Background and problem: The phenomenon shopping center was created to meet all the consumers´ demands under the same roof. Shopping centers have developed over time and currently include different experiences for the consumers. Consumers spend a limited time in the shopping centers and therefore it is important to have a functional tenant mix. An important aspect is to create a steady flow of consumers. This can be achieved by having attractive tenants throughout the shopping center.   Purpose and question formulation: This study will be examining whether the placement of a tenant affect the individual tenant´s rent. The purpose is divided in to two questions: How do anchor stores affect the rent for the rest of the tenants? How does the actual placement in the shopping center affect the tenants rent and what are the effects on the rent?   Method: This study has a qualitative approach. The data has been collected from four interviews. When we chose the shopping centers we had a demarcation, the shopping centers were required to have at least 30 tenants to be comparable.   Conclusion: This study shows that the actual placement of the tenants affects the rents indirectly. The two most important aspects to affect the rent is the flow of consumers and the tenants individual needs.

No description available.

Tillgången till internet har under det senaste årtiondet gått från att vara ett tecken på individens välstånd till ett mätvärde för en nations tekniska utveckling. Likväl har tillgången till ett ”öppet internet”, det vill säga ett nät som ej övervakas och begränsas av staten för att förtrycka åsikter, blivit ett mätvärde för hur fritt ett samhälle anses vara. Sverige har en långtgående offentlighetsprincip som skiljer sig markant för hur andra stater. Framförallt då det numera är, i teorin, möjligt att som medborgare begära ut obegränsade mängder information digitalt. Det finns indikationer på att svensk förvaltning står inför en rad utmaningar i hanteringen av internet i allmänhet, och sociala medier i synnerhet. Därmed finns det grund för att undersöka hur den svenska förvaltningen idag förhåller sig till hur de offentligt anställda agerar och uttrycker sig på internet. I underlaget ingår sex fall som hämtats från Justitieombudsmannens (JO) beslutdatabas. Av dessa har riktlinjer och bestämmelser för de myndigheter som fallen berör undersökts i fyra fall. Vidare har en kvantitativ undersökning genomförts för att titta på trender. Resultatet visar en svagt ökande trend över antal inkomna ärenden till JO som berör yttrandefrihet och offentlighet samt sekretess. Även antalet anmälningar riktade mot myndigheters agerande på sociala medier ökar, om än i lägre utsträckning. Den här studien har visat på att det förekommer fall där svensk förvaltning ingripit mot personalens yttrandefrihet på sociala medier och att den offentliga sektorn är i behov av tydligare riktlinjer kring vilka åtgärder de får, samt inte får, vidta när en anställd uttrycker åsikter som kan ses som problematiska för förvaltningen.

Fastighetsägare står dagligen inför utmaningen att samla aktuell information gällande fastigheter, vilket är av betydelse för den löpande driften och dagliga underhållet, samt för utvecklingen av en fastighet. Fastighetsbranschen står inför en möjlig teknologisk förändring av fastighetsförvaltningen genom en implementering av Byggnadsinformationsmodellering (BIM), som möjliggör dokumentation av byggnadsinformation i en digital modell. Det finns ett flertal tidigare studier som kopplar till BIM där fokus primärt varit att utreda hur BIM, som ofta används vid projekt, kan anpassas för att även användas vid fastighetsförvaltning. Tidigare studier understryker behovet av att kartlägga hur BIM kan underlätta informationshanteringen inom fastighetsförvaltning och vilken information BIM behöver innehålla för att underlätta fastighetsförvaltningen. Mot bakgrund av detta, samt det faktum att en stor mängd information gällande fastigheter hanteras inom fastighetsförvaltningen, syftar den här studien till att utreda vilka utmaningar i informationshantering som finns kopplade till fastighetsförvaltningen och vilken information som en BIM i form av en digital modell behöver innehålla för att vara ett användbart verktyg inom fastighetsförvaltningen.  Studien har utförts med en kvalitativ forskningsstrategi och genom litteraturstudier i kombination med semistrukturerade intervjustudier.  Resultatet redogör för vad som utgör viktig information inom fastighetsförvaltningen, vilket även är sådan information som en BIM behöver innehålla för att underlätta fastighetsförvaltningen, och vilka utmaningar som finns kopplat till informationshanteringen. Exempel på vad som utgör viktig information är ritningar, hyresgästinformation och teknisk utrustning och utmaningar kopplat till hanteringen av dessa informationstyper består bland annat av att det saknas heltäckande riktlinjer om vilken information som ska dokumenteras och på vilket sätt, såsom om det ska ske digitalt eller i pappersform. Samtidigt visar studien att användningen av BIM som ett framtida verktyg inom fastighetsförvaltningen är osäker då fastighetsbranschen är en konservativ bransch som ser på den teknologiska utvecklingen med försiktighet.

