Framtiden är fylld av osäkerhet och risk som bör tas i beaktande vid investeringsbeslut. För att kunna fatta ett välgrundat investeringsbeslut behöver osäkerhet och risk hanteras. Vanligtvis kan dessa hanteras med investeringskalkylering. Enligt tidigare forskning används oftast traditionella metoder vid investeringskalkylering. Inom offentlig sektor är det dock inte lika självklart att de traditionella metoderna tillämpas då exempelvis kommuner även behöver beakta omätbara värden. Tidigare forskning har i begränsad omfattning undersökt hantering av osäkerhet vid investeringar från ett kommunalt perspektiv. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur osäkerhet och risk hanteras i en kommunal förvaltning i Sverige vid investeringskalkylering för projekt inom infrastruktur. Genom att kvalitativt studera hur osäkerhet och risk hanteras vid investeringskalkylering i kommunal förvaltning kan studien bidra med ytterligare kunskap till den tidigare forskningen inom det undersökta området. Forskningsfrågan som studien har för avsikt att besvara är: Hur hanteras osäkerhet och risk vid investeringskalkylering för projekt i en kommunal förvaltning? Utifrån detta syfte och forskningsfråga genomfördes en fallstudie på en kommunal förvaltning i Sverige. För att svara på forskningsfrågan samlades empiri in genom diskussioner i två fokusgrupper, en intervju och genom att studera interna dokument från förvaltningen. Slutsatsen från denna studie är att den mänskliga rollen har en stor betydelse vid hanteringen av osäkerhet och risk i investeringskalkyleringen. Förvaltningens modell för kalkylering och hur förvaltningen hanterar oförutsedda kostnader i kalkylen har också en betydande roll, men för en lyckad investering är det deltagarna i projektets förarbete och de tolkningar som ligger bakom kalkylens belopp som har störst betydelse. Fortsatt forskning föreslås att inrikta sig på att kvalitativt undersöka fenomenet i fler förvaltningar och fler kommuner, vilket skulle ge möjlighet till djupare analys. Ett annat förslag är att göra jämförelser mellan hur osäkerhet och risk hanteras över perioder med olika konjunkturer.

Denna studie undersöker hur ledarskapet ser ut i svensk offentlig förvaltning vid distansarbete. Digitaliseringen har påverkat offentlig förvaltning vilket har lett till att allt fler kommunalt anställda arbetar delvis hemifrån. Det offentliga ledarskapet är dessutom otillräckligt utforskat. Dessa faktorer ligger till grund för denna uppsats som ämnar förklara hur ledarskapet hos enhetschefer i Stockholms stad ser ut vid distansarbete. Det teoretiska ramverket fokuserar på det transformativa ledarskapet och dess fyra attribut. Datainsamlingen består av fem semistrukturerade intervjuer med enhetschefer på fackförvaltningar i Stockholms stad. Materialet har sedan analyserats medelst analys av meningsinnehåll. Undersökningen resulterade i att teorins fyra attribut identifierades bland enhetschefernas ledarskap på distans. Detta ledde till slutsatsen att det är svårare att leda på distans och att ledarskapet blir lidande, samtidigt som det även finns fördelar såsom att kompetensutveckling blivit mer lättillgängligt.

I takt med informations- och kommunikationsteknikens utveckling ökar möjligheten att digitalisera offentlig sektor. Övergången till en e-förvaltning har gjort att sättet kommunen och medborgarna kommunicerar på har förändrats genom att kommunen tillhandahåller fler digitala tjänster. Denna studie undersöker hur en landsbygdskommun kan öka medborgarnas digitala delaktighet. Baserat på en fallstudie på Sotenäs kommun intervjuades nio tjänstemän. Syftet var att få en inblick i kommunens relation till medborgarna i samband med användningen av digitala tjänster. För att kunna jämföra hur andra kommuner arbetar med digitaliseringen intervjuades även tjänstemän på Ale och Lomma kommun. Resultatet visade att Lomma och Ale kommun hade olika förutsättningar och metoder för arbetet med den digitala utvecklingen. Tillsammans med resultatet från intervjuerna på Sotenäs kommun identifierades ett antal faktorer som Sotenäs kommun bör beakta i sitt fortsatta arbete med att öka den digitala delaktigheten. Faktorerna var organisationsstruktur, metod, integration, utbildning, transparens, digital agenda och kommunens hemsida. / The accelerating development of information and communication technology has made it possible to digitize the public sector. The transition to an e-government has contributed to a change in the way the municipality and citizens communicate because of more digital services. This study investigates how a rural municipality can increase digital participation. Based on a case study in the municipality of Sotenäs, nine civil servants were interviewed. The purpose was to gain insight into the municipality's relation to citizens in connection with the use of digital services. In order to compare how other municipalities digitize their organization, civil servants at the municipality of Ale and Lomma were also interviewed. The result showed that Lomma and Ale had different requisites and methods when working with digital development. Together with the result from the interviews at the municipality of Sotenäs, a number of factors were identified that the municipality can take into account in its continued efforts to increase digital participation. The factors were organizational structure, methodology, integration, education, transparency, digital agenda and the municipality's website.

