Detta examensarbete utformar rekommendationer för återbruk vid lokalanpassningar ur ett fastighetsägarperspektiv. Befintlig forskning har huvudsakligen fokuserat på övergripande drivkrafter och hinder för att påbörja återbruksarbete, utan att beakta hur detta arbete ska fortskrida och etableras i fastighetsägares affärsstrukturer. Därmed initieras detta examensarbete, genom att jämföra fastighetsbranschens övergripande uppfattning om återbruk, tillsammans med en djupgående undersökning av ett enskilt fall och dess ingående aktörers inställning. Genom att utgå från de unika förutsättningarna i det enskilda fallet och den generella uppfattningen hos återbruksaktörer presenteras rekommendationer för hur fastighetsägare bör navigera mellan de hinder och möjligheter som finns kopplade till återbruk. Examensarbetet baseras på litteraturstudie, intervjustudie och klimatberäkningar, vilka utforskar återbruk på en generell nivå och specifikt inom fastighetsbranschen. Intervjustudien involverar både aktörer inom branschen i stort samt specifika aktörer inom det enskilda fallet. Resultaten visar på tydliga strukturella utmaningar och brist på incitament för återbruk. Samtidigt identifieras en betydande potential för fastighetsägare att driva förändringen mot en mer cirkulär ekonomi. Analysen visar att det är av största vikt att utvärdera beslut inom lokalanpassningsprojekt med långsiktighet och systemperspektiv i fokus. Återbruk bör därmed ses som ett av många verktyg att uppnå mer hållbara lokaler inom fastighetsbranschen, i stället för en lösning som alltid ska appliceras oavsett förutsättningar. Trots att återbruk kräver gemensamma insatser från hela värdekedjan, spelar fastighetsägare en avgörande roll i att driva denna utveckling framåt. Vidare är det viktigt att värdera klimatmässiga, ekonomiska, tekniska och estetiska parametrar noggrant vid beslutsfattande. Enligt klimatberäkningarna är komfortmodul, installationsgolv och innertak de komponenter med störst klimatbesparingspotential i det enskilda fallet.  För att övervinna de strukturella hindren inom branschen och möjliggöra för fastighetsägare att sätta tonen och skapa incitament för återbruk, föreslås flera rekommendationer. Fastighetsägares centrala roll i värdekedjan ger dem en unik position och möjlighet att ställa krav på övriga aktörer inom branschen. Detta inkluderar att införa nya prismodeller som belönar återbruk, utveckla standardiserade lösningar för lokalanpassningsprojekt i syfte att underlätta framtida återbruksprojekt och ta ansvar för garantier för återanvända produkter. Dessa åtgärder leder till både ekonomiska och miljömässiga fördelar för fastighetsägare samtidigt som de driver på branschens engagemang för återbruk. Slutligen är det fördelaktigt att hantera återbruksprojekt i etapper för att hantera den låga mognadsnivån på marknaden. Genom att ta dessa steg kan fastighetsägare spela en avgörande roll i att främja cirkulär ekonomi inom fastighetsbranschen och uppmuntra andra aktörer att följa deras exempel. / This thesis presents recommendations for the reuse of premises, with a specific emphasis on the perspective of property owners. The study involves a comparative analysis between the broader industry perspective on reuse and a singular case study, including the attitudes of its stakeholders. Based on the unique conditions of the individual case and the general perception of involved actors, recommendations are presented on how property owners should navigate between the obstacles and opportunities associated with reuse. The recommendations are customized to address the specific circumstances of the individual case while aligning with the prevailing industry sentiment.  The thesis is based on a literature review, an interview study and climate calculations, which explore reuse both on a general level and specifically in the real estate sector. The interview study engages actors from the broader industry as well as specific actors within the studied case. Findings reveal significant structural challenges and a notable absence of incentives for embracing reuse practices. Concurrently, the research underscores a significant opportunity for property owners to drive the transition towards a more circular economy. The primary finding emphasizes the importance of evaluating reuse decisions from a long-term and systemic approach. Reuse should thus be seen as one of many tools to achieve more sustainable premises in the real estate sector, rather than a solution that should always be applied regardless of conditions. While collaboration across the entire value chain is essential for successful reuse initiatives, property owners are uniquely positioned to drive this transformative agenda forward. Furthermore, decisions must be informed by considerations spanning climatic impact, economic viability, technical feasibility, and aesthetic outcomes. Notably, climate calculations for the individual case highlight that components such as the comfort module, installation floor, and ceiling offer the highest potential for climate impact reduction through reuse strategies. To overcome the structural barriers in the industry and empower building owners to lead the charge in promoting reuse, several strategic recommendations are proposed. Given their influential position in the value chain, property owners can wield their leverage to impose demands on other actors within the sector. This includes introducing innovative pricing models that incentivize reuse, developing standardized reuse solutions to facilitate future reuse projects, and taking responsibility for warranties on reused products. These measures not only deliver economic and environmental advantages to property owners but also foster broader industry commitment to reuse practices.