I Sverige har fonder länge varit en populär sparform, där åtta av tio svenskar investerat i fonder. Det råder dock oklarheter när det kommer till vilken form av fonder som är bäst att investera i om man söker hög avkastning. Det finns studier som visar på att aktivt förvaltade fonder inte kan överprestera index i längre perioder och det finns studier som också visar på motsatsen i kortare perioder. Den effektiva marknads hypotesen, modern portföljvalsteori och andra teorier är diskuterade som bakgrund i denna studie. Den här studien studerar svenska aktivt förvaltade fonder och ett jämförande index vid uppgångar och nedgångar, det vill säga kortare perioder av nedgång eller uppgång på marknaden. Beta och sharpekvoten är två prestationsmått tas fram för att jämföra aktivt förvaltade fonder med SIXRX indexet. Syftet med studien är att se om de aktivt förvaltade fonderna har en högre riskjusterad avkastning än SIXRX i nedgångar, respektive uppgångar på den svenska marknaden. Studien visar ett resultat som tyder på att fonder i de tre nedgångs perioderna har bättre avkastning än index, både vad det gäller beta och sharpekvot. När det däremot kommer till uppgångarna som står för resterande fyra perioder är resultatet blandat. Betavärdet tyder på att fonderna under uppgångar inte presterat bättre än jämfört index, men enligt sharpekvoten har de aktivt förvaltade fonderna en högre riskjusterad avkastning i alla uppgångar. / In Sweden, funds have long been a popular form of savings, with eight out of ten Swedes investing in funds. However, when it comes down to what kind of funds is best to invest in if you are looking for high returns it's hard to know what kind is the best. There are studies that show that hedge funds cannot outperform indexes for longer periods and there are studies that can show the opposite in shorter periods. The effective market hypothesis, mean variance theory and other theories are discussed as background in this study. This study studies Swedish actively managed funds and a price index for upturns and declines on the market. Beta and the Sharpe ratio are two performance metrics to compare actively managed funds with the SIXRX index. The purpose of the study is to see if the active management of the funds has a higher risk-adjusted return than SIXRX in downturns and upturns in the market. The study shows a result that indicates that the three downturn periods have better returns than the index, both in terms of beta and Sharpe ratio. When that comes to the periods when the index has a positive return that account for the remaining four periods, the result is mixed. The beta value indicates that the funds during upturns did not perform better than the Price Index, but according to the Sharpe ratio the active managed funds have a better Sharpe ratio during these periods of time.

Digital informationsmodellering i anläggningsarbeten och byggnader har blivit allt vanligare i byggbranschen. Detta till följd av branschens teknikutveckling, nya standarder och behov av att se byggnadsobjekten i ett livscykelperspektiv. Det har resulterat i att allt större krav ställs på att kunna samordna och klassificera informationen under hela bygg- och förvaltningsprocessen. Syftet med denna studie är att undersöka den potentiella nyttan av att använda CoClass i ett förvaltningsskede och vad som krävs för att underlätta implementering av CoClass för fastighetsförvaltare. Studiens design har utformats som en fallstudie för att uppnå studiens syfte. Som datainsamlingsmetod har semistrukturerade intervjuer gjorts där fem personer som arbetar med systemförvaltning intervjuats. Det erhållna resultatet visar att systemleverantörer av fastighetssystem är redo att tillämpa CoClass men att det saknas kunskap och kompetens vilket medför att det är svårt för förvaltare att kravställa CoClass. Studien har bidragit till djupare förståelse för hur det nya klassifikationssystemet CoClass är uppbyggt och hur det är tänkt att tillämpas. Studien har också visat att CoClass har potentialen att vara det framtida klassifikationssystemet för all bebyggd miljö i Sverige men det krävs att branschen är eniga och har kunskapen som krävs för att nyttja det.