The Swedish government has in national action plans and development cooperation pointed out the importance of relizing human rights at the municipal level. One of the municipality`s areas of responsibility is to attain a social service based on principals of democracy and solidarity. In addition, the social worker must apply national legislation, international human rights commitments and a user- or client perspective. The main purpose of the study is to investigate the importance of employees in the realization of human rights in the activities of social services. The study is based on interviews with employees in the social services. The results of the study are analyzed on the basis of theories regarding democracy, law enforcement and social work. The results show that the social workers in the exercise of authority need to apply different perspectives that are sometimes contradictory. The result indicates that the power to realize human rights in the social services is divided between structural factors and factors that have to do with the individual social worker.

Studien fokuserar på att skapa större förståelse kring hur fastighetsföretag organiserar sintekniska förvaltning och hur de använder externa leverantörer för att tillhandahålla olikatjänster istället för att hålla dem in-house. Vi undersöker även hur urvalsprocessen ser ut vidval av extern leverantör och hur tjänstekvalitet upprätthålls mot kunder, när arbetet ligger iextern aktörs händer. För att nå fram till ett resultat har vi utformat en intervjuguide baseradpå vår teoretiska referensram. I den teoretiska referensramen tar vi upp olika teorier omkärnkompetens, transaktionskostnader, relationer och agentteorin. Utöver teorierna består denteoretiska referensramen av avsnitt om outsourcing historiskt, outsourcingprocessen,kontraktskrivning och kvalitetsdimensioner. Intervjuerna består av fem respondenter från fyraolika fastighetsföretag i olika storlekar och fokusområden. Studien är genomförd medkvalitativ metod och intervjuerna är semistrukturerade. Intervjuerna gav oss empirisktmaterial, som vi sedan analyserade utifrån vår teoretiska referensram för att nå en slutsats.Vad vi kom fram till var att urvalsprocessen vid val av extern leverantör inte var likaomfattande som vi trott. Istället föredrog respondenterna att samarbeta med aktörer deetablerat relationer med, mycket på grund av den förutsägbarhet det ger och minskadetransaktionskostnader. Vilka tekniska förvaltningstjänster som inte behålls in-house ochistället outsourcades var för det mesta hantverksarbeten likt VVS, snickeri och måleri. Medanmer serviceinriktade och dag till dag sysslor behålls in-house. För att säkerställa att externaaktörer levererade god tjänstekvalitet övervakas och utvärderas arbetet både under och eftergenomförandet. Om kvaliteten inte uppfyllde det överenskomna, testades gärna nya aktörerpå marknaden som sållades fram genom ett noggrant due diligence arbete. / The study focuses on creating greater understanding around how real estate companiesorganize their technical management, and how they use external suppliers to provide differentservices instead of keeping them in-house. We also examine what the selection process lookslike when choosing an external supplier and how service quality is maintained towardscustomers, when the work is in the hands of an external actor. In order to reach a result, wehave designed an interview guide based on our theoretical frame of reference. In thetheoretical frame of reference, we address various theories on core competence, transactioncosts, relationships and the agent theory. In addition to the theories, the theoretical frame ofreference consists of sections on outsourcing historically, the outsourcing process, contractwriting and quality dimensions. The interviews consist of five representatives from fourdifferent real estate companies of different sizes and focus areas. The study is conductedusing a qualitative method and the interviews are semi-structured. The interviews provided uswith empirical material, which we then connected with our theoretical frame of reference toreach a conclusion. What we found was that the selection process when choosing an externalsupplier was not as extensive as we thought. Instead, respondents preferred to collaboratewith actors they had established relationships with, largely because of the predictability itprovides and reduced transaction costs. The technical management services that were not keptin-house and instead were outsourced were mostly craft work such as plumbing, carpentryand painting. While more service-oriented and day-to-day tasks are kept in-house. To ensurethat external actors delivered good service quality, the work is monitored and evaluated bothduring and after implementation. If the quality did not meet the agreed upon, new players onthe market who were sifted through careful due diligence work.