Digitalisering är ett nytt fenomen och introducerades in till offentliga myndigheter vid 1970-talet. Med digitaliserade system kan de offentliga myndigheterna reformera sig till en mer effektiv, och komplett myndighet. De kan då utföra sina uppgifter med högre kvalité och kortare tidsintervaller. Syftet med detta arbete är att studera effekterna som digitaliseringen medfört på tre olika delar av organisationen, verksamheten, handläggarna och kontakten med medborgare. Detta för att vi kan utvärdera hur Försäkringskassan har påverkats på grund av digitala system. Genom att utgå från tidigare forskning har vi utfört en kvalitativ studie som studerar effekterna av digitalisering inom Försäkringskassan och dess enheter i Borås stad. Fyra semistrukturerade intervjuer utfördes på fyra olika enhetschefer inom försäkringskassan i Borås stad, samt att handläggare besvarade även en enkät angående ämnet digitalisering. Utifrån insamlad empiri och det teoretiska ramverket har vi utformat en analys angående de effekter som medförts av digitala system. Denna analys används senare för att besvara studiens frågeställningar och uppnå studiens syfte. Resultatet visar att digitaliseringen har påverkat verksamheten genom att förenkla det vardagliga arbetet i både positiv och negativ form, genom mindre fysisk dokumenthantering och strukturering vilket görs genom digitala system. Handläggare kan därmed utföra fler beslut inom ärenden under en kortare period. Beslutet blir mer korrekt genom att de digitala systemen hjälper till med regel ramverk som sätts för specifika ärenden. Eftersom tidsramen för varje ärende minskar får medborgare tillgång till sjukersättning fortare. Dock finns det idag mindre kontakt mellan medborgarna och handläggarna, vilket kan exkludera medborgare från tjänsterna då dessa inte är erfarna inom de digitala systemen. / The digitalization of the public sector is a new phenomenon that has been introduced during the early 70's. The public organizations can with digitalized systems reforms themselves to a more effective, and complete government that can perform its tasks to a higher standard and shorter time periods. The purpose of the work is to study the effects that digitalization has brought on three different dimensions: From a business perspective, a management perspective and a citizens' perspective where we can evaluate how these have changed due to digital systems. Based on previous research, there has been a qualitative study that studies the effects of digitalization within Försäkringskassan and its units in Borås. Four semi-structured interviews were conducted on four different unit managers within Försäkringskassan, and 51 out of 70 administrators answered a survey on the subject of digitalization. Based on collected empirical data and the theoretical framework, we have designed an analysis of the effects brought about by the digital systems. This analysis is later used to answer the study's questions and achieve the purpose of the study. The result shows that digitalization has affected the organization by simplifying everyday work in both positive and negative form, through less physical document management and structuring, which is done through digital systems. Administrators can thus make more decisions in cases for a shorter period and that the decision becomes more correct by the digital systems helping with the regulatory framework set for specific cases. As the time frame for each case decreases, citizens gain access to compensation faster. However, less human contact takes place between citizens and administrators, and thus some citizens can be excluded from the services because of not being knowledgeable in technology.