Background and problem: The technological development in recent times has created new norms for daily life. Therefore, the public sector is currently going through a process of digitalization to meet the needs of modern citizens. However, the process has proven to be extremely challenging for municipalities across the nation. As studies have shown there are significant differences between municipalities regarding their efforts related to digitalization. Purpose: The purpose of this study is to develop an understanding of how municipalities are working on digitalization and why there are significant differences between them. Furthermore, the study aims to gain knowledge about the organizational structures, strategies and solutions that have been implemented by municipalities to achieve their objective. Method: To fulfil the purpose of the study, a comparative case study of two separate municipalities has been conducted. Furthermore, two additional departments with each respective municipality have been included to provide additional depth and variation in this study. The empirical information has been collected through semi-conducted interviews and public documents. Conclusions: Digitalization in municipalities is an on-going process, which is complicated in its nature since it represents enormous organizational changes. In order to deal with the challenges of digitalising, municipalities in both cases in this study have developed their own strategies, which are based on an translation of the national strategy for digitalization. Furthermore, both municipalities have created similar organizational structures to lead the process of digitalization. However, it has been concluded in this study that digitalization of municipalities is largely driven by individual enthusiasm, instead of formal structures. There are certain additional factors, which affect digitalization in both municipalities and ultimately create differences between them, these factors include – organizational history and maturity, degree of centralisation, resources, decision-making and trust amongst decision-makers.

Mjuka värden är de bakomliggande faktorer som påverkar kundflödet i en galleria och kan göra den framgångsrik. Detta ska stimulera hyresgästernas betalningsvilja, vilket i sin tur ger möjlighet för ökat driftnetto hos fastighetsägare och ett högre fastighetsvärde. De mjuka värden som vi valt att fokusera på är gallerians image, hyresgästmixen, service, upplevelser och miljöfaktorer. Arbetets syfte är att klargöra skillnader i förvaltningen mellan Singapore och Stockholm med fokus på de mjuka värdena. Resultat har tagits fram på plats i Singapore och i Stockholm, där intervjuer med expertis inom området och besök av elva gallerior gjordes. En skillnad mellan dessa områden är att det finns fler gallerior i Singapore än i Stockholm, vilket leder till en ökad konkurrens. Den ökade konkurrensen leder i sig till att det krävs mer för ett köpcentrum i Singapore att lyckas än för ett i Sverige. Därför förekommer det en mycket stark "imagevilja" i Singapore. Detta bevisas med spektakulära fasader och påkostade innandömen. Singapore har betydligt mer events i galleriorna än Sverige. Varför man har mer events och lekparker i Singapore än i Sverige, skulle kunna vara att Singapores kultur är annorlunda än Sveriges. I Singapore sätts familjen i större fokus än i Sverige. I Sverige är det många som tenderar att se shoppingen som en hobby. I Singapore kan man se shopping som en social aktivitet där hela familjer kommer och handlar tillsammans och därför måste shoppingcentrum anpassas efter shoppingkulturen. I Sverige låter galleriorna butikerna i större utsträckning själva ansvara för butikpersonalens servicenivå. I Singapore ger staten bidrag till gallerior för att förbättra sin personalservice. Detta är en av orsakerna till bättre personalservice i Singapores gallerior. I Singapore finns en lag som reglerar hur man skall miljöanpassa nya byggnader, vilket skulle kunna kompensera deras brist på egna energikällor. I Sverige finns en del direktiv för nybyggnation. Slutsatsen är att det förekommer skillnader i sättet att förvalta köpcentrum mellan Singapore och Stockholm. Skälen till detta är många, främst beror det på olika förutsättningar som skillnader i invånarantal, kultur, turism miljö och målgrupp. När fokus sätts på mjuka värden speglar de förutsättningarna i jämförelseområdena.