Uppsatsen syftar till att genom en rättsdogmatisk metod fastställa gällande rätt avseende det förvaltningsrättsliga kravet på namn. I beslutsfattandet finns bestämmelser och riktlinjer som ska efterföljas för att uppfylla det grundläggande kravet om god förvaltning. Det innebär att tjänstemän vid kommunala nämnder och andra myndigheter har ett krav på sig att utreda varje enskilt ärende individuellt. Vidare ska dem förhålla sig professionellt gentemot den enskilde och beakta att handläggningen av ärendet kräver en opartisk utredning, 1 kap. 9 § Regeringsformen (1974:152) och 5 § Förvaltningslagen (2017:900). I 21 § myndighetsförordningen(2007:515) och 31 § förvaltningslagen återfinns tydliga formkrav för hur en tjänsteman ska dokumentera sitt slutliga beslut. Där anges det att namn på ansvarig beslutsfattare (tjänsteman) ska finnas med i beslutet. Enskilda får ta del av namnet och kan i vissa fall utsätta tjänstemannen för otillåten påverkan. Namnkravet enligt 31 § FL och 21 § myndighetsförordningen skulle kunna ersättas med en intern e-legitimering eftersom det inte skulle störa reglerna och principerna om ärendehandläggningen. Det som förändras är att det blir svårare att ta del av namn på tjänstemän. Tjänstemän skulle alltså inte bli anonyma i sin tjänsteutövning.

Denna uppsats har syftat till att undersöka tillitsdelegationens bakomliggande idéers överlevnad i den kommunala verksamheten. Genom en induktiv idéanalys av tillitsdelegationens fyra kommittédirektiv har de bakomliggande idéerna identifierats, för att verka som grund för de semistrukturerade intervjuerna i fallstudien av Tranemo kommun. Efter att identifierat VAD kvarstår frågan om HUR dessa har överlevt. Det är även via det som framkommit av den initiala idéanalys som Tranemo kommuns styrmodell har studerats för att identifiera om och i så fall vilka idéer som lever kvar i verksamheten efter det att tillitsdelegationen lagts ner 2020. Det framgår i resultatet att det går att återfinna idéer ifrån den induktiva idéanalysen, om än inte fullt ut och i vissa fall inte explicit. Idéer som rör bland annat styrningsidéal, uttryck för tillit till professionen och statens vägledning. Det som ser ut att vara de största överlevnadfaktorerna för dessa idéer är att de blivit institutionaliserade1 via institutionella entreprenörers arbete, delade värderingar och en agil verksamhet. / This thesis aimed to investigate the survival of the underlying ideas of the ”Tillitsdelegationen”2 within municipal operations. Through an inductive ideational analysis of  ”tillitsdelegationen´s” four government directives, the foundational ideas were identified to serve as the basis for the semi-structured interviews in the case study of Tranemo Municipality. Having identified WHAT remains, the question of HOW these ideas have persisted arises. It's also through the initial ideational analysis that Tranemo Municipality's governance model has been examined to ascertain whether, and if so, which ideas endure in the operations after ”tillitsdelegationen” was dissolved in 2020. The results indicate that ideas from the inductive ideational analysis are identifiable, albeit not entirely and, in some cases, not explicitly. Ideas in terms of organization, trust and governmental guidance. The primary factor contributing to the survival of these ideas seems to be their institutionalization through institutional entrepreneurs work, shared values, and an agile operation.

Att leda för en mångfaldig verksamhet är en utmaning för ledare oavsett organisation. Att värna om alla människors lika rätt och inte diskriminera är ett krav i ett demokratiskt samhälle, som i Sverige regleras ytterligare av diskrimineringslagen. Speciellt stora är kraven på den offentliga sektorns verksamhet. Kommunal verksamhet ska som en del i arbetet för förbättrad folkhälsa tillgängliggöra motionsmöjligheter. Denna studie handlar om hur dessa krav fungerar i praktiken. Studien fokuserar på de offentliga badanläggningar som är kopplade till kommunen Malmö stads fritidsförvaltning. Den offentliga badanläggningen är intressant av flera anledningar. Delvis för att det är en kroppslig miljö där många identiteter och behov ska rymmas för att kunna ta del av servicen och därför på senare tid uppmärksammats i den offentliga debatten. Eftersom ledarna för dessa miljöer har ansvar för att omsätta statlig och kommunal politik och lag i allmännyttig service, intervjuades i denna undersökning dessa om deras förhållningssätt till sina verksamheter utifrån ett mångfaldsperspektiv. Resultatet av undersökningen är att det trots regelverkens krav och ledarnas goda vilja, finns ett glapp mellan målbilden om en badanläggning för alla och en mångfaldig praktik. Av undersökningen drar vi slutsatserna att glappet finns för att ledarna varken ser de diskriminerande strukturerna de verkar inom och dess konsekvenser, eller ser det som sitt ansvar att överbrygga glappet. Då kraven på- och behoven av mångfalds- och antidiskrimineringsarbete är något samtliga ledare behöver förhålla sig till, är vi säkra på att denna studie är relevant även utanför den studerade kontexten. / Leading for diverse organizations is a challenge for any leader. To protect people's equal rights and not to discriminate is a requirement in a democratic society, which in Sweden is governed further by anti-discrimination legislation. Particularly high are the demands on the activities facilitated by the public sector. Municipal activities are part of the efforts to improve public health in making opportunities available for engaging in physical activity. This study is about how these demands on accessibility work in practice. The study focuses on public bathing facilities connected to the municipality of Malmö City Recreation Management. The public bathing facility is interesting for several reasons. Partly because it is a physical environment in which many identities and needs, need to fit in order to take part of the service and because of this have attracted attention in public debate. As the leaders of these spaces are responsible for translating national and local policy and law into public service, they were interviewed in this study on their approach to their facilities from a diversity perspective. The results of the study is that despite the demands, and the leaders good intentions, there is a gap between the goal of a bathing facility for everyone and an inclusive practice. The work leads us to conclude that the discrepancy is that the leaders do not see the discriminatory structures they operate within and their consequences, or see it as their responsibility to bridge the gap. Since the demands on- and needs of diversity and anti-discrimination work is something all managers need to pay attention to, we are confident that this study is relevant even outside of the context studied.