Denna uppsats behandlar hur artificiell intelligens kan användas som ett effektiviseringsredskap inom offentlig förvaltning samt hur man går tillväga att implementera ny teknik i organisationen, vilka hinder man kan stöta på och hur man arbetar med implementeringsprocessen. För att kunna hänga med i resultatet av forskningen börjar vi därför med att förklara hur AI fick sin början, vad den var menad för och hur den har utvecklats. Att sedan implementera denna teknik i olika förvaltningar som i sig kontinuerligt utvecklas organisatorisk hela tiden för att återspegla samhället är det intressanta att undersöka, för nu handlar det inte bara om ny teknologi längre utan man måste anpassa sig till organisations- och implementeringsteori. Så vi fortsätter med att förklara vad en offentlig sektor är med huvudfokuset på; offentlig förvaltning, policy, projekt, implementeringsteori och lagarbete. Tanken med dessa olika kapitel är att de skall ge en förståelse som skall leda till syftet som var att undersöka hur Försäkringskassan, en statlig svensk myndighet har jobbat med att implementera AI i sin organisation och hur den nya tekniken nu kan användas som ett effektiviseringsredskap. / This paper addresses how artificial intelligence can be used as an efficiency tool in the public administrations and how to implement new technology in the organization, which obstacles can be encountered and how to work with the implementation process. In order to be able to understand the results of our research we begin by explaining how AI got its beginning, what it was meant for and how it has evolved. To then implement this technology in various public administrations that continuously develop organizationally all the time to reflect society is interesting to examine, because now it is not just about new technology anymore but one has to adapt to organizational and implementation theory. So we continue to explain what a public sector is and how it works with the main focus on; Public administration, policy, projects, implementation theory and teamwork. The purpose of these various chapters is to give an understanding that will lead to the purpose of our research on how the Swedish Insurance Agency Försäkringskassan, a governmental Swedish authority has worked to implement AI in its organization and how the new technology can now be used as an efficiency tool.

Vi lever i ett samhälle där elektronisk information och kommunikation får en allt större betydelse både i vardags- och arbetslivet. I föreliggande avhandling studeras den utveckling som innebär att offentliga organisationer digitaliseras, det som kan kallas för e-förvaltning. Utgångspunkten för dessa studier är en vilja att undersöka vilka betydelser värden har i digitaliseringsprocesser i offentliga organisationer. Tre kvalitativa, tolkande, studier har genomförts. En av dessa var en studie av svenska e-förvaltningspolicyer. De två andra delstudierna var fallstudier av digitalisering som företogs i dels Landstinget i Östergötland, dels på Försäkringskassan. Fallstudierna har baserats på intervjuer, dokumentstudier och observationer. Teoretiskt bygger avhandlingens analyser på teorier om offentliga värden, legitimitet samt samspelet mellan teknik och organisation. Analyserna visar på vilka värden som ges betydelse i digitaliseringsprocesser i det offentliga och hur digitaliseringen kan påverka grundläggande demokratiska värden i offentliga organisationer. Avhandlingens resultat kan sammanfattas i tre övergripande slutsatser: 1) Digitaliseringen av den offentliga förvaltningen är kontextberoende och sker i ett samspel mellan teknik, policy och förvaltning samt de värden som är knutna till dessa. 2) Utvecklingen mot e-förvaltning ger uttryck för en mångfald av värden, och inspireras och formas av tankegods från olika värdegrunder. 3) Digitaliseringen kan påverka de demokratiska värdenas ställning i offentliga organisationer, och därmed ha betydelse för förvaltningens legitimitet. Avhandlingens centrala kunskapsbidrag är en större förståelse för vilka implikationer e-förvaltningsreformer kan ha för förvaltningens demokratiska och byråkratiska värden och dess legitimitet. Digitaliseringsprocesser är inte värdeneutrala, utan både formas av och formar värden i samspelet mellan teknik, politiska målsättningar och förvaltningens unika organisatoriska och verksamhetsmässiga förutsättningar. En medvetenhet kring digitaliseringens värden är därför betydelsefull när e-förvaltningsreformer initieras och genomförs. Ytterligare forskning om hur de processer ser ut där värden hos teknik och offentliga organisationer formar och präglar varandra kan bidra till att upprätthålla den offentliga förvaltningens legitimitet i en digitaliserad värld. / We live in a society where the importance of digitalisation grows in every day life as well as in the workplace. In this dissertation the development of the digitalisation of public administration is studied – this development is usually referred to as egovernment. The main focus of the analysis in this dissertation is to gain a better understanding of the meanings of values in these digitalisation processes in public organisations. Three qualitative, interpretative case studies make up the foundation for this analysis. The first case is an analysis of Swedish e-government policies. The two other cases focus on organisational practices in public administration; the County Council of Östergötland and the Swedish Social Insurance Agency. These case studies have been based on interviews, document studies and observations. Theoretically the analyses of the dissertation build on theories of public values, legitimacy and the interplay between organisation and technology. The analyses show which values are given importance in digitalisation processes and how digitalisation can affect basic democratic values in public organisations. The results of the dissertation can be summarised in three comprehensive conclusions: 1) The digitalisation of the public administration is context dependent and takes place in an interplay between technology, policy and administration and the specific values which constitute these different domains. 2) The development towards e-government comprises a multitude of values, and is inspired and shaped by different sets of values. 3) The digitalisation can influence the role of the democratic values in public organisations, and therefore affect the legitimacy of the public administration. The main contribution of this dissertation is a deeper understanding of what implications e-government reforms can have for the administrations democratic values and its legitimacy. Processes of digitalisation are not value neutral, but are booth shaped by and shape values in the interplay between technology, political goals and the administrations particular organisational forms. Hereby, awareness of the values of digitalisation becomes crucial when e-government reforms are initiated and carried out. Further research on how technology and public organisations shape each other can contribute to uphold the legitimacy of public administration in a digitalised world.

