Huruvida medborgardialog ämnar att stärka demokratin eller legitimera stadsutvecklingen är i många fall tvetydigt, men oavsett motiv har det en stark inverkan på dialogens utformning och effekt. Studien har därmed som avsikt att beskriva med vilket syfte som medborgardialog används som styrningsverktyg vid förtätning. Genom att undersöka drivkrafter för medborgardialog vid förtätning, samt vilka värden dialogen tillskrivs av tjänstemän, beskrivs hur dialogen fungerar som styrmedel. Resultatet visar att drivkrafterna bakom användandet av medborgardialog kom från politikens vilja att öka deltagande i stadsutvecklingen, vilket har prioriterats på teoretisk nivå, men i praktiken saknar samordning och rutiner. Följaktligen har lokala omständigheter, interna strukturer och enskilda aktörer format det praktiska arbetet.  Informanterna diskuterade två huvudsakliga motiv för dialog: inkludering av medborgare och kunskapsproduktion. Varför kunskap respektive involvering ansågs värdefullt fanns det däremot flera tolkningar av. Sammantaget utrönades två underliggande motiv för användandet av medborgardialog: effektivisering av stadsutvecklingen och ett sätt att fördjupa demokratin.

Syftet med studien är att förstå hur tjänstemän inom offentlig förvaltning kan möjliggöra organiserad brottslighet. Genom att analysera fyra svenska rättsfall undersöker studien på vilket sätt offentliga tjänstemän blir till möjliggörare för organiserad brottslighet, samt vilka organisatoriska och relationella aspekter kan underlätta att tjänstemän blir till möjliggörare. Studien tillämpar en kvalitativ metodik med abduktiv ansats för att undersöka möjliggörare av organiserad brottslighet inom offentlig förvaltning. Datainsamlingsmetoden är i form av dokumentanalys som har en tematisk analysansats. Studiens empiriska underlag baseras på juridiska aktbilagor, såsom domar- och förundersökningsprotokoll. Resultatet analyseras med teoretiska utgångspunkter av byråkrati, gräsrotsbyråkrati, tillitsnätverk och strukturella hål. Studiens resultat visar att offentliga tjänstemän blir möjliggörare genom att använda sitt handlingsutrymme för att ge tillgång till sekretessbelagda uppgifter till kriminellt belastade individer. Studien indikerar att tjänstemän utvecklar personliga relationer med kriminella, vilket leder till att de använder sitt handlingsutrymme på sätt som gynnar organiserad brottslighet, och därmed bortser organisatoriska riktlinjer. Studiens resultat tyder på att tjänstemän med stort handlingsutrymme och minimal övervakning är mer benägna att engagera sig i oetiska handlingar som gynnar organiserad brottslighet. Vidare framhävs det att bristande efterlevnad av organisatoriska regler och policies, kombinerat med starka personliga relationer till kriminellt belastade personer. / The purpose of the study is to understand how public officials within public administration can facilitate organized crime. By analyzing four Swedish legal cases, the study examines how public officials become enablers of organized crime, and which organizational and relational aspects facilitate this transformation. The study employs a qualitative methodology with an abductive approach to investigate enablers of organized crime within public administration. Data collection is performed through document analysis using a thematic analysis approach. The empirical basis of the study is built on legal appendices, such as court rulings and investigative protocols. The results are analyzed based on theoretical frameworks of bureaucracy, street-level bureaucracy, trust networks, and structural holes. The findings show that public officials become enablers by using their discretionary power to provide access to confidential information to criminally charged individuals. The study indicates that officials develop personal relationships with criminals, leading them to use their discretionary power in ways that benefit organized crime, thereby disregarding organizational guidelines. The results suggest that officials with extensive discretionary power and minimal oversight are more likely to engage in unethical actions that support organized crime. Additionally, it is highlighted that a lack of adherence to organizational rules and policies, combined with strong personal relationships with criminally charged individuals, facilitates this behavior.

Denna studie ämnar beskriva förändringen i formell styrning av förvaltningsmyndigheterna under tidsperioden 2006 till och med 2012. Av intresse för studien har varit styrutredningens (SOU 2007:75) kritik mot regeringens styrning av förvaltningen samt regeringens budgetproposition och förvaltningspolitiska proposition för år 2009. Studiens avsikt är således att beskriva förändringen över tid sedan styrutredningen presenterades. Centralt i studien är de av regeringen utfärdade uppdragen i regleringsbreven. I analysen presenteras ett antal mätbara variabler: antal uppdrag, storlek på uppdragen och antal återrapporteringskrav. I de fall som uppdragsdelen har förändrats eller stått oförändrad, utforskar studien dess innebörd för den sammantagna styrningen av förvaltningen.

