en kund går in i en e-butik för första gången får kunden inte anpassade rekommendationer. Anpassade rekommendationer bygger på information om användare från tidigare interaktion med e-butiken genom ett rekommendationssystem (RS). För nya användare har dock inte systemet den information som behövs för att kunna skapa anpassade rekommendationer, detta problem kallas för kallstart. För att bemöta nya användare i kallstart är RS beroende av deras explicita feedback. Konversationsrekommendationsystem (KRS) möjliggör explicit insamling från användare genom konversation. Explicit information kan lämnas av användare direkt i e-butiken. Informationen kan bestå av egenskaper användare föredrar hos produkter men även mer personlig information. Har inte användare förtroende till systemet kan det bidra till att användare inte vill dela med sig av information. För att användare ska vilja lämna explicit information kan KRS bemöta kallstart med att försöka skapa en känsla av förtroende hos användare. Studien är utförd med en designorienterad forskningsansats. Designelement identifierades genom en litteraturstudie som sedan implementerades i en prototyp för att undersöka om dessa kunde skapa en känsla av förtroende för systemet. Prototypen utvärderades därefter utifrån kriterierna trovärdighet, enkel användning och risk som fångar detta förtroende. Resultatet i denna studie indikerar att användare vill få anpassade rekommendationer presenterade och är därför villiga att bidra med den information systemet behöver. Studien presenterar åtta designförslag för hur KRS kan designas för att skapa en känsla av förtroende hos användare med en dialog mellan systemet och användare, möjlighet att ge effektiv feedback och systemets transparens. / När en kund går in i en e-butik för första gången får kunden inte anpassade rekommendationer. Anpassade rekommendationer bygger på information om användare från tidigare interaktion med e-butiken genom ett rekommendationssystem (RS). För nya användare har dock inte systemet den information som behövs för att kunna skapa anpassade rekommendationer, detta problem kallas för kallstart. För att bemöta nya användare i kallstart är RS beroende av deras explicita feedback. Konversationsrekommendationsystem (KRS) möjliggör explicit insamling från användare genom konversation. Explicit information kan lämnas av användare direkt i e-butiken. Informationen kan bestå av egenskaper användare föredrar hos produkter men även mer personlig information. Har inte användare förtroende till systemet kan det bidra till att användare inte vill dela med sig av information. För att användare ska vilja lämna explicit information kan KRS bemöta kallstart med att försöka skapa en känsla av förtroende hos användare. Studien är utförd med en designorienterad forskningsansats. Designelement identifierades genom en litteraturstudie som sedan implementerades i en prototyp för att undersöka om dessa kunde skapa en känsla av förtroende för systemet. Prototypen utvärderades därefter utifrån kriterierna trovärdighet, enkel användning och risk som fångar detta förtroende. Resultatet i denna studie indikerar att användare vill få anpassade rekommendationer presenterade och är därför villiga att bidra med den information systemet behöver. Studien presenterar åtta designförslag för hur KRS kan designas för att skapa en känsla av förtroende hos användare med en dialog mellan systemet och användare, möjlighet att ge effektiv feedback och systemets transparens.

Modebranschen står inför stora utmaningar då de är en av de mest resursintensiva och mest förorenade branscherna. Samtidigt blir miljöhoten allt större vilket gör att modeföretagen måste ta ansvar som går i linje med de globala hållbarhetsmålen. Därmed krävs det en förändring som gör att företagen är hållbara hela vägen. Vi ser idag en växande handel med en ständigt ökad efterfrågan, framförallt med en uppåtgående trend inom e-handel. Konsekvenserna av detta har inneburit ett stigande antal returer vilka blir allt mer komplexa. Trots den höga returgraden är returlogistiken en del av modeföretagens försörjningskedja som många gånger blir förbisedd. Vidare kan returlogistiken skilja sig åt mellan olika försäljningskanaler vilket sätter ytterligare press på företagen, särskilt då e-handeln växer. Det blir därmed mycket viktigt att hållbarhet är integrerat i alla led i försörjningskedjan, även returlogistiken, för att företagen ska kunna minimera branschens negativa konsekvenser på samhälle, miljö och ekonomi.  Tidigare forskning visar ett gap inom sambandet mellan modeföretagens returlogistik och hållbarhet. Det saknas även forskning kring drivkrafterna för att skapa en hållbar returlogistik, samt forskning som jämför returlogistiken mellan olika försäljningskanaler. Därför syftar denna studie till att utforska svenska modeföretags returlogistik och hur hållbarhet är integrerat i detta, samt deras drivkrafter för att arbeta hållbart med returlogistik. Då olika försäljningskanaler har olika förutsättningar och kan stå inför olika utmaningar med både returlogistik och hållbarhet så är delsyftet med studien att se om processerna och hållbarhetsarbetet skiljer sig mellan försäljning via e-handel och fysiska butiker. För att utföra detta har vi genomfört en kvalitativ studie med ett abduktivt angreppssätt för att få möjlighet att gå från teori till resultat och samtidigt vara öppna för möjligheten att ta in ny data och kunskap. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 10 svenska modeföretag.  Studiens syfte och problemformulering har besvarats genom vår kartläggning av svenska modeföretags arbete med returlogistik. Vi har konstaterat att hållbarhet idag är väl integrerat i försörjningskedjan men att det sker i olika grad och genom olika aktiviteter. Däremot finns det fortfarande en avsaknad av integrering i returlogistiken där företag har svårt att redogöra för hur hållbarhet faktiskt integreras. Detta trots att företagen har tydliga interna och externa drivkrafter till denna integrering. Avslutningsvis kan vi konstatera att returlogistiken skiljer sig åt för e-handel och fysisk butik, både ur ett process- och hållbarhetsperspektiv. Trots denna skillnad visar studiens resultat på en avsaknad av medvetenhet av denna problematik hos företagen.