Den här avhandlingen undersöker utvecklingen av en elektronisk förvaltning ur ett legitimitetsperspektiv. Det övergripande syftet är att analysera den reella och potentiella förändring som e-förvaltning innebär för den offentliga förvaltningens legitimitetsgrunder, både i form av hur e-förvaltning har formulerats som idé, och hur det konkret har gått till när e-förvaltning har implementerats i praktiken. Avhandlingen består av fem artiklar som undersöker olika aspekter av syftet, från idéerna bakom e-förvaltning på internationell nivå, till implementeringsprocessen på lokal nivå. Den övergripande analysen använder sig av så kallad pragmatisk institutionalism, samt perspektiv på hur legitimitet skapas och upprättshålls i förvaltningen. En fallstudie av en svensk kommun utgör det huvudsakliga empiriska materialet. Detta material kompletteras med en mindre studie av ytterligare en svensk kommun, samt dokumentstudier av den Europeiska Unionens policy för e-förvaltning. Avhandlingen lyfter fram fyra huvudsakliga slutsatser: (1) e-förvaltningsreformer bidrar till skapandet av en ny praxis, där den praktiska utvecklingen och tillämpningen av IT blir ett allt viktigare inslag i den studerade kommunens organisering och serviceutövning, (2) detta bidrar till en omorganisering av aktörsroller- och förhållanden. Ledande tjänstemän i kommunen övertar den strategiska styrningen av utvecklingsprocessen från lokala politiker, medan kommunens närbyråkrater kringgås genom att medborgaren förväntas ta ett större eget ansvar för interaktionen med förvaltningen, (3) legitimitetsgrunder såsom brukarinflytande och kundanpassning placeras därmed i förgrunden medan den politiska styrningen och bedömningen hamnar i bakgrunden, (4) dessa förändringar tyder på allt starkare inslag av en gör-detsjälv-logik, där legitimitet i genomförandeprocesser främst grundar sig i individens möjlighet till självbetjäning och självförvaltning via elektroniska kanaler. / This thesis explores the development of an electronic government from a legitimacy perspective. The overarching aim is to analyse the actual and potential processes of change and impacts of e-government on bases of legitimacy within public administration – both with regards to how the ideas behind e-government have been formulated as well as how e-government in practise has been realised. The thesis consists of five articles that examine different aspects of the overarching aim; from the ideas behind e-government on an international level, to the practical implementation process in local government. The overarching analysis uses an institutional perspective and perspectives on the creation and maintenance of legitimacy in public administration. An in-depth case study of a Swedish municipality provides the main empirical material for the analysis. In turn, the material is supplemented with a smaller case study of another Swedish municipality, as well as document studies of the e-government policy of the European Union. The analysis arrives at four overarching conclusions: (1) egovernment reforms contribute to new practises, in which the development and application of IT is becoming increasingly central for the local organisation and the provision of public services, (2) this contributes to a reorganisation of actor roles and relationships. Leading public officials shoulder the strategic steering usually confined to local politicians, whilst street-level bureaucrats are circumvented by citizens since citizens are expected to shoulder greater individual responsibility in their interaction with administrations, (3) in turn, certain bases for legitimacy are placed in the foreground, in particular user influence and customer adaptation, whilst political steering and evaluation are downplayed, (4) these developments point at the emergence of a do-it-yourself-logic, in which legitimacy is mainly based on creating sufficient preconditions for individual selfservices and self-government through the electronic channels of administrations.