När en person bestämmer sig för att starta ett bolag kommer de att behöva komma i kontakt med en eller flera myndighetstjänster. Den här uppsatsen handlar om hur förväntningarna på den kontakten och den nya rollen som företagare påverkar användarens attityd mot myndigheter. I dagens digitala samhälle är digitalisering av förvaltning något som svenska myndigheter lägger mycket resurser på.  De flesta medborgare har en syn på hur kontakten med myndigheter ska gå till. Dessa förväntningar och fördomar påverkar den inledande attityden till myndigheter. Denna studie vill besvara hur man genom den inledande kontakten mellan medborgare och tjänstemän kan påverka den framtida attityden hos medborgarna. Detta undersöks genom att semi-strukturerade intervjuer genomförs med sju personer som inom det senaste halvåret har startat ett aktiebolag. Personerna innehar varierande mängd erfarenhet av företagande från sitt tidigare arbetsliv. Intervjuerna behandlar hur informanterna har upplevt att det var att starta ett bolag.  Berättelserna från de intervjuade analyseras och kodas därefter med hjälp av ett antal olika teorier. Mest framträdande av dessa är Expectation-confirmation theory (ECT) som används för att studera hur bekräftelse av förväntningar påverkar avsikt att fortsätta använda en tjänst eller vara. Denna kombineres sedan med Unified theory of acceptance and use of technology (UTAUT), en sammansatt teori för att studera hur ett antal faktorer påverkar acceptans och avsikt till fortsatt användning, därmed får arbetet en starkare koppling till informationssystem. Till sist adderas även begrepp från g-Quality, en utvärderingsmetod för e-förvaltning. Detta för att även stärka koppling till kontexten av e-förvaltning, inom vilket fallstudien kommer att utföras. Resultatet pekar på att nybörjare har ett ökat behov av att få information presenterad på ett tydligt sätt. För att hjälpa nybörjare bör man därmed erbjuda ytterligare informationsstöd vid den inledande kontakten. I övrigt skiljer sig inte personer utan tidigare erfarenhet till någon större grad från de allmänna behov som tidigare teorier har påvisat gällande till acceptans och användning av teknik. / When a person makes the decision to start a company, they will be required to contact one or several government services. This study tries to explain how expectations on that first contact and the new role as an entrepreneur  will affect the users attitude towards government. In the digital society of today, the swedish government have decided to use a large amount of resources on digitalisation. Most citizens have a view about how their contact with the government should work. These expectations and prejudices affects their initial attitude towards government services. This study seeks to answer how the initial contact between citizen and official can affect the future attitudes of users. This is studies by conducting semi-structured interviews with seven citizens that have registered a limited liability company within the last six months. The interviewees have differing amounts of experience of running a company. The interviews relates to how the interviewees have experiences the act of starta a company. The stories are then analysed and coded with help from a number of theories. Most salient is the Expectation-confirmation theory (ECT), which is used to study how confirmation of expectations affect continuance intention. This is then combined with the Unified theory of acceptance and use of technology (UTAUT), a composite theory use for studying how a number of factors affect acceptance and continuance intention, by combining these the the study gains a stronger connection to the informations systems field. Lastly, concepts from the g-Quality evaluation model are added. This is done to strengthen the connection to the e-government context, in which the case study will be carried out. The result implies that beginner have a increased need to have information clearly presented. To help beginners with this, you should offer additional support aimed towards information gathering. Other than this it appears that people with low experience does not differ greatly from the general needs that have been presented in earlier theories of acceptance and use of technology.

No description available.

This thesis is a case study of changes within public administration. The purpose is to describe and discuss changes inspired by New Public Management within public administration. These changes will also be studied a bit further in order to find out whether they have been effected by any form of path dependency. In order to fulfil the purpose of the thesis I intend to formulate my main question as follows: • Does path dependency effect the possibility for changes within public administration? To be able to answer my main question and fulfil the purpose of the thesis I have chosen to study the county planning commission in Trollhättan. Here I have selected a few changes concerning the possibility to handle various permissions in an efficient way. To examine whether these changes have been effected by any path dependency, a number of interviews were undertaken with representatives from the administration of my case. After analysing these interviews the answer to my main question is, yes. The change process has all together been effected by path dependency, which has delayed the implementation and in some sense also worsened the possibility of in an effective way handling various permissions in the county commission.

Tillväxtpolitik finns på nationell såväl som på regional och lokal nivå. Då den lokala nivån är närmast företagare i deras vardag spelar denna politik en avgörande roll förföretagsklimatet och tillväxten i regionen. Den nationella tillväxten är beroende av den regionala och lokala, varför en regional och lokal tillväxtpolitik är av stor vikt. Regeringen har därför gett olika regionala aktörer i uppdrag att utarbeta regionala utvecklingsplaner. I Östergötland är det regionförbundet Östsam som i samarbete med länets övriga aktörer fått detta till uppgift. Därför antogs 2006 Östgötaregionen 2020 Regionalt Utvecklingsprogram vilken behandlar den regionala tillväxten och utvecklingen. Den regionala planens målsättningar gällande näringsliv är enligt Länsstyrelsen till viss del möjliga att implementera i lokala näringslivsstrategier. Länsstyrelsen är därför intresserad av att få reda på hur den regionala utvecklingsplanen förhåller sig till de lokala näringslivsstrategierna, då detta är avgörande för hur de ska lägga upp sitt arbete med stöd till kommunerna. Denna implementering är problematisk då Östsam har en begränsad förmåga att styra kommunerna. Dessa är enligt lag självstyrande och därmed svåra att påverka. Östsam har knappt några styrmedel till sitt förfogande, varför det nationella och regionala beslutet kan vara problematiskt att genomdriva. I och med det står det nationella beslutet i kontrast till det lokala självstyret, varför den regionala politiken blir intressant att utreda. Synen på hur politik bör utformas och implementeras avgörs av vilket perspektiv som används. I uppsatsen presenteras tre olika synsätt på implementering, uppifrånperspektivet, nerifrånperspektivet samt syntesperspektivet. Avgörande är enligt implementeringsteorin om aktörerna förstår, kan och vill implementera beslut, vilket kommer att behandlas i uppsatsen.