Den tätortsnära skogsmarken och dess värde för allmänheten kan vara hotad i framtiden. Exploatering kan komma ske på skogsmark i större grad, i takt med att jordbruksmark får bättre skydd. Jordbruksverket arbetar aktivt med att minska exploatering på jordbruksmark vilket på senare år fått genomslag i mark- och miljööverdomstolen, då flera domar fastställt att mindre antal bostäder inte får uppföras på jordbruksmark.  Den tätortsnära skogen är den mest besökta skogen eftersom människor oftast rör sig i den vardagsnära naturen som finns maximalt två kilometer från sin bostad. Majoriteten av Sveriges befolkning bor i tätorter idag, vilket betyder att den tätortsnära skogen är av stor vikt för friluftsliv och rekreation. Den tätortsnära skogen kan även vara en stor bidragande faktor till större biologisk mångfald samt många ekosystemtjänster.  Exempel på värdefulla ekosystemtjänster för den fysiska planeringen som tätortsnära skogar kan bidra med är att minska effekter av extremväder, skapa god boendemiljö samt förbättrad folkhälsa. Värdefulla ekosystemtjänster för den enskilda individen är exempelvis rekreation, stressreducering och motion.  I slutsatserna för denna undersökning framgår att argumentationen rörande tätortsnära skog varierar mycket i olika kommuner, beroende på bland annat det geografiska läget eller vilka naturvärden som finns lokalt. Undersökningen bidrar även med att vara ett kunskapsunderlag för vilka ekosystemtjänster som skogen bidrar med och vilka styrmedel som påverkar och kan bli påverkade av den tätortsnära skogen.  Kunskap om tätortsnära skog är viktig inom den fysiska planeringen vid exploatering på tätortsnära mark eftersom den innefattar stora värden för människor, miljön och samhället i stort. Därför bör kommuner integrera den tätortsnära skogen redan i översiktsplaneringen genom tydliga argumentationer och viljeinriktningar.

Sverige är beroende av vattenkraften då det är vår viktigaste förnyelsebara energikälla. Många vattenkraftverksanläggningar börjar dock nå sin förväntade livslängd och måste på sikt repareras eller byggas om. Hur reparationerna ska ske är inte alltid givet då en reparationsinsats är en komplicerad process där både hänsyn till den befintliga konstruktionen som till reparationsmaterialet måste tas. Ny forskning visar även på att det är önskvärt om reparations-materialet är kompatibelt med underlaget, då det förbättrar sannolikheten för en lyckad insats. Lyckade reparationsinsatser måste vara av högsta prioritet, då det i slutändan blir en fråga om säkerhet för anläggningen. Vattenbyggnads-betongens sammansättning och proportionering i kraftverken är därför en viktig parameter att studera i samband med förvaltningsprocessen av anläggningarna. Denna studie utreder hur vattenbyggnadsbetongens sammansättning och proportionering i kraftverken kan påverka den fortsatta förvaltningsprocessen av anläggningarna. Utifrån en observationsstudie av fyra vattenkraftverk i Vattenfalls ägo, samt en sammanställning av de rekommendationer som Vattenfall under 1900-talet har utgivit för betongkontroller ämnade för internt bruk, visar denna studie att betongen i de studerade kraftverken till viss del kan relateras till de rekommendationerna aktuella för sitt byggnadsår. Resultaten visar även på att tillgänglig anläggningsdata för den befintliga betongen finns, det krävs bara en del arbete att hitta den. Problem kan dock uppstå i framtiden, då betong vid nybyggnation och reparation saknar fullständig dokumentation. Bristen på ny anläggningsdata blir därför uppenbar. Att ta till vara på ny såväl som befintlig data i borde vara ett sätt för att garantera en ännu säkrare förvaltningsprocess.