Hyresrätten är en viktig del för svensk ekonomi och sysselsättning. Boendeformen gör det enklare för personer att flytta mellan orter, utan att först behöva köpa en ny bostad och sälja sin gamla. För att se över möjligheterna att främja hyresrätten beslutade regeringen den 30 juli 2015 att tillsätta en särskild utredare med uppgift att bland annat analysera området ”ingripande mot misskött förvaltning av hyreshus, m.m” samt analysera vilka konsekvensersom upphävandet av förvärvslagen år 2010 har medfört. Utredningen fick namnet Hyresgästutredningen. Hyresgästutredningen har i sin utredning kommit till slutsatsen att det föreligger problem avseende ingripande mot misskött förvaltning av hyreshus, m.m. För att komma till rätta med de problem som föreligger är det viktigt att åtgärder vidtas och därför har utredningen framtagit ett antal förslag och överväganden. Utredningen har bland annat föreslagit att det krävs klarare bestämmelser avseende åtgärdsföreläggande i hyreslagen, att ingripandeformen förvaltningsåläggande i bostadsförvaltningslagen ska ersättas av förvaltningsföreläggande, att kommuner ska bli skyldiga att tillhandhålla en förteckning över godvilliga tvångsförvaltare, att när det sker ett ägarbyte under pågående tvångsförvaltning ska den ursprungliga ägaren ansvara över att betala förvaltarens arvode fram till dagen för ägarövergången, att det krävs tydligare bestämmelser avseende förvaltares utgifter samt att det krävs ytterligare insatser för att hitta godvilliga tvångsförvaltare. Vidare har utredningen konstaterat att det inte föreligger skäl för att införa en ny förvärvslag eller för att införa möjligheten till tvångsförsäljning av hyresfastigheter som står under särskild förvaltning. Hyresgästutredningens framtagna förslag är huvudsakligen bra, men förslagen behöver bearbetas ytterligare innan de eventuellt blir lagstadgade. Det hade således varit önskvärt att utredningen antingen hade haft längre tid på sig eller att utredningen hade uppdelats i två skilda utredningar. Utredningens förslag att inte införa en ny förvärvslag är ett adekvat förslag, men inom sin tid bör en ny förvärvslag införas. Det är positivt att utredningen vill klargöra att det inte krävs hinder eller men i nyttjanderätten vid åtgärdsföreläggande när hyresvärden brister i sin underhållsskyldighet. Utredningens förslag att förvaltningsåläggande ersätts av förvaltningsföreläggande är ett bra förslag, men behöver utvecklas mer innan det införs i lagen. Att kommunen ska upprätta en förteckning över förvaltare är ett bra förslag, men det krävs ytterligare åtgärder för att få fler förvaltare. Om fastigheten övergår till ny ägare under pågående förvaltning bör de båda parterna vara solidariskt betalningsansvariga gentemot förvaltare. Det är ett bra förslag att förvaltare ska medges ersättning för nödvändiga utgifter ur fastighetens avkastning. Utredningen har dragit slutsatsen att alternativet tvångsförsäljning under pågående förvaltning inte bör införas, vilket är en positiv slutsats.

Syftet med denna studie är att förstå hur handläggarna på Försäkringskassan upplever sin arbetssituation. Undersöka varför hot riktade mot handläggarna på Försäkringskassan förekommer. Förstå vilka konsekvenser hot riktade mot handläggare på Försäkringskassan har på myndighetens verksamhet. Samt ta reda på hur Försäkringskassan hanterar hoten som uppkommer. Vi kommer undersöka Försäkringskassan i två olika städer för att se om hanteringen av hoten skiljer sig åt. Studiens teoretiska utgångspunkter är den byråkratiska organisationsformen, teori om närbyråkraten och Lipskys teori om gräsrotsbyråkratier samt Robert D. Putnams teori om medborgaranda. Studien använder sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultat och analys belyser handläggarnas arbetssituation, förekomsten av hot, konsekvenser för verksamheten och hanteringen av hot. Slutsatsen för studien är att handläggarna på Försäkringskassan befinner sig i en klämd sits, får ta emot hot från medborgare på grund av sin tjänstemannaroll, Försäkringskassan påverkas negativt av hoten samt att sammanhållning på kontoret är ett sätt att hantera hoten.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka kontextuella faktorer som kan påverka utövandet av olika tjänstemannaroller på kommunal nivå samt vilka tjänstemän som väljer att anta vilka roller. Då det är förvaltningstjänstemännens perspektiv denna studie intresserat sig för har det empiriska materialet insamlats genom ett flertal enskilda intervjuer. Alla respondenter arbetar i samma kommun men är anställda på olika förvaltningar. Studien resulterar i kontextuella faktorer som ger en djupare förståelsegrund för utförandet av tjänstemannarollen genom att analysera och tolka den empiri som samlats in. Analysen utfördes med hjälp av en vald teoretisk referensram. I studiens slutdiskussion diskuteras att olika tjänstemannaroller inom kommunala förvaltningar kan förstås med hjälp av de kontextuella faktorer som påverkar vilken roll tjänstemännen antar i sitt tjänsteutövande. De kontextuella faktorer som påverkar dessa tjänstemän är situationsbaserade men beror till stor del på relationen till politiken och om tjänstemännen är "lokala" tjänstemän eller inte.