To create a more accessible environment for disabled people, the Swedish government, in the year of 2001, made the national act of easily eliminated obstacles valid. This national act states that all easily eliminated obstacles in the municipalities, in places and in premises that are public, shall be removed before the end of 2010, no matter if the owner of the place or premise is private or public. According to Boverket, most of the municipalities are not going to be able to reach that goal, why?   The aim of this thesis is to compare the two municipalities Kalmar and Karlskrona in their way of implementing this national act, to see where it went wrong and why. By using implementation theories and qualitative empirical data in the form of interwievs with the total of eight people from different administrations in both of the municipalities, the subject was analyzed and discussed. The conclusion argues that the biggest difference between Kalmar and Karlskrona is that the puplic administration employees in Kalmar have a lack of knowledge, concerning the supervision responsibility that the municipalities have towards the private property owners. This leads to a non-working society-steering in Kalmar. Also, a lack of money is a big problem in both of the municipalities, as well as the problems with the national act which are indistinct in the way that it’s hard to know what exactly an easily eliminated obstacle is.

Abstract In 1997 a regulation were introduced to the swedish school system, Förordning om kvalitetsredovisning i skolor m.m SFS 1997:702 (Regulation about account of quality works whithin the school system). The preceding discussion noticed that municipalities and schools lacked in their progresive quality work. Messures had to be taken. Since the introduction of the regulation the government has decreed changes and additions to the original regulation. This has led to changes of substance and form in the quality work account to the administration during time. This changes can be explained with the theories of new-institutionalism. The purpose is to explain theese changes in the documents and describe the substance and form through analysis of content. The purpose is fullfilled by analysing two schools quality work accounts at three different occasions between 1997-2006. The question is: How has the increased set of details in government regulations changed the substance and shape of the schools feedback to the administration? The conclusion is that a increased set of details has changed the substance and form in the two schools quality work account. Elapsing time the schools has reached from a short form account aimed at the administration, to a informative and formalized account, reaching in several directions. Key words: Nyinstitutionalism, kvalitet, kvalitetsredovisningar, skola, förvaltning, återkoppling, isomorfism, särkoppling

Abstract Den kommunala förvaltningen har de senaste decennierna varit föremål för omfattande reformer. Kommunallagen som är en ramlag, reglerar kommunernas organisation och ansvarsområden. Det innebär att kommuner tillåts i stor utsträckning fritt avgöra hur verksamheter och åtaganden ska organiseras. Kommunala aktiebolag, även kallade för hybridorganisationer är idag ett vanligt inslag i den kommunala organisationen. Forskning visar att införandet av New Public Management i offentligt förvaltning b.la. bidragit till en ökning av antalet kommunala aktiebolag. Organisationsformen innebär att betydelsefulla verksamheter positionerats mellan det offentliga och privata, vilket medför implikationer för granskning och ansvarsutkrävande. Vidare har forskningen även påvisat att NPM bidragit till att göra ekonomivärdena centrala i verksamheterna. Studien tar sin utgångspunkt från teorin om vårt offentliga etos, en uppsättning demokrati- och ekonomivärden som bör prägla varje offentlig anställd. Utvecklingen visar dock att ekonomivärdena i form av kostnadseffektivitet och produktivitet fått en mer framträdande roll i den offentliga förvaltningen, på bekostnad av demokrativärdena. Genom en enkätundersökning kommer tjänstepersoner i respektive bolag få möjlighet att besvara ett antal påståenden formulerade utifrån vårt offentliga etos. Parallellt med enkätundersökningen kommer ägardirektiv och bolagsordning för respektive bolag att vara föremål för en kvalitativ innehållsanalys. Bolagen som inkluderas i uppsatsen är verksamma i varsin kommun, den ena kommunen har oavbrutet varit borgerligt styrd sedan 1976 medan den andra kommunen varit socialistiskt styrd sedan 1976. Mot bakgrund av tidigare forskning innehåller uppsatsen en övergripande hypotes att; politiskt majoritet inte påverkar utfallet i resultatet. Resultatet av enkätundersökningen uppvisar en bredare enighet kring ekonomivärdena till skillnad mot demokrativärdena. Resultatet av innehållsanalysen är desto tydligare, den visar att demokrativärdena i båda bolagen är framträdande.