Varför används inte en gemensam digital plattform som sammanställer tillgängliga e-tjänster bland kommuner? Vilka hinder finns det för att en sådan plattform utvecklas? Är det någon efterfrågan? Genom att undersöka frågorna nämnda ovan klarläggs bristen av stöd idag via webben då det skulle underlätta för medborgarna. Det existerar liknande koncept som det spekuleras om, dock inom andra användningsområden och oftast med en fokuserad riktning. Ta skatteverket, vården och centrala studienämnden som exempel, de har allihop ett stort utbud av e-tjänster. Genom att samla en mängd e-tjänster på en gemensam e-förvaltning uppstår en del svårigheter t.ex. den digitala klyftan. Först undersöker vi efterfrågan av plattform som sedan visualiseras med hjälp av en prototyp och personas. Som komplement till detta intervjuaprojektledningen på Malmö stad som är ansvarig för e-utvecklingen. Undersökningarna visar klara tecken på att det finns ett stort intresse bland medborgarna angående en plattform för e-tjänster. / Why is there no kind of platform that compiles the available e-services in municipalities? What are the obstacles to the development of this platform? Is there a demand? By examining these issues, we highlight the lack of digital services on the web since it would make every day easier for the citizens. It already exists a few similar concepts, mostly with another focus. Take the Tax Agency, health care, and CSN as example, they all provide a vast amount of e-services. By gathering these e-services on a e-government, several difficulties arises i.e the digital divide. A survey was put together to examine if there was any requests for this digital platform. To illustrate how the digital platform could look, we developed a prototype along with three personas to visualize the concept. As a complement we interviewed a project manager in e-development. He was interviewed mainly because of his expertise on the subject. The surveys shows clearly that there is a demand among the citizens regarding a platform containing e-services.

Brottsligheten har ökat under de senaste tio åren. Många människor känner idag oro för brott i det offentliga rummet. Därav är det av stor vikt att våra statliga institutioner, däribland kommuner, arbetar för att säkerställa ett tryggt samhälle genom att förebygga otrygghet och brottslighet.Den här uppsatsen undersöker trygghet och otrygghet i det offentliga rummet av Katrineholms kommun utifrån två perspektiv, kommunens och medborgarnas.  Kommunens perspektiv besvaras genom att undersöka olika dokument som kommunen arbetar utifrån. Det gäller kommunens översiktsplan, kommunplan, det så kallade Medborgarlöfte och en lägesbild utifrån metoden effektiv samverkan för trygghet (EST). Medborgarnas perspektiv utgörs av en trygghetsenkät som genomfördes i november 2023. Dokumenten kommer att analyseras med hjälp av kvalitativ textanalys.Resultatet presenteras med utgångspunkt från de mest relevanta delarna av trygghetsenkäten där trygghet och otrygghet tas upp likväl vad som bidrar till trygghet och otrygghet samt varför en plats anses som otrygg. Dessa delar bildar också det teoretiska ramverket för studien.Till stor del stämmer kommunens perspektiv på trygghet överens med medborgarnas perspektiv på trygghet men på några punkter skiljer det sig. Kommunen visar dock att man tar medborgarnas oro på allvar, involverar medborgarna och vidtar åtgärder på otrygga platser för att minska samhällsproblem och bidra till trygghet för medborgaren.