Uppsatsen undersöker hur analys- och utvärderingsmyndigheter positioneras, det vill säga organiseras i relation till regeringen och andra aktörer, och identifierar och diskuterar faktorer som kan bidra till att förklara dessa myndigheters positionering. Det teoretiska ramverket om positionering hämtas från litteratur om metagovernance och styrning genom organisering. Utgångspunkten är att analys- och utvärderingsmyndigheter existerar i en kontext med grundläggande normer om oberoende. Olika typer av oberoende kan påverka verksamhetens trovärdighet. Samtidigt är positionering är ett centralt styrmedel för regeringen och bygger på strategisk placering av myndigheter gentemot Regeringskansliet och andra intressenter. Att myndigheter interagerar med olika aktörer är inte detsamma som att de är beroende av dem. Men det betyder att dessa aktörer har någon typ av inverkan på verksamheten. Spänningen mellan ett centralt styrmedel och normer om oberoende ger att analys- och utvärderingsmyndigheter utgör en intressant kontext för att studera positionering. Styrningen innehåller inte bara avvägningar mellan kontroll och ansvarsutkrävande utan även mellan uppfattningar om trovärdighet och möjligheten att använda myndigheterna för att uppnå politiska mål.

Forskningen inom offentlig förvaltning har börjat uppmärksamma nya samarbetsformer för styrning – horisontella partnerskap ersätter den traditionella modellen (Rogers & Weber, 2010). Komplexa samhällsfrågor får ta större del av ljuset på den politiska arenan vilket återspeglas i de politiska mål som diskuteras även på kommunal nivå. Globala trender i samhällsdebatten och Agenda 2030 ändrar förutsättningarna för det politiska handlingsutrymmet (Sveriges Kommuner och Lansting, 2018). Dessa ämnen kräver att förvaltningen arbetar mer tvärsektoriellt. Syftet med den här studien är att kartlägga och utvärdera hur Upplands Väsby kommun har valt att organisera och integrera de två tvärsektoriella politikområdena folkhälsa samt energi och klimat, för att åskådliggöra problematiken med implementeringen av tvärsektoriella politikområden i kommunala organisationer av struprörsstruktur. För att objektivt uppfylla syftet valdes metoden en besrkivande kvalitativ dokumentstudie och en induktiv ansats med utvärderande intention. Dokumentstudien utförs på offentliga dokument som flerårs- och verksamhetsplaner, års- och verksamhetsberättelser samt nyckeltal från tidsperioden 2018-2021. Resultatet synes bli att Upplands Väsby kommun idag inte har ett vedertaget arbetssätt för hur man hanterar de tvärsektoriella politikområdena, utan två skilda. Följderna av arbetssätten har inte lyckats säkerställas genom bristfälliga nyckeltal från tidsperioden. Men det är tydligt att en formell tvärsektoriella roll med helhetsansvar ger mer tyngd i arbetet och skapar en ryggrad för politikområdets genomlevande. Dokumentstudien förevisar den teoretiska tvärsektoriella organisationen inom kommunen men vad som syns i svart på vitt stämmer inte alltid överens med vad som faktiskt sker i praktiken. Slutsatsen är att det krävs ett annat metodval för att skapa en verklighetstrogen bild av hur kommunen arbetar med tvärsektoriella politikområden. Därför stärks tyngden i problemet med tvärsektoriella politikområden i stuprörsstrukturer – de kräver arbete som inte kan påvisas genom endast teoretisk uppföljning.