E-handeln växer mer och mer för varje år och det har aldrig någonsin varit lättare att köpa produkterän vad det är idag. För fysiska butiker är det därför viktigt att använda sina konkurrensmedel,marknadsföringsstrategier och handelsmiljö på rätt sätt för att överleva på marknaden och för attöverleva konkurrensen från den växande e-handeln. De fysiska butikerna behöver fokusera på hur dekan vara konkurrenskraftiga på marknaden för att inte bli utkonkurrerade av e-handeln. Syftet medstudien är att undersöka hur lokala klädbutiker utan e-handel överlever och bemöter konkurrensen fråne-handeln.Vi har använt oss utav en kvalitativ metod för att kunna besvara vår frågeställning och vårt syfte. Vigenomförde kvalitativa intervjuer med fyra butiksägare av fyra små butiker som inte har någon ehandel,och vi analyserade sedan deras svar genom att jämföra svaren som vi fick med det valdateoretiska ramverk som vi använt oss av i studien och även med tidigare forskning inom ämnet. Vigjorde även observationer hos dessa fyra butiker.Slutsatsen som dragits av undersökningen är att mindre butiker överlever på marknaden genom att haen god service och lojala kunder. Det är dessutom inte lönt för mindre butiker att starta en e-handel dådet resulterar i mer jobb och kostnader. / The e-commerce is growing every year and the opportunities to purchase products such as clotheshave never been easier than it is today. For the physical stores it is now important to use theircompetitive tools, marketing strategies, trading environment in the right way to survive the expand ofe-commerce. Their focus needs to be on how to conquer their market as a store and to not get outconquered by the e-commerce. The purpose of this study is while the e-commerce is expanding andtaking over more market shares how does the physical stores react and what kind of competitive toolscan they use to keep the sales up and going without an online store.We used a qualitative research method to answer that question. We conducted interviews with fourowners of shops that does not have an online store, and analyzed the answers by comparing them toour chosen theoretical framework and previous studies. We also made observations at these fourstores.The conclusion drawn from the survey is that smaller stores survive in the market by having goodservice and loyal customers. Furthermore, it is not worthwhile for smaller stores to start an ecommerceas this results in more jobs and costs.

Denna studie är en undersökning om hur Covid-19 pandemin har förändrat kundupplevelsehantering för svensk hemelektronikhandel. Vidare undersöks hur svenska hemelektronikföretag och konsumenter svarat och agerat på dessa förändringar. Forskningen har använt triangulerande datainsamlingsmetoder. Kvantitativ data har samlats in genom enkätundersökningar med konsumenter. Kvalitativ data har samlats in från intervjuer med representanter på svenska hemelektronikföretag. Studien ägde rum under Covid-19 pandemin och utfördes därmed på distans med hjälp av digitala verktyg. Studiens resultat tyder på att Covid-19 pandemin lett till ett hopp på tre år i utvecklingen av handeln inom hemelektronik och därmed bidragit med en övergång från interaktion via fysiska butiker till digitala kanaler. Företag inom hemelektronik har även fokuserat mindre på hur konkurrenter agerat och mer på vad konsumenter efterfrågar. Detta har lett till utveckling av nya kanaler och helt nya sätt att interagera med kunder. De nya kanalerna integrerar mänsklig natur i dess interaktion genom video samt direkt kommunikation mellan kund och anställd. Kunder är mer nöjda med deras upplevelser hos företagen under pandemin än innan pandemin och företagen förutspås fortsätta i den utveckling pandemin bidragit till. / This study investigates how the Covid-19 pandemic has changed customer experience management for the Swedish consumer electronics trade. It also examines how Swedish consumer electronics companies and consumers have responded and acted on these changes. The research has used triangulating data collection methods. Quantitative data have been collected through surveys with consumers. Qualitative data have been collected from interviews with representatives of Swedish consumer electronics companies. The study took place during the COVID-19 pandemic and was thus carried out remotely using digital tools. The results of the study indicate that the Covid-19 pandemic has led to a three-year jump in the development of trade in consumer electronics and thus contributed to a transition from interaction via physical stores to digital touchpoints. Home electronics companies have also focused less on how competitors have acted and more on what consumers demand. This has led to the development of new touchpoints and completely new ways of interacting with customers. The new touchpoints integrate human nature in its interaction through video and direct communication between customer and employee. Customers are more satisfied with their experiences with companies during the pandemic than before the pandemic and the companies are predicted to continue in the development the pandemic has contributed to.

Idag lever vi i ett samhälle som digitaliseras allt mer och mer. Från att handeln för 20 år sedan enbart utfördes i fysiska butiker till att konsumenter idag hemma från tv-sofforna enkelt kan beställa hem produkter via e-handel. Digitaliseringen har främjat handel på internet och gjort att e-handeln har etablerats på modemarknaden. Även sättet som konsumenter handlar, alltså köpprocessen, har påverkats av samhällets digitalisering. Enligt Workman och Studak (2006) består köpprocessen av följande fem steg: behovsidentifikation, informationssökning, alternativutvärdering, köp och utvärdering av köp. En annan aspekt som uppsatsen undersöker är livsstil och då relaterat till familje- och arbetssituation för Generation X och Y. Generation X och Y är ett utgångsläge i uppsatsen. Generation X är födda under mitten av 1960-talet till början av 1980-talet och kännetecknas av att vara karriärsinriktade med begränsad fritid. Internetanvändningen för generationen sker främst i samband med informationssökning och som verktyg, exempelvis e-mail. Generation Y är födda i början av 1980-talet till 1990-talets mitt. Generationen karaktäriseras av att vara flitiga internetanvändare som är relativt högutbildade, då majoriteten har eftergymnasial utbildning. Uppsatsens syfte är att undersöka om köpprocessen skiljer sig mellan Generation X och Y utifrån livsstil, samt om det påverkar konsumenters val av köp i fysisk butik eller via e- handel. Resultatet av undersökningen visar att köpprocessen ser likvärdig ut för de båda generationerna. Däremot skiljer sig generationerna åt när det kommer till hur faktorerna i köpprocessens tredje steg, alternativutvärdering, prioriteras. Å andra sidan är båda generationerna eniga om att pris är den högst prioriterade faktorn. När det kommer till val mellan köp i fysiska butiker och via e-handel visar resultatet att valet inte enbart har med generation och livsstil att göra. Däremot kan slutsats dras att vanor, värderingar och individuella preferenser har större påverkan på vart köp utförs, i fysisk butik eller via e- handel, än vad livsstil samt konsumenters generation har. / Today we are living in a society that is becoming more and more digitalized. Only 20 years ago all kind of fashion trading took place in physical stores. Today, 20 years later, consumers can easily through the Internet purchase products from their couches in front of the TV. The digitalization has encouraged commerce on the Internet, which has established e-commerce on the fashion market. The way consumers shop, in other words the buying process, has been affected by the digitalization in society. According to Workman and Studak (2006) the buying process consists of the five steps: need identification, information search, alternative evaluation, purchase and evaluation of purchase. Another aspect that this essay examines is the lifestyle of Generation X and Y related to family- and work situation. This essay is based on Generation X and Y. Generation X was born in the middle of the 1960 to the beginning of the 1980. The generation is characterized for being very focused on their career, which limit their leisure time. The Internet usage of the generation is mainly in relation to information search and as a tool, for example e-mail. Generation Y was born in the beginning of the 1980 to the middle of the 1990. The generation is known for using Internet frequently and is highly educated, since the majority of the generation has a post-secondary education. The purpose of this essay is to examine if the buying process differentiates between Generation X and Y based on lifestyle, and if this influences the choice consumers make between purchase in physical store or through e-commerce. The result of the study demonstrates that the buying processes of both generations are equal. However, the generations differentiate in the third step of the buying process, alternative evaluation, when it comes to priority of different variables. On the other hand, the generations were united about that price is the highest prioritized variable. When it comes to the choice between purchases in physical stores or through e-commerce the result presents that the choice does not only depend on what generation or lifestyle consumers has. Nevertheless, a conclusion can be that habit, values and individual preferences have bigger impact on where the purchases are executed, in physical stores and through e-commerce, than what lifestyle and generation have.